Utveckla kommunikationen för att utveckla professionen

Det verkar lätt att dras med i argumentation och opinion om pedagogiska inriktningar och arbetssätt. För min del är det spännande att ta del av olika tolkningar och att försöka förstå grunderna för både farhågor och beundran för begrepp, metoder, strategier och modeller. 

Samtolkning är en del av det kollegiala lärandet. Jag uppfattar det som en viktig del i att utforma en undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns massor av forskning, många perspektiv och en hel del olika frågeställningar att ta hänsyn till när man tar till sig forskning för skolan. Att något ger effekt låter till exempel bra, men vilken effekt avses? Utifrån vilket perspektiv? Under vilka förutsättningar? Det är inte möjligt att kommunicera kring pedagogiska frågor på arenor där debatten är i fokus. Där blir det aldrig samtolkning utan snarare än en fråga om vem som vinner och vem som ska förlora.

Från VAD till HUR – från vetenskap till kreativ handling

Modeller och metoder beskriver VAD vi ska göra för att det ska bli bättre för elevernas lärande. HUR:et och det faktiska agerandet, handhavandet med verktyget är en annan sida av myntet. Även evidensbaserade metoder kan bli kontraproduktiva i fel kontext. En strategi som inte är evidensbaserad kan fungera utmärkt om den används i en kontext där läraren är kreativ och tar beslut utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Undervisning är inte mekanisk. “Den är kreativ i sitt utförande, men vetenskaplig i de principer som den grundar sig på”. Så skriver Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt lärare (2023). Det kreativa elementet kan bli störande för dem som med likvärdighet menar att lärare ska använda samma verktyg, göra likadant och bedöma på samma sätt. Det kommer inte att hända. Istället måste vi skapa förutsättningar för att fördjupa kollegiala samtal för samtolkning om undervisningen kopplat till perspektiv, principer, praktik. Skolan har ett alldeles för viktigt uppdrag för att det ska förminskas till debatter om vad lärare ska och inte ska göra i klassrummet. 

Det finns vetenskapliga belägg för att handledning och kvalificerade samtal ger goda effekter på lärares professionella utveckling (se tex Håkansson och Sundberg, 2023). Därför är det centralt att skapa förutsättningar för genuin kompetensutveckling och kollektiv intelligens på skolor, mellan skolor, mellan praktiker och beslutsfattare. Elever har rätt att möta lärare som reflekterar före, under och efter lektionerna, lärare som har mod och metoder att förändra sin undervisning utifrån responsen från eleverna och utifrån kollegors olika perspektiv. 

Frågor som fördjupar

Som specialpedagog är jag utbildad i kvalificerade samtal och jag tänker mycket på kommunikationen kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur samtalar olika aktörer kring begrepp, forskning, praktik, lärande och skola? Hur kan viktiga meningsskiljaktigheter bli en del av kollegial samtolkning och fördjupning av förståelse och perspektiv? Hur kan dessa samtal bidra till varma och utvecklande grupper som jobbar tillsammans för en gemensam god arbetsplats för både elever och personal även om individer i gruppen kan tycka och agera olika?

Här är en lista med möjliga frågor att ställa i ett sammanhang som kännetecknas av lyhördhet, genuin nyfikenhet på den andres funderingar och ett intresse av att komma vidare kollegialt och professionellt. I det här fallet kretsar frågorna kring begrepp, teorier och uppfattningar kopplat till praktik och elevers lärande. Syftet med frågelistan är att ge inspiration till egna samtal och att lyfta vikten av kommunikation för att utveckla och samtolka: 

• Vi verkar tolka begreppet och dess innebörd olika, kan du berätta mer om du uppfattar det? 

• När du säger att det här är en farlig trend, kan du ge exempel på hur det kan se ut när det påverkar elever negativt? 

• Vilken är din största farhåga?

• På vilket sätt skulle det visa sig? 

• När du beskriver att du blir inspirerad av xx, vad är den viktigaste känslan? 

• Hur kan den känslan överföras till positiva lärandesituationer för eleverna? 

• Vad kan det leda till? 

• Jag hör att du väljer bort xx, kan du berätta vad du väljer? 

• På vilka sätt skiljer sig det du väljer bort från det du väljer eller förespråkar? 

• Vilka likheter finns mellan det du väljer bort och det du väljer eller förespråkar? 

• Vems eller vilket perspektiv ligger i grunden av det du förespråkar? 

• Om vi skulle samtolka detta begrepp, hur kan vi beskriva det från våra olika perspektiv, kunskapsområden, erfarenheter? 

• Vad skiljer oss åt värderingsmässigt? 

• Vad förenar oss värderingsmässigt? 

• Vad vill vi åstadkomma för eleverna? 

• Vad vill vi åstadkomma för skolan? För samhället? 

• Hur kan vi hjälpas åt med det vi vill åstadkomma från olika horisonter och med olika strategier, sådana vi är bekväma med och känner tillit till? 

• Hur kan vi följa upp värdet av att handla enligt din övertygelse? 

• Hur kan vi följa upp värdet av att handla enligt min övertygelse? 

• Vad säger eleverna? Hur vet vi det? 

Samtal som stärker – autentiska exempel

Det här är det första blogginlägget i en serie inlägg framöver där jag fokuserar på kommunikation och kvalificerade samtal som metod för att utveckla teori och praktik. Jag kommer att beskriva olika vanliga situationer som lärare upplever som utmaningar. Jag ska berätta om hur samtal kan användas för att stärka lärare och elever och jag kommer att ge tips på metoder att pröva i undervisning och lärmiljöer. Det blir en slags “agony aunt” med fiktiva fall som baseras på verkliga samtal. Ingen ska känna sig utpekad men alla kommer att känna igen sig! 

PS. Läs gärna Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs senaste bok i serien ”Utmärkt…”, denna gång om Utmärkt lärare, Natur & Kultur 2023. För mig var det balsam för hjärnan att läsa om forskning kring den svårdefinierade skickligheten utifrån olika perspektiv och med genomgående nyanserade resonemang. DS.