Vad är målet med stödinsatser och är differentiering att göra olikheter osynliga?
Lyssna på bloginlägget HÄR! Rubrikens frågor ställdes i några av de många samtal jag har förmånen att ha med lärare och annan skolpersonal. Jag vill fokusera mina blogginlägg detta läsår … Fortsätt läsa
Vad ska vi göra med alla överlämningar?
Överlämningar kan göras i en anda av att ge relevant information som stödjer skolans förmåga att organisera på grupp- och skolnivå. Men jag tror inte att svensk skola är mogen för det. Jag är orolig för att överlämningar skrivs ihop med icke relevant information, med för stort fokus på fel och brister.
Inga individer tack! Vi jobbar på gruppnivå!
Jag förstår varför många skolor och huvudmän vill poängtera att det är gruppnivån man ska fokusera på. Det är sedan länge alldeles för mycket fokus på individer, individers svårigheter, och inte på undervisningen. Men att gå ifrån att prata individnivån till att bara prata om gruppnivån är lite som att slänga ut barnet med badvattnet.
Vad är det för skillnad mellan specialpedagoger och speciallärare?
Nu ropas på fler speciallärare, de ska ta hand om alla elever som hamnat i svårigheter, framför allt när läsförmågan brister men också när andra problem uppdagas hos elever. En … Fortsätt läsa
Är det här differentierad undervisning?
Det är lättast att svara på frågan när lärare ställer den utifrån en insikt om att det är ett sätt att organisera för mångfald. Då är mitt svar att differentierad undervisning handlar om en drivkraft för att organisera undervisningen så att alla kan delta, lära, prestera i gemenskap.
Är differentierad undervisning en ”neuromyt”?
I slutet av 80-talet kom en bok som väckte stor uppmärksamhet, The Learning Revolution av Howard Gardner. Boken lyfte att skolan är för mycket av en storlek passar alla trots … Fortsätt läsa
Vad säger forskning om differentierad undervisning?
Det är svårt att tala om differentierad undervisning som antingen bra eller dåligt utifrån vetenskaplig grund eftersom det idag inte finns vedertagna kriterier för när undervisning anses vara kvalitativt differentierad.
Inkluderande undervisning är bäst enligt forskning
Världen har ambitiösa förväntningar på att skolan ska klara av detta. Vi som arbetar i skolan är högutbildade och representerar olika professioner och kompetenser. Samarbete, samordning och kommunikation är centralt för att leva upp till förväntningarna. En del i detta är också att förhålla sig till forskning.
Extra anpassningar: överkrav eller möjligheter?
Extra anpassningar är ett bedömningsarbete. Det är inte de extra anpassningarna som gör att eleverna får en bättre skolsituation. Det är att alla förstår orsaker till det som märks och identifierar i vilka situationer det blir svårt.
Dåliga extra anpassningar hindrar undervisningens potential
Det finns en enorm outnyttjad potential i undervisningen. Den går vi miste om när extra anpassningar misstolkas på det sätt som debatten lyfter.
specialpedagogen 