Läs- och lyssningstips med inkluderingsfokus
Med detta blogginlägg vill jag önska en härlig sommar med mycket avkoppling och återhämtning! För dig som ändå vill passa på att också läsa lite för att fylla på tankar … Fortsätt läsa
Skolpolitiker och skoldebattörer! Ta del av Nederländernas inkluderingspolicy och mål 2035
Inkluderande utbildning kan också bidra till att åtgärda lärarbristen genom att organisera utbildningen annorlunda.
Inclusion in the Nordic countries – perspectives, definitions and lessons learned
I came across a knowledge overview on studies on inclusion from the Nordic countries. One of the authors is one of my favorite researchers, Eva Hjörne, which caught my attention … Fortsätt läsa
Vilken väg ska vi ta? Öppet brev till politiker om skolan
Ett ensidigt fokus på elevers svårigheter leder till ensidiga bedömningar av orsaker och möjliga lösningar. Detta underminerar skolans utvecklingsarbete och hindrar lärares kompetensutveckling för att möta fler elever. Skolan behöver mandat för pedagogiska frågor.
Dolda agendor, en känsla av att lägga allt på lärarna och och verktyg för att fördjupa reflektionen
De som hävdar att lärare måste få undervisa behöver förstå att undervisning också är att prata om den. Om vi bara trycker på undervisning som själva görandet, utförandet, så missar vi att ta tillvara på de resurser som lärarna själva utgör.
Det är lärarnas fel – eller?
Skoldebatten pendlar mellan att peka ut lärare som gör felaktiga beslut och inte följer forskning och att peka ut elever som bristfälliga och inte skapta för vanliga klassrum. Någon måste bära hundhuvudet för att elever inte lär sig tillräckligt. Låt eleverna göra ett test, se vilka som behöver avkodningsträning eller mer ordförråd, sätt in medicinen i form av evidensbaserade metoder för ordinlärning och avkodningsträning. Bob’s your uncle som man säger på engelska. Om man har lärt sig engelska idiom.
Att översätta forskning till praktik
Att översätta forskning till praktik är svårt eftersom praktiken inte bara är läraren som ger input likadant i alla klassrum i alla skolor.
Differentierad undervisning handlar om ansvar
Lärstilar rekommenderas inte. Det är enkelt att undvika det och det bör vi göra. Tro inte att någon elev har ett statiskt eller ensidigt sätt att lära. Uppmuntra elever att arbeta med sådant de är mindre bekväma med så att de utvidgar sin repertoar av lärande.
Snabbt och effektivt stöd med Response to Intervention – men inte i Sverige
Response to intervention (RTI) har visat sig ge goda effekter och anses evidensbaserat. Interventionerna, insatserna, är ett antal verktyg eller metoder som sätts in i olika stadier av elevers svårigheter att utveckla förmågor eller färdigheter i olika ämnen. Det som anses viktigast när man tillämpar RTI är att alla på skolan är överens om vad basen innehåller för att undervisningen ska möta alla elever.
Hur gör skolor utanför Sverige? Besök i flexgrupp, resursskola och en skola som ”kommit långt”.
Skola 1 bara gör, de ägnar inte ändlösa timmar åt att prata om elever eller en aldrig sinande ström av elevärenden. De gör och ägnar mötestid åt att följa upp det som görs kopplat till elevens utveckling mot de kortsiktiga mål som tagits fram. Har det hjälpt att göra så här i tre veckor? Nej, vad prövar vi då? Ja, vilket mål ska vi gå vidare till och hur ska vi stödja utvecklingen mot det målet?
specialpedagogen 