I slutbetänkandet om en förbättrad elevhälsa spökar perspektiven i bakgrunden
Tyvärr är svensk skola mycket usel på just pedagogiska bedömningar, vi ägnar oss mest åt att konstatera och komma med snabba lösningar som ofta saknar pedagogisk förankring.
Teflon- eller kardborre i pedagogiken?
De länder vars elever presterar väl i PISA har enligt Scleicher ett fokus på att utveckla elevers dynamiska syn på den egna förmågan, ett så kallat growth mindset. Dessa system bygger på att alla i elevernas lärmiljöer uppmuntrar en tro på möjligheter.
Snabbguide till förslaget om förstärkningsundervisning i skolan – för elever som behöver mer undervisningstid
Här kan du lyssna på blogginlägget! I detta blogginlägg sammanfattar jag det betänkande (SOU: 2024:94) som kom strax före jul om hur skolan kan organisera mer undervisningstid för elever som … Fortsätt läsa
Mentorskap i skolan – ett uppdrag för måluppfyllelse
Gott nytt år! Här kommer nu 2025 års första blogginlägg. Idag är det fokus på mentorskapet i skolan. Jag tänker att mentorskapet kommer att vara särskilt viktigt under vårterminen och … Fortsätt läsa
Ersätt extra anpassningar med differentierad undervisning
Extra anpassningar kan vi nog leva utan. Men vi kan inte sitta lugnt i en skola utan extra anpassningar om vi inte stärker arbetet med att förstå ledning och stimulans i teori och praktik som en grundläggande rätt för alla elever oavsett behov och förutsättningar
Extra anpassningar – ta bort eller ha kvar?
Att det finns något som kallas extra anpassningar är varken problemet eller lösningen. Det är hur man jobbar med stödinsatser som har betydelse.
Så många anpassningar! Så många individer, och inga verktyg för att möta dem på gruppnivå.
Hur kommer det sig, undrade jag, att vi vill veta skillnaden mellan olika typer av stöd? Man vill nog veta att man gör rätt, funderade en lärare. Hur vet man att man har gjort rätt? Bra fråga, sa jag. Hur vet man det? Någon föreslog lite ironiskt att man gör rätt om man bara kryssar i rätt rutor i det digitala system de använde där det fanns långa listor med olika anpassningar, oklart om de var extra eller bara vanliga anpassningar.
Implementera en stödmodell som funkar
Positivt beteendestöd, PBS, är Response to intervention (RTI) utifrån ett socialt och psykologiskt perspektiv. Psykologen och författaren Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och har gedigen erfarenhet av att implementera modellen i skolor. Vi möttes för ett samtal om modellen och framförallt om implementeringen av de olika lagren.
Vad är målet med stödinsatser och är differentiering att göra olikheter osynliga?
Lyssna på bloginlägget HÄR! Rubrikens frågor ställdes i några av de många samtal jag har förmånen att ha med lärare och annan skolpersonal. Jag vill fokusera mina blogginlägg detta läsår … Fortsätt läsa
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet.
specialpedagogen 