Extra anpassningar – ta bort eller ha kvar?
Att det finns något som kallas extra anpassningar är varken problemet eller lösningen. Det är hur man jobbar med stödinsatser som har betydelse.
Hur får man tillbaka hemmasittarna?
Till sist, kalla inte dessa elever för hemmasittare, påminner Forsell. Ju mer vi använder det ordet desto längre kommer vi ifrån möjligheter att underlätta närvaro.
Så många anpassningar! Så många individer, och inga verktyg för att möta dem på gruppnivå.
Hur kommer det sig, undrade jag, att vi vill veta skillnaden mellan olika typer av stöd? Man vill nog veta att man gör rätt, funderade en lärare. Hur vet man att man har gjort rätt? Bra fråga, sa jag. Hur vet man det? Någon föreslog lite ironiskt att man gör rätt om man bara kryssar i rätt rutor i det digitala system de använde där det fanns långa listor med olika anpassningar, oklart om de var extra eller bara vanliga anpassningar.
Nytt nätverk för specialpedagoger och speciallärare
Specialpedagoger och speciallärare! Vill du vara med i ett kompetensutvecklande nätverk med möjligheter till samarbete internationellt? Viktoria Lundström och jag startar ett nytt spännande projekt och vill ha med dig! Läs mer och kom till vår informationsträff 23 maj.
Implementera en stödmodell som funkar
Positivt beteendestöd, PBS, är Response to intervention (RTI) utifrån ett socialt och psykologiskt perspektiv. Psykologen och författaren Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och har gedigen erfarenhet av att implementera modellen i skolor. Vi möttes för ett samtal om modellen och framförallt om implementeringen av de olika lagren.
Det är lärarnas fel – eller?
Skoldebatten pendlar mellan att peka ut lärare som gör felaktiga beslut och inte följer forskning och att peka ut elever som bristfälliga och inte skapta för vanliga klassrum. Någon måste bära hundhuvudet för att elever inte lär sig tillräckligt. Låt eleverna göra ett test, se vilka som behöver avkodningsträning eller mer ordförråd, sätt in medicinen i form av evidensbaserade metoder för ordinlärning och avkodningsträning. Bob’s your uncle som man säger på engelska. Om man har lärt sig engelska idiom.
Snabbt och effektivt stöd med Response to Intervention – men inte i Sverige
Response to intervention (RTI) har visat sig ge goda effekter och anses evidensbaserat. Interventionerna, insatserna, är ett antal verktyg eller metoder som sätts in i olika stadier av elevers svårigheter att utveckla förmågor eller färdigheter i olika ämnen. Det som anses viktigast när man tillämpar RTI är att alla på skolan är överens om vad basen innehåller för att undervisningen ska möta alla elever.
Hur gör skolor utanför Sverige? Besök i flexgrupp, resursskola och en skola som ”kommit långt”.
Skola 1 bara gör, de ägnar inte ändlösa timmar åt att prata om elever eller en aldrig sinande ström av elevärenden. De gör och ägnar mötestid åt att följa upp det som görs kopplat till elevens utveckling mot de kortsiktiga mål som tagits fram. Har det hjälpt att göra så här i tre veckor? Nej, vad prövar vi då? Ja, vilket mål ska vi gå vidare till och hur ska vi stödja utvecklingen mot det målet?
Vad ska vi göra med alla överlämningar?
Överlämningar kan göras i en anda av att ge relevant information som stödjer skolans förmåga att organisera på grupp- och skolnivå. Men jag tror inte att svensk skola är mogen för det. Jag är orolig för att överlämningar skrivs ihop med icke relevant information, med för stort fokus på fel och brister.
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet.
specialpedagogen 