Vilka är eleverna? Kartlägg för en inkluderande skolstart!

Det är dags igen att plocka fram hjärncellerna, rutinerna och de tidiga morgnarna! Jag har dubbla känslor. Å ena sidan önskan om att fortsätta med dagar utan fasta tider, fyllda med romanläsning, sällskap och bad istället för koncentration, ansträngning och att tänka ut strategier. Å andra sidan en känsla av att längta till lite rutiner, mål att uppnå och viktiga frågor att fördjupa sig i tillsammans med andra. Till exempel det här med att skapa en inkluderande skola. 

Det här med inkludering är mer en process än en produkt. Vi tar små steg i rätt riktning och en vacker dag är vi där och undrar vad vi höll på med förr.

En litet steg vi kan ta för att få en mer inkluderande ansats denna termin är att kartlägga vilka elever vi har så att vi inte planerar verksamheten för några andra än de vi kommer att möta om en vecka eller två. Kartläggningen är inte statisk, vi vet ju att vi kan ha fel och vi vet framförallt att elever utvecklas. Men hur är det just nu?

All systematik i skolan ska kretsa kring frågorna Var är vi? (nuläge) Vart ska vi? (riktning) Hur gör vi? (insatser, handlingar) Hur blev det? (uppföljning och utvärdering).

Jag tror att vi ibland utan att tänka på det hoppar över nuläge och riktning och börjar tänka direkt på hur vi ska göra för att komma i mål. Men egentligen, hur ska vi veta det om vi inte har på fötterna kring nuläget? Hur kan man formulera ett mål utan att ha undersökt nuläget? 

Ett blogginlägg blir lite förenklad för det här är väldigt komplext förstås. Men jag tänkte dela med mig av några sätt att få igång kartläggningar för att få fatt i ett nuläge så att vi vet vad utgångsläget är.  En del tänker kanske på kartläggning som det man gör när man tror att en elev behöver särskilt stöd. Kartläggning är då en del av utredningen, men kartläggning kan ju göras för olika syften. En god design för undervisning och lärmiljöer tar hänsyn till vilka som ska lära sig, inte bara vad de ska lära sig. Då måste man kartlägga vilka eleverna är. Många skolor börjar med screeningmaterial eller diagnostiska prov som kartläggningsmaterial. Men det kan vara idé att fundera över andra sätt att göra eleverna mer rättvisa. De får inte känna att skolåret börjar med prov eller test som talar om hur smarta de är eller i vilket fack de hamnar. Här är några förslag som mer handlar om att lyfta blicken tillsammans och använda strukturer för att börja fundera över individer i gruppen kopplat till undervisning och lärmiljöer. 

1. Vad kan alla? Vad behöver några? 

Fundera över hur gruppen är sammansatt av olika individer, antingen genom att man redan känner den eller genom att man har information från tidigare skola:

(Illustration ur boken Lektionsdesign)

Vad kan vi förvänta oss att alla kan? Har vi information om elever som behöver stimuleras mer eller elever som behöver baskunskaper i något? Är det alltid så eller i vissa lärsituationer? Denna kartläggning fördjupas under tiden som man lär känna eleverna. 

2. Svårt – behov – lösning

Om vi känner gruppen eller kan förvänta oss att nästa grupp kan vara som grupper brukar vara på skolan kan man använda mallen nedan för att börja tänka kring behov och lösningar. Vad har gruppen svårt med? Vad brukar funka? Om det är svårt med något, till exempel kanske man vet att många i gruppen har svårt att fokusera och lyssna på läraren, vad behöver gruppen? Det går ju inte att ta bort momentet “lyssna på läraren” så behovet verkar vara att lära sig att lyssna på läraren. Vad behöver eleverna i gruppen för att kunna lyssna på läraren? Vilka lösningar finns för att möta det behovet? Jag tänker att en lösning är att skapa ett dialogiskt klassrum så att eleverna vet att de blir lyssnade på. En annan lösning är att läraren talar kortare stunder till att börja med och att klassen tränar på att lyssna med hjälp av metoder och material. Finns det något av det som funkar som kan användas ännu mer för att möta behovet att kunna lyssna på läraren? Vilka effekter vill vi se av insatserna, lösningarna och hur ska vi utvärdera dem? 

3. Vad behöver individerna i gruppen utveckla?

Ännu mer individfokuserat kan vi kartlägga genom att undersöka vad elever behöver utveckla kopplat till utbildningens mål. Dessutom kanske vi vet att elever behöver känna, veta, förstå något särskilt för att kunna utvecklas enligt läroplanen. En klasslista kan hjälpa till att få ordning på vad:et och behov att möta för att förebygga stress eller oro:

4. Behov för lärande utifrån UDL (Universal Design for Learning)

Men det räcker ju inte med vad eleverna ska utveckla, vi behöver fundera på hur varje elev kan bli engagerad, vilka metoder som fungerar och hur kommunikationen kan fungera. Den här kartläggningen hänger ihop med Universal Design for Learning som bygger på att se till att öppna för fler sätt att engagera, fler sätt att träna och bearbeta kunskap och fler sätt att visa kunskap: 

Det viktiga när man kartlägger så här detaljerat är att förstå att det inte är en dokumentation man håller på med utan en struktur för tanken. Att dokumentera i en klasslista är en struktur som hjälper till att få en överblick och förståelse vid ett tillfälle och/eller över tid. 

5. Vilka situationer är kritiska? 

En kritisk situation är en situation som kan påverka lärandet negativt för vissa elever och grupper. Kritiska situationer är också ett bra sätt att kartlägga men nu är det fokus på miljön runt elever, inte eleverna själva. Kritiska situationer kan vara ett sätt att stresstesta en aktivitet kopplad till en elevgrupp. Nu kommer många lärare ha gruppstärkande övningar. Men tänk om inte alla förmår delta i det som läraren har tänkt? Fundera över möjliga kritiska situationer så att de kan förebyggas. En gruppövning som innebär att alla elever ska se varandra i ögonen innebär att riskera att någon eller några elever exkluderas från början. Vet vi något om eleverna så att vi redan nu kan se att något blir en kritisk situation? Vet vi något från förra året? Här är några vanliga kritiska situationer att utgå från: 

6. Lära känna-samtal

Introduktionssamtal har min gamla skola haft i många år för att samla information och kunskap om eleverna som får svara på några frågor, exempelvis sådana här frågor: 

Jag ser fram emot…

Jag är bra på….

Jag skulle vilja bli bättre på…..

Jag vill att skolan/lärarna vet om att…

Vilka frågor man ställer beror på vad man vill veta och varför. Vad ska man ha informationen till? Hur kan den göras tillgänglig för alla runtomkring eleverna utan att göra intrång i elevernas integritet?

Så snart vi har någon slags kunskap om nuläget kan vi fundera över nästa steg. 

Var är vi? Jo, vi verkar ha många elever som….Vi vet att några elever…Vi vet att vi har kritiska situationer….

Vart ska vi? Vi ska se till att alla elever kan….innan jul.

Hur kommer vi dit? Vi ser till att….

Hur gick det? Vi skulle ha….Vi ska fortsätta att….

Varmt lycka till med att välkomma alla viktiga människor till ett nytt lärår!