Så många anpassningar! Så många individer, och inga verktyg för att möta dem på gruppnivå.
Hur kommer det sig, undrade jag, att vi vill veta skillnaden mellan olika typer av stöd? Man vill nog veta att man gör rätt, funderade en lärare. Hur vet man att man har gjort rätt? Bra fråga, sa jag. Hur vet man det? Någon föreslog lite ironiskt att man gör rätt om man bara kryssar i rätt rutor i det digitala system de använde där det fanns långa listor med olika anpassningar, oklart om de var extra eller bara vanliga anpassningar.
Implementera en stödmodell som funkar
Positivt beteendestöd, PBS, är Response to intervention (RTI) utifrån ett socialt och psykologiskt perspektiv. Psykologen och författaren Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och har gedigen erfarenhet av att implementera modellen i skolor. Vi möttes för ett samtal om modellen och framförallt om implementeringen av de olika lagren.
Vad är målet med stödinsatser och är differentiering att göra olikheter osynliga?
Lyssna på bloginlägget HÄR! Rubrikens frågor ställdes i några av de många samtal jag har förmånen att ha med lärare och annan skolpersonal. Jag vill fokusera mina blogginlägg detta läsår … Fortsätt läsa
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet.
Extra anpassningar: överkrav eller möjligheter?
Extra anpassningar är ett bedömningsarbete. Det är inte de extra anpassningarna som gör att eleverna får en bättre skolsituation. Det är att alla förstår orsaker till det som märks och identifierar i vilka situationer det blir svårt.
Dåliga extra anpassningar hindrar undervisningens potential
Det finns en enorm outnyttjad potential i undervisningen. Den går vi miste om när extra anpassningar misstolkas på det sätt som debatten lyfter.
Anpassningar kan bli dubbla budskap
Min oro är att allt prat om anpassningar cementerar en patogen syn på elever och elevers brister. Det blir dubbla budskap om elevhälsan säger att de borde jobba mer hälsofrämjande och förebyggande och tänka salutogent om de sen kommer med en massa anpassningar som antyder att elever inte är som elever ska vara och därför behöver något annat.
Vi måste prata om punktlistorna från vården
samarbetet mellan vårt och skola: punktlistorna med rekommendationer/åtgärder som skolan får efter att en elev har utretts inom vården. Hjälper de till att hålla balansen eller blir de en tyngdpunkt på fel saker?
Dåliga extra anpassningar en följd av svårigheter att hitta zonen
En extra anpassning ska sättas in när man befarar att en elev inte kommer att utvecklas i riktning mot kunskapskrav eller kunskapsmål. Det innebär att den måste kopplas till det … Fortsätt läsa
Försteläraren och specialpedagogen – strategiskt arbete FÖR och OM undervisningen
Formativ bedömning bygger på att använda information om hur våra elever faktiskt lär för att skapa och forma kärnverksamheten och stödfunktioner för kärnverksamheten. Det är ett strategiskt arbete som utgår … Fortsätt läsa
specialpedagogen 