specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Vem är då denna specialpedagog som brinner för det inkluderande klassrummet?

PorträttbildVälkommen till min blogg!

Om du vill ha kontakt med mig är du välkommen att mejla:  helena.wallberg@gmail.com.

Jag heter Helena Wallberg och är gymnasielärare i engelska, franska och pedagogiskt ledarskap med 21 års erfarenhet av undervisning. Jag har också utbildat mig till specialpedagog, en tilläggsutbildning till ämneslärarexamen. Som specialpedagog har jag arbetat mycket och hårt med tillgänglighetsfrågor samtidigt som jag har undervisat. Jag har satt betyg i 2 betygssystem och 3 betygsskalor, från 1-5 via IG-MVG till F-A.

Bedömningsfrågor engagerar mig och jag har skrivit böckerna Formativ bedömning i praktiken, Återkoppling för utveckling och Att sätta betyg – alla utgivna på Gothia förlag. Jag skriver ofta och gärna, bland annat i min blogg som har som syfte att både pröva mina egna tankar och att öppna för samtal om viktiga frågor kring tillgänglighet och god undervisning.

Jag skriver Pedagogisk Snabbguide som följer med Grundskoletidningen, Gothia förlag. Hittills har dessa snabbguider handlat om utvecklingssamtalet, föräldramöten, mindset, lektionsplanering och i höst kommer ett temanummer om allsidig bedömning.

Mina böcker ledde till många uppdrag i olika skolor och till slut blev det inte hållbart att både ha en tjänst i skolan och många uppdrag på andra skolor. Jag blev tvungen att göra ett val och valde till slut att avsluta min tjänst för att frilansa. Frilansandet blev dock kort eftersom jag fick ett vikariat på Skolverket som undervisningråd på enheten för styrdokumentsutveckling. Efter den perioden arbetade jag som kvalitetsutvecklare på huvudmannanivå inom Academedia.

Men jag längtade tillbaka till skolan och ville utveckla mina uppdrag i grundskolan så nu är jag frilansande kvalitetsutvecklare inom alla skolformer, nivåer och oberoende av huvudman. Jag är ofta ute i klassrum och följer lektioner, kartlägger och handleder. Det händer att jag vikarierar också i mån av tid!

Det jag oftast blir tillfrågad att stödja är bedömning och betygssättning och frågor om tillgänglighet och att utveckla inkluderande lärmiljöer. Ibland är det skolor som själva har identifierat områden de vill arbeta med, ibland är det Skolinspektionen som har identifierat områden. Jag arbetar med arbetslag, rektorer, personalgrupper, hela skolor och ibland hela koncerner eller kommuner i hela Sverige. Det gör att jag har byggt upp en erfarenhetsbank som ger mig en stadig grund att stå på i mina samarbeten med skolor. Tillsammans med min kunskap om våra styrdokument kan jag koppla ihop teori och praktik i utvecklingsarbete.

Jag samarbetar mycket med Maja Lindqvist, specmaja,se, under varumärket Pedagogiska Institutet. Tillsammans arrangerar vi kurser och handledning. Vi har också uppdrag ihop där vi som team samarbetar med kommuner och skolor i skolutvecklingsprojekt. Man når oss på mejladressen pedaogiskainstitutetse Se mer om en av våra kurser på denna sida: Kurs i extra anpassningar, utredning och åtgärdsprogram


Min uppväxt tillbringade jag mest i Sverige men också i Östafrika och Nordafrika där jag gick i brittisk och amerikansk skola. Den brittiska skolan var sträng, vi hade skoluniformer och fick smäll på fingrarna om vi gjorde något som lärarna uppfattade som trots. Den amerikanska skolan var mer avslappnad men inte när det gällde studierna, jag blev drillad och prövad och utmanad! Den amerikanska skolan var internationell men arbetade efter amerikansk läroplan, den var liten och eftersom vi var många nationaliteter och språk samlade fanns en tillåtande attityd som jag tror har präglat mig mer än jag förstod då. När jag flyttade tillbaka till Sverige till gymnasiet möttes jag av en rejäl kulturkrock, plötsligt blev jag bara en i mängden och ingen frågade längre om vad jag var intresserad av eller hur jag lärde mig. Jag fick inte jobba i min egen takt och jag blev varken utmanad eller sedd som individ, jag förväntades göra skolarbete helt enkelt. Det var en bra erfarenhet för att vilja bli lärare senare och få chans att göra annorlunda!

