Snabbguide till den nya snabbutredningen om elevhälsa – det kan bli stora förändringar inom kort
Jag förstår också de utmaningar många lärare står i när de ska hantera stora grupper som spretar i både språk, förkunskaper och mognad. Därför kan jag inte förstå att politikerna bortser från andra organisatoriska lösningar för att komma åt lärares problem.
Har ni kanske en lite ytlig inkludering i Sverige?
Det verkar som om ni har lite ytlig inkludering här i Sverige. Vi är lite besvikna, vi trodde att ni låg före och har så bra resurser att ni kan jobba inkluderande, både rumsligt, pedagogiskt och socialt.
Snabbguide till differentierad undervisning
Risker: Om strategier används utan förståelse för grundprinciperna kan de snarare skapa hinder än möjligheter. Till exempel om uppgifter organiseras i svårighetsnivåer som elever får välja fritt utan att det är en del av en plan för att utmana eleverna vidare.
Möjligheter: Genom att pröva och utvärdera olika strategier kan lärare utveckla en djupare förståelse för differentierad undervisning. En lärande organisation ger utrymme för att misslyckas, reflektera och förbättra undervisningen i dialog med kollegor.
Inkluderingshysterin och myten om det homogena klassrummet
Det är en myt att det är besvärligt för lärare att differentiera undervisningen. Det är inte svårare för lärare att differentiera sin undervisning än att inte göra det.
Mentorskap och differentierad undervisning – föreläsningar på Lärkraft
Nästa vecka kommer ett efterlängtat höstlov för många och för andra en efterlängtad vecka med dagar av professionell utveckling och paus från det dagliga värvet. Lärkraft går av stapeln som … Fortsätt läsa
Svag och stark inkludering – en samhällsfråga
Inkludering i skolan görs för att skapa en röd tråd från barndomen till en plats i samhället. Om den tråden bryts någonstans på vägen uppstår risker för individen och samhället.
Ersätt extra anpassningar med differentierad undervisning
Extra anpassningar kan vi nog leva utan. Men vi kan inte sitta lugnt i en skola utan extra anpassningar om vi inte stärker arbetet med att förstå ledning och stimulans i teori och praktik som en grundläggande rätt för alla elever oavsett behov och förutsättningar
Extra anpassningar – ta bort eller ha kvar?
Att det finns något som kallas extra anpassningar är varken problemet eller lösningen. Det är hur man jobbar med stödinsatser som har betydelse.
Hur får man tillbaka hemmasittarna?
Till sist, kalla inte dessa elever för hemmasittare, påminner Forsell. Ju mer vi använder det ordet desto längre kommer vi ifrån möjligheter att underlätta närvaro.
Vilken undervisning ger bäst resultat och elevhälsa? En studie visar vägen.
Dags att välkomna alla tillbaka till ett nytt lärår. Jag ser fram emot nya tag, nya lärdomar, ny kreativitet och att återuppta alla samtal om skolutveckling. Det finns mycket att … Fortsätt läsa
specialpedagogen 