Dolda agendor, en känsla av att lägga allt på lärarna och och verktyg för att fördjupa reflektionen
De som hävdar att lärare måste få undervisa behöver förstå att undervisning också är att prata om den. Om vi bara trycker på undervisning som själva görandet, utförandet, så missar vi att ta tillvara på de resurser som lärarna själva utgör.
Det är lärarnas fel – eller?
Skoldebatten pendlar mellan att peka ut lärare som gör felaktiga beslut och inte följer forskning och att peka ut elever som bristfälliga och inte skapta för vanliga klassrum. Någon måste bära hundhuvudet för att elever inte lär sig tillräckligt. Låt eleverna göra ett test, se vilka som behöver avkodningsträning eller mer ordförråd, sätt in medicinen i form av evidensbaserade metoder för ordinlärning och avkodningsträning. Bob’s your uncle som man säger på engelska. Om man har lärt sig engelska idiom.
Att översätta forskning till praktik
Att översätta forskning till praktik är svårt eftersom praktiken inte bara är läraren som ger input likadant i alla klassrum i alla skolor.
Differentierad undervisning handlar om ansvar
Lärstilar rekommenderas inte. Det är enkelt att undvika det och det bör vi göra. Tro inte att någon elev har ett statiskt eller ensidigt sätt att lära. Uppmuntra elever att arbeta med sådant de är mindre bekväma med så att de utvidgar sin repertoar av lärande.
Snabbt och effektivt stöd med Response to Intervention – men inte i Sverige
Response to intervention (RTI) har visat sig ge goda effekter och anses evidensbaserat. Interventionerna, insatserna, är ett antal verktyg eller metoder som sätts in i olika stadier av elevers svårigheter att utveckla förmågor eller färdigheter i olika ämnen. Det som anses viktigast när man tillämpar RTI är att alla på skolan är överens om vad basen innehåller för att undervisningen ska möta alla elever.
Hur gör skolor utanför Sverige? Besök i flexgrupp, resursskola och en skola som ”kommit långt”.
Skola 1 bara gör, de ägnar inte ändlösa timmar åt att prata om elever eller en aldrig sinande ström av elevärenden. De gör och ägnar mötestid åt att följa upp det som görs kopplat till elevens utveckling mot de kortsiktiga mål som tagits fram. Har det hjälpt att göra så här i tre veckor? Nej, vad prövar vi då? Ja, vilket mål ska vi gå vidare till och hur ska vi stödja utvecklingen mot det målet?
Aktiva värderingar är en del av den pedagogiska kompetensen
Lyssna på blogginlägget här! Lever jag som jag lär? Vilka handlingar utför jag som ligger i linje med det jag förespråkar och vill främja? Walk the talk. Det är inte … Fortsätt läsa
Vad är målet med stödinsatser och är differentiering att göra olikheter osynliga?
Lyssna på bloginlägget HÄR! Rubrikens frågor ställdes i några av de många samtal jag har förmånen att ha med lärare och annan skolpersonal. Jag vill fokusera mina blogginlägg detta läsår … Fortsätt läsa
Vad ska vi göra med alla överlämningar?
Överlämningar kan göras i en anda av att ge relevant information som stödjer skolans förmåga att organisera på grupp- och skolnivå. Men jag tror inte att svensk skola är mogen för det. Jag är orolig för att överlämningar skrivs ihop med icke relevant information, med för stort fokus på fel och brister.
Vad är det för skillnad mellan specialpedagoger och speciallärare?
Nu ropas på fler speciallärare, de ska ta hand om alla elever som hamnat i svårigheter, framför allt när läsförmågan brister men också när andra problem uppdagas hos elever. En … Fortsätt läsa
specialpedagogen 