 

 

25 kommentarer på “Vem är då denna specialpedagog som brinner för det inkluderande klassrummet?

  1. Marie Jakobsson
    5 december, 2012

    Hej!

    Jag vill gärna ha kontakt med dig vilket jag skickade en förfrågan om igår för ev. föreläsning den 8 mars. Datumet är ändrat till den 15 mars men jag skulle behöva få kontakt med dig.
    Du kan väl maila mig på adressen nedan.
    Mvh
    Marie Jakobsson
    marie.jakobsson@stadshuset.goteborg.se

  2. kerstin Gelfgren
    15 mars, 2013

    Underbart att läsa om ditt arbete och förhållningssätt.
    Kerstin Gelfgren, utbildningschef i Nykvarn

    • specialpedagogen
      15 mars, 2013

      Tack! Det värmde! Visst är det häftigt att vi har ett så stort kollegium genom sociala medier!

  3. Sara
    7 maj, 2014

    Hej! Jag är lite nyfiken på hur du ser på samarbetet med arbetsterapeuter, existerar det där du jobbar? Jag läste precis rapporten om bristade resurser från grunskolan och uppåt och fick då en tanke. Skulle vi arbetsterapeuter (jag är blivande AT) kunna underlätta genom att prova ut ex inlärningshjälpmedel som sedan ni får lägga all er tid på att nyttja tillsammans med eleven. Vi finns inom skolan värld men inte i lika stor utsträckning som jag kunde önska. En lite tanke som poppat upp i mitt huvud nu när skolan är en sån het och viktig fråga inför hösten. Tack för intressant läsning!

    • specialpedagogen
      8 maj, 2014

      Hej, intressant med koppling till arbetsterapeuter! Vi har inget sådant samarbete, däremot ibland med habiliteringen och där finns ju alla sorters terapeuter. Det skulle vara om ni i er yrkeskategori kan komma med något nytt, ofta används ju samma hjälpmedel om igen i skolan och därmed kan de flesta dem hjälpligt iallafall. Det är nog en ren kostnadsfråga om man kan ta in ytterligare hjälp utifrån tror jag men varför inte? Kanske ska du i första hand fråga särskolor och resursskolor om de är i behov av dina kunskaper? Återkom gärna om du kommer på fler idéer och kanske ännu mer konkreta sådana!

      • autismasperger
        9 oktober, 2015

        Ja det är sant att det var återkommande. Jag klistrade inte in de som rörde just arbetsterapeutens roll vilket var min tanke. Så nytt försök:

        • Nya kompetenser behövs i skolan. En arbetsterapeut i skolan kan
        komplettera elevhälsan genom att vidga perspektivet av elevernas
        behov av stöd i vardagen.

        • Verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolan) är verksamt.
        Alla skolor behöver en struktur för kartläggning och uppföljning
        som kan fånga in elevens behov av stöd över tid.

    • autismasperger
      8 oktober, 2015

      Jag tipsar om projektet Vägar till arbete där ett stort fokus låg på arbetsterapeuternas värdefulla arbete och verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolan). Vi på Autism- och Aspergerförbundet var med i detta projekt och vi lyfte arbetsterapeuternas viktiga roll. Några av slutsatserna

      •Alla skolor behöver en struktur för kartläggning och uppföljning som kan fånga in elevens behov av stöd över tid.

      • Kunskapen om teknikstöd i skolan behöver förbättras. Teknikstöd har betydelse för många elever. Resultaten visar att elever som får teknikstöd de själva valt också förbättrar sina skolresultat.

      • Angeläget att skolledning och politiker ser betydelsen av ett elevcentrerat arbetssätt. Nya arbetssätt måste sanktioneras hos ledningen och diskuteras i rektorsgruppen för att få genomslag.

