specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Dåliga extra anpassningar en följd av svårigheter att hitta zonen

En extra anpassning ska sättas in när man befarar att en elev inte kommer att utvecklas i riktning mot kunskapskrav eller kunskapsmål. Det innebär att den måste kopplas till det som står i kunskapskravet för E eller till de kunskapsmål som uttrycks i läroplanens andra kapitel. Därmed är en stressboll eller en fidgetgrej ingen extra anpassning såvida den inte kan kopplas till en specifik utveckling som ska ske med hjälp av bollen/grejen. Däremot kan ju bollen/grejen vara en bra sak att använda när man ska jobba givet att den faktiskt hjälper eleven att fokusera eller stressa ner eller vad den är ämnad att hjälpa till med. Det är skillnad på att ha verktyg att tillgå för eleverna inom ledning och stimulans och att sätta in en extra anpassning när en enskild elev inte utvecklas i rätt riktning. 

Extra anpassningar är en bedömningsfråga. Dels måste läraren göra en bedömning av elevens kunnande i relation till undervisning och kursplan och läroplan. Dels måste läraren göra en bedömning av vad som skulle hjälpa eleven att utveckla det som fattas. Därmed faller alltså listor på extra anpassningar eftersom de inte kan kopplas till den enskilda elevens utveckling i förhållande till undervisningen och i förhållande till kursplan och läroplan. 

Bedömningen sker också i relation till vad orsaken kan vara till att eleven inte utvecklas i riktning mot kunskapskrav och kunskapsmål. Här kommer formativ bedömning in i bilden. Vad har prövats? Hur uppfattar eleven sin situation? Hur svarar eleven på undervisningen? 

proximala lärzonen Hattie

(illustration ovan från Feedback-så återkopplar du i klassrummet, sid 31. N&K 2019)

Jag lånar in en bild från John Hatties nya bok som han skrivit med Shirley Clarke (Feedback-så återkopplar du i klassrummet). Denna bild kan användas som diskussionsunderlag med både elever och kollegor för att klargöra om vi håller balansen mellan utvecklingsfokus med höga förväntningar å ena sidan och överkrav å andra sidan. Vad säger eleven? Är det panikzonen som regerar? Vad kan då göra att elevens lärande flyttar till inlärningszonen? Är det komfortzonen som regerar? Vad kan göra att elevens lärande flyttar till inlärningszonen? 

En del elever har väldigt kort väg mellan komfortzonen och panikzonen. Det gröna fältet är smalt. Vilka lärbehov tyder det på? Hur kan man möta de lärbehoven? 

En del elever är tryggast med att stanna i komfortzonen utan att det blir panik: “Jag nöjer mig med ett E-säg vad jag ska göra för att få ett E”. Vilka lärbehov, kopplat till kunskapskrav och kunskapsmål, tyder det på och hur kan man möta dem? 

Dåliga extra anpassningar föreslås när eleven är i panikzonen

Dåliga extra anpassningar föreslås när eleven är i panikzonen. Min övertygelse är att när en lärare fnyser åt en extra anpassning som föreslås av till exempel en specialpedagog så handlar det nästan alltid om att eleven har befunnit sig i panikzonen för länge. Insatserna, som kallas extra anpassningar, uttrycks då som till exempel gott bemötande, tydligare instruktioner, längre tid på prov eller skriva på dator istället för med handskrift

Dessa är egentligen inte extra anpassningar utan snabba lösningar för att kompensera för att balansen inte hålls mellan höga förväntningar och överkrav. Om vi drar till det till sin spets handlar det inte sällan om att relationen mellan elev och lärare inte fungerar. Det kan vara lättare då att be läraren sätta in en extra anpassning som kan fungera stressreducerande än att ha ett samtal om ledarskap, bemötande och arbetssätt i undervisningen. Det är också lättare att lugna elev och föräldrar genom att lova en insats som ska lindra paniken. Det som ska dokumenteras måste göras. 

Förstår eleven att det inte är skarpt läge hela tiden? 

Är det då fel att sätta in längre tid på prov eller låta eleven skriva på dator istället för med penna? Nej, men det är inte en extra anpassning. Det är väl självklart att alla elever måste vara multikompetenta vad gäller digitala och analoga verktyg. Det är självklart att alla elever ska träna på att skriva prov. Men om eleven är i panikzonen är det inte lätt att förklara att träning är en sak och skarpt läge en annan. En förälder som tror (och ser) att skolan fortfarande har en förmedlingskultur där bedömningen är ensidig blir inte lugnad av att man bedyrar att “allsidig bedömning gäller” och “all tillgänglig information om elevens kunnande tas i beaktande”. Vi vet att det inte är sant i alla klassrum. Därför upplevs det ibland som nödvändigt att kalla saker som egentligen är självklara delar av ledning och stimulans extra anpassningar. Annars blir det inte av. Annars fortsätter eleven att vara i panikzonen. Det bekymmersamma är att insatserna kan leda till att eleven förflyttas från panikzon till komfortzon. Det måste vi också prata om. Om eleven tillåts chilla tillåter vi också eleven att fortsätta misslyckas men denna gång utan panik. 

Tycker du att den extra anpassningen är fånig? 

Nästa gång du som lärare tycker att du har blivit uppmanad att sätta in en dålig extra anpassning, ta ett samtal med eleven om de tre zonerna. Fråga eleven om var hen befinner sig genom undervisningen. Bjud in specialpedagogen att vara med så att ni sedan kan samtala vidare om metoder och arbetssätt som möter eleven i inlärningszonen

Nästa gång du som specialpedagog/speciallärare tycker att du föreslår en extra anpassning som egentligen är en självklar del av en undervisning i lärzonen, bjud in läraren till ett samtal om kunskapskrav och kunskapsmål kopplat till elevens utveckling. Se om ni kan hitta lösningar som stödjer elevens utveckling mot utbildningens mål.  Se också blogginlägget om att uppmärksamma oro. 

En person som inte har pedagogisk utbildning, som inte är med i undervisningen, som inte träffar eleven i undervisningssituationer och som inte har kunskap om elevens utveckling mot utbildningens mål kan inte föreslå en extra anpassning. Det är undervisningen som anpassas extra för att stödja elevens utveckling. Däremot kan denna person bidra till förståelse för varför en elev inte är i inlärningszonen.

RTI

 

 

En kommentar på “Dåliga extra anpassningar en följd av svårigheter att hitta zonen

  1. Erik Sandgren
    24 februari, 2020

    Skönt med kloka ord efter lovet! Tack!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: