Vad säger forskning om differentierad undervisning?
Det är svårt att tala om differentierad undervisning som antingen bra eller dåligt utifrån vetenskaplig grund eftersom det idag inte finns vedertagna kriterier för när undervisning anses vara kvalitativt differentierad.
Inkluderande undervisning är bäst enligt forskning
Världen har ambitiösa förväntningar på att skolan ska klara av detta. Vi som arbetar i skolan är högutbildade och representerar olika professioner och kompetenser. Samarbete, samordning och kommunikation är centralt för att leva upp till förväntningarna. En del i detta är också att förhålla sig till forskning.
Extra anpassningar: överkrav eller möjligheter?
Extra anpassningar är ett bedömningsarbete. Det är inte de extra anpassningarna som gör att eleverna får en bättre skolsituation. Det är att alla förstår orsaker till det som märks och identifierar i vilka situationer det blir svårt.
Dåliga extra anpassningar hindrar undervisningens potential
Det finns en enorm outnyttjad potential i undervisningen. Den går vi miste om när extra anpassningar misstolkas på det sätt som debatten lyfter.
Anpassningar kan bli dubbla budskap
Min oro är att allt prat om anpassningar cementerar en patogen syn på elever och elevers brister. Det blir dubbla budskap om elevhälsan säger att de borde jobba mer hälsofrämjande och förebyggande och tänka salutogent om de sen kommer med en massa anpassningar som antyder att elever inte är som elever ska vara och därför behöver något annat.
Likvärdig bedömning ger mer inkluderande stöd
Förra gången skrev jag om studier som visar att exkluderande stöd ökar. Det finns många orsaker till detta men en möjlig bidragande orsak tror jag är att bedömningar inte är likvärdiga.
Bara de mår bra! Omsorgsfokus som exkluderar
Ju fler som placeras ut desto lägre blir kompetensen för att ge inkluderande stöd. Ju sämre den kompetensen blir desto fler elever som visar tecken på att må dåligt. Ju fler elever som mår dåligt desto fler röster för exkluderande stöd. Det blir en ond cirkel.
5 tips för en inkluderande terminsavslutning
Här är några saker som jag tänker är bra att tänka till extra kring för att se till att avslutningen inte exkluderar utan inkluderar.
Hur vet man om man har kommit långt i inkluderingen?
CROSP – ett verktyg från The European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Istället för det eviga pratet om att flytta på elever hit och dit så lyfter den moderna specialpedagogiska forskningen vikten av att flytta kompetensen. Inte ut från skolan utan in i skolan.
Inkludering i framtiden – bort från specialpedagogik
Specialpedagogiken är döende, splittrad och söndersliten. Frågan är om vi ska återuppliva eller om vi är redo att ta nästa steg in i en skola för alla. På riktigt.
specialpedagogen 