      Nicklas Mårtensson

      http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/14310-pdf-vagar-till-arbete-slutrapport.pdf

    • autismasperger
      8 oktober, 2015

      Jag tipsar om projektet Vägar till arbete där ett stort fokus låg på arbetsterapeuternas värdefulla arbete och verktyget BAS (Bedömning av anpassningar i skolan). Vi på Autism- och Aspergerförbundet var med i detta projekt och vi lyfte arbetsterapeuternas viktiga roll. Några av slutsatserna

      •Alla skolor behöver en struktur för kartläggning och uppföljning som kan fånga in elevens behov av stöd över tid.

      • Kunskapen om teknikstöd i skolan behöver förbättras. Teknikstöd har betydelse för många elever. Resultaten visar att elever som får teknikstöd de själva valt också förbättrar sina skolresultat.

      • Angeläget att skolledning och politiker ser betydelsen av ett elevcentrerat arbetssätt. Nya arbetssätt måste sanktioneras hos ledningen och diskuteras i rektorsgruppen för att få genomslag.

      Nicklas Mårtensson

      http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/14310-pdf-vagar-till-arbete-slutrapport.pdf

      • specialpedagogen
        8 oktober, 2015

        De slutsatserna återkommer i snart sagt varje rapport om vad som gör skillnad i skolarbete, för alla. Så det är verkligen hög tid att kavla upp ärmarna och sätta igång!

  4. Sara
    8 maj, 2014

    Hej, Tack för svaret! Som du säger är nog behovet i särskolor och resursskolor i större, och tyvärr så är det ju ekonomin som styr mycket dag. Jag har själv vikarierat i för och grundskola och jag tycker det är väldigt givande att arbeta med barn, jag skulle gärna arbeta i skolans värld i framtiden. Skolan är väldigt viktig och jag ska absolut fundera vidare på vad vi kan bidra med. Är än så länge bara på termin 1 vilket ger mig mycket tid att tänka!

    • specialpedagogen
      8 maj, 2014

      Ja, fortsätt tänka du för enligt EU är det något som kommer att bli allt viktigare: flerprofessionella team kring elever i behov av stöd. Idag är det för mycket så att information kommer från någon aktör utanför skolan som säger hur det ska vara. Vi hörs säkert igen!

  5. Ping: Bloggtips | Jennis skolblogg

  6. Ping: Workshop Pedagogcentrum med Helena Wallberg | @FrökenStjernström

  7. Ping: Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun

  8. Ida
    18 februari, 2016

    Hej Helena!

    Jag är lärarstudent och har precis läst din bok Formativ bedömning i praktiken. Liksom du kommer engelska och franska vara mina ämnen och jag vill ge dig ett stort tack för att du skrivit en så fantastisk bok. Något som jag saknat under min utbildning är kurslitteratur med konkreta exempel på hur man ska arbeta i språkklassrummet: Detta finns i din bok! Din bok har fått mig att förstå hur jag kan bli en framgångsrik språklärare med motiverade elever som är inkluderade i sitt eget lärande och bedömning. Hoppas att du någon gång har vägarna till Halland då jag gärna skulle vilja se dig föreläsa. Du är en inspiration!

    Tack!

    Ida

    • specialpedagogen
      18 februari, 2016

      Tack snälla för fina ord! Vad roligt att du har valt att bli lärare i engelska och franska – det är en lyx även om det inte alltid kommer att kännas så i vardagen! ; ) Hoppas vi ses vid tillfälle, kommer gärna till Halland! Stort lycka till med ditt engagemang och din fina målformulering kommer du att gå långt!

  9. Ping: Strössel gillar: Bloggen ”Specialpedagogen” | STRÖSSEL

  10. Maria
    22 februari, 2017

    Hej!

    Jag följer din blogg med stort intresse och tycker du har många bra tankar och idéer! Tack för att du delar med dig :)! På vår skola, och andra är jag helt övertygad om, har vi stora utmaningar med att få till en individanpassad undervisning i klasser med stora behov. Skulle du inte kunna skriva ett inlägg om hur du tänker kring det? Hur lyckas läraren räcka till när det finns många extra anpassningar och med motstidiga sådana i en klass? Det skulle vara spännande att dela dina tankar om detta :)!

