specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

5 missuppfattningar om differentierad undervisning

Differentierad undervisning är ett begrepp som används mer och mer i pedagogiska diskussioner om hur vi kan möta alla elever oavsett förutsättningar och lärbehov. Det uppfattas som ett begrepp som i praktiken också kan möta lärares behov av en ledstång för att kunna möta alla elever. Den stora utmaningen för alla lärare är att räcka till för alla, att kunna se alla och erbjuda alla elever en undervisning som fungerar för deras lärande. Det är därför inte så konstigt att differentierad undervisning är något som väcker uppmärksamhet och inger hopp. 

Innan jag går vidare vill jag understryka att själva ordet differentiering kan betyda två olika saker. Det kan betyda att man differentierar elever och det kan betyda att man differentierar undervisningen. Jag brukar använda hela begreppet differentierad undervisning för att understryka att det är undervisningen som är objektet för differentieringen, inte elever. Att differentiera elever är inte eftersträvansvärt. Att differentiera undervisningen är ett sätt att möta mångfald och organisera undervisning utifrån tanken om att olikheter är en tillgång för lärande. 

Differentierad undervisning är främst ett förhållningssätt som syns i verktyg och strategier för undervisning och gemensamt arbete. Ibland möter jag missuppfattningar om differentierad undervisning och jag vill i detta blogginlägg resonera kring dem:

1. Differentierad undervisning är något vi redan gör

2. Differentierad undervisning passar inte alla elever

3. Differentierad undervisning är samma sak som anpassningar 

4. Differentierad undervisning utgår från de elever som har det svårast

5. Differentierad undervisning är samma sak som nivågruppering

Photo by Pixabay on Pexels.com

Differentierad undervisning är något vi redan gör

Professor Tomlinson, en auktoritet inom differentierad undervisning, brukar påpeka att differentierad undervisning är en inställning, ett förhållningssätt och att den som differentierar sin undervisning tar beslut om det varje dag. Det kan därför inte vara något man redan gör. När vi differentierar utgår vi från hur eleverna lär och utvecklas hela tiden och tar beslut hela tiden. Det är framåtsyftande och inte något man kan bocka av i en checklista. Det finns verktyg, strategier och metoder att använda för att underlätta en differentiering av undervisningen men dessa är inte att betrakta som facit för differentierad undervisning utan som möjliga sätt att differentiera. När vi differentierar gör vi det för att möta de elever vi faktiskt har i undervisningen. Vi kan använda ett verktyg från till exempel Lektionsdesign för att få till det men det blir bara differentierat om det används för att möta de faktiska eleverna. 

Däremot kan man jobba med att differentiera undervisningen utifrån övertygelsen om att det är det bästa för eleverna, då kan det ju vara något man redan tänker på och har som utgångspunkt i sin undervisning. 

Varierad undervisning är däremot något man kan redan göra. Man kan vara noga med att erbjuda valmöjligheter och variation i sin design. Det är ett startskott till att differentiera. Jag tänker att det kan vara en flytande gräns mellan variation och differentiering där variation kan handla om vad som är generellt bra medan differentierade aktiviteter är specifikt framtagna för de elever som ska undervisas. 


Differentierad undervisning passar inte alla elever

Eftersom differentierad undervisning utgår från de elever som faktiskt finns i klassrummet blir detta en motsägelse. Kanske menar man varierad undervisning, att man trots att man erbjuder val och variation inte får med alla elever? Tanken med differentierad undervisning är att förebygga och undanröja hinder i förväg. Om något inte fungerar är det en signal om att göra annorlunda, att differentiera undervisningen. 


Differentierad undervisning är samma sak som anpassningar

Anpassningar för tanken till att göra något annat än det som är norm eller det vi brukar göra. Anpassningar blir ofta reaktiva, något som görs för att en eller flera elever inte lär sig som förväntat. Att differentiera undervisningen innebär i och för sig att anpassningar görs för att ett upplägg, en uppgift eller aktivitet ska fungera för alla elever i klassen. Objektet för anpassningar är undervisningen, inte eleven. Grundtanken är målgruppsanpassning, inte en stödinsats. Idag upplever jag att ordet anpassning används synonymt med stödinsats eller något särskilt som görs för att man har elever som inte riktigt fixar skolans miljö eller uppgifter. En differentierad undervisning välkomnar olikheter och ser dem som en tillgång, inte något som ställer till det och gör att vi måste göra något annat än det normala. Därför är det inte riktigt samma sak som anpassningar. Stödinsatser har elever rätt till och de kan lättare ges i en differentierad undervisning eftersom de inkorporeras i undervisningen. 


Differentierad undervisning utgår från de elever som har det svårast

Differentierad undervisning utgår inte från de elever som har det svårast. Differentierad undervisning utgår från ett kontextuellt synsätt vilket innebär att elever ibland kämpar och ibland inte, vi kategoriserar inte elever på det sättet.  Vi differentierar undervisningen så att alla har möjlighet att nå högre höjder. Det som krävs är att dessa högre höjder är uttalade och att eleverna får möjlighet att se vad framgång är. På engelska talas ofta om att differentierad undervisning är att “maximize students’ learning”. 

Prof Tomlinson brukar påminna om att när vi differentierar undervisningen så börjar vi i toppen – vad vill vi att eleverna ska veta, förstå, kunna göra? Hur ser det ut när elever kan detta? Sedan differentierar vi undervisningen så att alla elever kan nå så långt som möjligt mot den kvalitet vi eftersträvar för dem. Differentierad undervisning är därför att betrakta som ett sätt att visa höga förväntningar och stödja eleverna att nå långt. Vi har elever som har hög inlärningspotential, men kanske inte goda lärstrategier. Vi har elever som lär sig i långsammare tempo men som har väldigt goda strategier för lärande. En differentierad undervisning riggar för lärande både utifrån nivå på själva kunskaperna men också utifrån elevernas förmåga att organisera sitt lärande. 


Differentierad undervisning är samma sak som nivågruppering

Ibland när jag förklarar att vi kan differentiera genom att gruppera elever på ett klokt sätt blir reponsen: jaha, du menar nivågruppering! Vi tar hänsyn till att elever kommer till oss med olika förkunskaper, det kan vara ett sätt att se att det finns olika nivåer på kunskaper. Vi tar hänsyn till att elever har olika förmåga att reglera sig och planera sitt lärande, det är ett annat sätt att se på nivåer och vi vet att elever har olika grad av förståelse för kunskapsområden eller färdigheter eller vad det nu är vi jobbar med. En statisk nivågruppering är därför omöjlig i en differentierad undervisning. Det är ett sätt att differentiera elever. Däremot är flexibel gruppering en viktig del av differentierad undervisning. Vi grupperar utifrån lärbehoven, ibland för att frigöra tid för en mindre grupp som behöver mer vägledning eller mer utmaning, ibland för att se till att grupper är så blandade som möjligt för att vara resurser för varandra. En nivågruppering behöver ingen större eftertanke medan en flexibel gruppering behöver att vi tänker efter kring lärandemål, lektionsmål, elevernas nuläge och lärbehov både som individer och grupp i förhållande till det som ska läras, kunnas, visas. 

Lär gärna mer om nivågruppering på Skolverkets hemsida: 

Fasta nivågrupperingar motverkar likvärdighet


Hur gör man konkret då? 

Det här inlägget syftar till att resonera om vanliga missuppfattningar. Just här finns inte utrymme för att beskriva hur differentierad undervisning kan se ut. Differentierad undervisning börjar med en förståelse för vad det står för. För dig som är nyfiken finns en hel värld att utforska för att differentiera undervisningen. Jag nöjer mig här med att ge exempel från lärare i Svedala som jobbar med flexibla grupperingar:

Stationssystem underlättade kartläggningen

Stationsarbete på Kyrkskolan

Lyssna gärna på Carol Tomlinson: Getting started on differentiating instruction

Läs också blogginlägget: Differentierad undervisning istället för individanpassningar

3 kommentarer på “5 missuppfattningar om differentierad undervisning

  1. Mari Miró
    18 november, 2021

    TACK!!! Vad jag behövde läsa detta nu! Vilken bra sammanfattning ändå om differentierad undervisning och de missuppfattningar som finns. Jag och två studentkollegor som läser sista terminen på specialpedagogprogrammet skriver i detta nu vår examensuppsats om hur begreppet differentierad undervisning uppfattas av lärare i grundskolan, en kvantitativ enkätstudie, spännande och svettigt ;). Tack igen och jag läser med glädje dina inlägg, de ger mig kvitton på att vi är fler som tänker lika. 🙂

    Gilla

    • specialpedagogen
      18 november, 2021

      Åh det vore roligt att få läsa vad ni kommer fram till! Återkoppla gärna!

      Gilla

      • marimiro
        18 november, 2021

        Ok! Ja det kan jag göra 🙂

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: