Så många anpassningar! Så många individer, och inga verktyg för att möta dem på gruppnivå.
Hur kommer det sig, undrade jag, att vi vill veta skillnaden mellan olika typer av stöd? Man vill nog veta att man gör rätt, funderade en lärare. Hur vet man att man har gjort rätt? Bra fråga, sa jag. Hur vet man det? Någon föreslog lite ironiskt att man gör rätt om man bara kryssar i rätt rutor i det digitala system de använde där det fanns långa listor med olika anpassningar, oklart om de var extra eller bara vanliga anpassningar.
Dolda agendor, en känsla av att lägga allt på lärarna och och verktyg för att fördjupa reflektionen
De som hävdar att lärare måste få undervisa behöver förstå att undervisning också är att prata om den. Om vi bara trycker på undervisning som själva görandet, utförandet, så missar vi att ta tillvara på de resurser som lärarna själva utgör.
Nytt nätverk för specialpedagoger och speciallärare
Specialpedagoger och speciallärare! Vill du vara med i ett kompetensutvecklande nätverk med möjligheter till samarbete internationellt? Viktoria Lundström och jag startar ett nytt spännande projekt och vill ha med dig! Läs mer och kom till vår informationsträff 23 maj.
Utveckla kommunikationen för att utveckla professionen
Det finns vetenskapliga belägg för att handledning och kvalificerade samtal ger goda effekter på lärares professionella utveckling (se tex Håkansson och Sundberg, 2023). Därför är det centralt att skapa förutsättningar för genuin kompetensutveckling och kollektiv intelligens på skolor, mellan skolor, mellan praktiker och beslutsfattare.
Det är lärarnas fel – eller?
Skoldebatten pendlar mellan att peka ut lärare som gör felaktiga beslut och inte följer forskning och att peka ut elever som bristfälliga och inte skapta för vanliga klassrum. Någon måste bära hundhuvudet för att elever inte lär sig tillräckligt. Låt eleverna göra ett test, se vilka som behöver avkodningsträning eller mer ordförråd, sätt in medicinen i form av evidensbaserade metoder för ordinlärning och avkodningsträning. Bob’s your uncle som man säger på engelska. Om man har lärt sig engelska idiom.
Att översätta forskning till praktik
Att översätta forskning till praktik är svårt eftersom praktiken inte bara är läraren som ger input likadant i alla klassrum i alla skolor.
Hur gör skolor utanför Sverige? Besök i flexgrupp, resursskola och en skola som ”kommit långt”.
Skola 1 bara gör, de ägnar inte ändlösa timmar åt att prata om elever eller en aldrig sinande ström av elevärenden. De gör och ägnar mötestid åt att följa upp det som görs kopplat till elevens utveckling mot de kortsiktiga mål som tagits fram. Har det hjälpt att göra så här i tre veckor? Nej, vad prövar vi då? Ja, vilket mål ska vi gå vidare till och hur ska vi stödja utvecklingen mot det målet?
Definitioner av inkludering
Det här kan leda till inkluderingsutmattning. Ingen lärare kan förväntas använda nya metoder, nytt material, ny uppmärksamhet kring just Peter varje gång han kommer till klassrummet. Peter ska trots allt undervisas i en kontext där det finns åtminstone 25-30 andra elever varav fler kommer att behöva särskild uppmärksamhet.
Aktiva värderingar är en del av den pedagogiska kompetensen
Lyssna på blogginlägget här! Lever jag som jag lär? Vilka handlingar utför jag som ligger i linje med det jag förespråkar och vill främja? Walk the talk. Det är inte … Fortsätt läsa
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet.
specialpedagogen 