    • specialpedagogen
      22 februari, 2017

      Kul att du läser min blogg! Jag kan absolut skriva lite mer specifikt om det. Samtidigt är det svårt eftersom jag inte har kunskap om hur verksamheten organiseras just hos er. Men självklart kan jag ge tips som skulle kunna funka! Håll utkik!

  11. Maria
    23 februari, 2017

    Hej igen!

    Vad kul, jag håller utkik efter lite tankar kring detta :-)! Vår största utmaning är nog just att lärarna inte känner att de hinner anpassa till alla då det finns så många behov i klasserna och det blir även svårt med inkluderingstanken. T ex hur gör man med grupparbete när det finns elever som inte klarar av det eller när läraren måste ha muntliga examinationer med 7 elever i klassen samtidigt som hen har lektion? Hur tänker du kring sådana saker?

    Mvh Maria

    • specialpedagogen
      23 februari, 2017

      Jag tänker framförallt att man måste tänka om vad gäller undervisningen och examinationsformer, att tänka anpassningar blir för jobbigt för alla inblandade. Jag funderar vidare! Tack för precisa tankar, lättare för mig att tänka då!

  12. Christina holmgren
    7 september, 2017

    Hej. Har du tankar på hur man kan jobba med elever på tidig utvecklingsnivå och formativ bedömning? På skolan går vi cirkel i BFL men materialet är inriktat på grundskolan.

    • specialpedagogen
      8 september, 2017

      Hej Christina!
      Vad bra att ni har en BFL-cirkel och vilken relevant fråga, det är ju ofta så att formativ bedömning får lite fokus på just bedömningsbiten i meningen bedömning mot kunskapsmål. Men bedömning är ju mycket mer, till exempel gör vi lärare bedömningar om elevernas energinivåer just nu, om de behöver placeras annorlunda just nu, om en elev kan sätta på sig skorna själv osv. Med äldre elever gör jag bedömningar om de verkar ha de tekniker som behövs för att läsa eller skriva även om de inte är föremål för bedömning i bemärkelsen betygssättning.

      Jag skulle satsa på att lära de yngre barnen om vad kvalitet är, i samspel och i kunskaper, i teckningar och i arbeten av olika slag. Har ni sett filmen Austin’s butterfly? Den har lärare jag har jobbat med använt i förskoleklass när eleverna skulle rita självporträtt. De porträttet blev väldigt bra och eleverna var engagerade i att bearbeta sina arbeten och att hjälpa varandra framåt.

      Skulle det vara möjligt att ni lärare samtalar om vilken kvalitet ni är ute efter att barnen lär sig identifiera och sträva mot oavsett kunskapsområde eller beteende eller vad det nu är?

      Har jag förstått din fråga rätt och är mina svar något att utgå från?

      Titta gärna också på filmen där Dylan Wiliam svarar på en fråga om just detta: https://vimeo.com/156852100

  13. Monika Fitz
    5 mars, 2018

    Hej!!
    På skolan där jag arbetar håller vi på och arbetar med tillgängliga lärmiljöer. Har du förslag på litteratur, filmer etc för att förkovra sig i ämnet. Vi har varit på utbildning på SPSM under hösten som var väldigt bra, men känner att vi behöver läsa in oss mer på det.

    Hälsningar
    Monika Fitz, Lerums kommun

    • specialpedagogen
      5 mars, 2018

      Hej Monika! Vad bra att ni är så engagerade och aktiva! Jag funderar över om ni behöver mer input eller om ni ska titta närmare på hur ni har det i vardagen? Annars kan jag rekommendera Formativ undervisning av Åsa Hirsh, den tar upp hur vi ska undersöka vår egen verksamhet och komma vidare i analyserna. Även Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft kan jag rekommendera om ni inte redan har den. Jag tycker att en av mina böcker står sig: Återkoppling för utveckling om jag ska vara lite kaxig! Den handlar om hur man kan göra undervisingen ännu mer explicit, något som vi vet gör skillnad i lärandet. Men mitt hetaste tips är nog att börja kartlägga och analysera hur ni har det så här långt. Vad säger eleverna? Vad ser ni? Vad ska ni göra mer av och vad ska ni göra mindre av nästa vecka? Så kan ni följa upp varje vecka och utveckla massor! Låter ju oerhört spännande och roligt, vilken bra skola!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: