Så många anpassningar! Så många individer, och inga verktyg för att möta dem på gruppnivå.
Hur kommer det sig, undrade jag, att vi vill veta skillnaden mellan olika typer av stöd? Man vill nog veta att man gör rätt, funderade en lärare. Hur vet man att man har gjort rätt? Bra fråga, sa jag. Hur vet man det? Någon föreslog lite ironiskt att man gör rätt om man bara kryssar i rätt rutor i det digitala system de använde där det fanns långa listor med olika anpassningar, oklart om de var extra eller bara vanliga anpassningar.
Dolda agendor, en känsla av att lägga allt på lärarna och och verktyg för att fördjupa reflektionen
De som hävdar att lärare måste få undervisa behöver förstå att undervisning också är att prata om den. Om vi bara trycker på undervisning som själva görandet, utförandet, så missar vi att ta tillvara på de resurser som lärarna själva utgör.
Utveckla kommunikationen för att utveckla professionen
Det finns vetenskapliga belägg för att handledning och kvalificerade samtal ger goda effekter på lärares professionella utveckling (se tex Håkansson och Sundberg, 2023). Därför är det centralt att skapa förutsättningar för genuin kompetensutveckling och kollektiv intelligens på skolor, mellan skolor, mellan praktiker och beslutsfattare.
Det är lärarnas fel – eller?
Skoldebatten pendlar mellan att peka ut lärare som gör felaktiga beslut och inte följer forskning och att peka ut elever som bristfälliga och inte skapta för vanliga klassrum. Någon måste bära hundhuvudet för att elever inte lär sig tillräckligt. Låt eleverna göra ett test, se vilka som behöver avkodningsträning eller mer ordförråd, sätt in medicinen i form av evidensbaserade metoder för ordinlärning och avkodningsträning. Bob’s your uncle som man säger på engelska. Om man har lärt sig engelska idiom.
Bästa sättet att undervisa? Undersök input, intake och allt däremellan!
Det har varit lite tyst från bloggen på grund av en ryggradsoperation som tvingat mig till paus, läkning och andra prioriteringar än skola, jobb och bloggande. Trots att jag fått … Fortsätt läsa
Hur gör skolor utanför Sverige? Besök i flexgrupp, resursskola och en skola som ”kommit långt”.
Skola 1 bara gör, de ägnar inte ändlösa timmar åt att prata om elever eller en aldrig sinande ström av elevärenden. De gör och ägnar mötestid åt att följa upp det som görs kopplat till elevens utveckling mot de kortsiktiga mål som tagits fram. Har det hjälpt att göra så här i tre veckor? Nej, vad prövar vi då? Ja, vilket mål ska vi gå vidare till och hur ska vi stödja utvecklingen mot det målet?
Aktiva värderingar är en del av den pedagogiska kompetensen
Lyssna på blogginlägget här! Lever jag som jag lär? Vilka handlingar utför jag som ligger i linje med det jag förespråkar och vill främja? Walk the talk. Det är inte … Fortsätt läsa
Vad är det för skillnad mellan specialpedagoger och speciallärare?
Nu ropas på fler speciallärare, de ska ta hand om alla elever som hamnat i svårigheter, framför allt när läsförmågan brister men också när andra problem uppdagas hos elever. En … Fortsätt läsa
Hur vet man om man har kommit långt i inkluderingen?
CROSP – ett verktyg från The European Agency for Special Needs and Inclusive Education. Istället för det eviga pratet om att flytta på elever hit och dit så lyfter den moderna specialpedagogiska forskningen vikten av att flytta kompetensen. Inte ut från skolan utan in i skolan.
Inkludering i framtiden – bort från specialpedagogik
Specialpedagogiken är döende, splittrad och söndersliten. Frågan är om vi ska återuppliva eller om vi är redo att ta nästa steg in i en skola för alla. På riktigt.
specialpedagogen 