Inclusion in the Nordic countries – perspectives, definitions and lessons learned
I came across a knowledge overview on studies on inclusion from the Nordic countries. One of the authors is one of my favorite researchers, Eva Hjörne, which caught my attention … Fortsätt läsa
Dolda agendor, en känsla av att lägga allt på lärarna och och verktyg för att fördjupa reflektionen
De som hävdar att lärare måste få undervisa behöver förstå att undervisning också är att prata om den. Om vi bara trycker på undervisning som själva görandet, utförandet, så missar vi att ta tillvara på de resurser som lärarna själva utgör.
Implementera en stödmodell som funkar
Positivt beteendestöd, PBS, är Response to intervention (RTI) utifrån ett socialt och psykologiskt perspektiv. Psykologen och författaren Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och har gedigen erfarenhet av att implementera modellen i skolor. Vi möttes för ett samtal om modellen och framförallt om implementeringen av de olika lagren.
Bästa sättet att undervisa? Undersök input, intake och allt däremellan!
Det har varit lite tyst från bloggen på grund av en ryggradsoperation som tvingat mig till paus, läkning och andra prioriteringar än skola, jobb och bloggande. Trots att jag fått … Fortsätt läsa
Snabbt och effektivt stöd med Response to Intervention – men inte i Sverige
Response to intervention (RTI) har visat sig ge goda effekter och anses evidensbaserat. Interventionerna, insatserna, är ett antal verktyg eller metoder som sätts in i olika stadier av elevers svårigheter att utveckla förmågor eller färdigheter i olika ämnen. Det som anses viktigast när man tillämpar RTI är att alla på skolan är överens om vad basen innehåller för att undervisningen ska möta alla elever.
Definitioner av inkludering
Det här kan leda till inkluderingsutmattning. Ingen lärare kan förväntas använda nya metoder, nytt material, ny uppmärksamhet kring just Peter varje gång han kommer till klassrummet. Peter ska trots allt undervisas i en kontext där det finns åtminstone 25-30 andra elever varav fler kommer att behöva särskild uppmärksamhet.
Vad är målet med stödinsatser och är differentiering att göra olikheter osynliga?
Lyssna på bloginlägget HÄR! Rubrikens frågor ställdes i några av de många samtal jag har förmånen att ha med lärare och annan skolpersonal. Jag vill fokusera mina blogginlägg detta läsår … Fortsätt läsa
Vad ska vi göra med alla överlämningar?
Överlämningar kan göras i en anda av att ge relevant information som stödjer skolans förmåga att organisera på grupp- och skolnivå. Men jag tror inte att svensk skola är mogen för det. Jag är orolig för att överlämningar skrivs ihop med icke relevant information, med för stort fokus på fel och brister.
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet.
Är differentierad undervisning en ”neuromyt”?
I slutet av 80-talet kom en bok som väckte stor uppmärksamhet, The Learning Revolution av Howard Gardner. Boken lyfte att skolan är för mycket av en storlek passar alla trots … Fortsätt läsa
