Aktiva värderingar är en del av den pedagogiska kompetensen
Lyssna på blogginlägget här! Lever jag som jag lär? Vilka handlingar utför jag som ligger i linje med det jag förespråkar och vill främja? Walk the talk. Det är inte … Fortsätt läsa
Vad är målet med stödinsatser och är differentiering att göra olikheter osynliga?
Lyssna på bloginlägget HÄR! Rubrikens frågor ställdes i några av de många samtal jag har förmånen att ha med lärare och annan skolpersonal. Jag vill fokusera mina blogginlägg detta läsår … Fortsätt läsa
Vad ska vi göra med alla överlämningar?
Överlämningar kan göras i en anda av att ge relevant information som stödjer skolans förmåga att organisera på grupp- och skolnivå. Men jag tror inte att svensk skola är mogen för det. Jag är orolig för att överlämningar skrivs ihop med icke relevant information, med för stort fokus på fel och brister.
Vad är det för skillnad mellan specialpedagoger och speciallärare?
Nu ropas på fler speciallärare, de ska ta hand om alla elever som hamnat i svårigheter, framför allt när läsförmågan brister men också när andra problem uppdagas hos elever. En … Fortsätt läsa
Är differentierad undervisning en ”neuromyt”?
I slutet av 80-talet kom en bok som väckte stor uppmärksamhet, The Learning Revolution av Howard Gardner. Boken lyfte att skolan är för mycket av en storlek passar alla trots … Fortsätt läsa
Vad säger forskning om differentierad undervisning?
Det är svårt att tala om differentierad undervisning som antingen bra eller dåligt utifrån vetenskaplig grund eftersom det idag inte finns vedertagna kriterier för när undervisning anses vara kvalitativt differentierad.
Inkluderande undervisning är bäst enligt forskning
Världen har ambitiösa förväntningar på att skolan ska klara av detta. Vi som arbetar i skolan är högutbildade och representerar olika professioner och kompetenser. Samarbete, samordning och kommunikation är centralt för att leva upp till förväntningarna. En del i detta är också att förhålla sig till forskning.
Dåliga extra anpassningar hindrar undervisningens potential
Det finns en enorm outnyttjad potential i undervisningen. Den går vi miste om när extra anpassningar misstolkas på det sätt som debatten lyfter.
Anpassningar kan bli dubbla budskap
Min oro är att allt prat om anpassningar cementerar en patogen syn på elever och elevers brister. Det blir dubbla budskap om elevhälsan säger att de borde jobba mer hälsofrämjande och förebyggande och tänka salutogent om de sen kommer med en massa anpassningar som antyder att elever inte är som elever ska vara och därför behöver något annat.
Bara de mår bra! Omsorgsfokus som exkluderar
Ju fler som placeras ut desto lägre blir kompetensen för att ge inkluderande stöd. Ju sämre den kompetensen blir desto fler elever som visar tecken på att må dåligt. Ju fler elever som mår dåligt desto fler röster för exkluderande stöd. Det blir en ond cirkel.
specialpedagogen 