Skolpolitiska förslag jämfört med OECD:s rekommendationer: samarbete vs särskiljande
Det regnar utredningar som ska förändra den svenska skolan till det bättre. Här är en bild från SKR som beskriver de olika utredningarna i en tidslinje (notera dock att utredningen om elevhälsa är försenad och presenteras i delar i april och i början av juni):
13 utredningar inom ett år för att vända skolan. Dagens text utgår från tre av dem, i syfte att se vart svensk skola är på väg; Förstärkningsundervisning i skolan (SOU 2024:94), Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) och Bättre förutsättningar för trygghet och studiero (2025:8). Eftersom en del av mitt arbete handlar om att utveckla kunskaper om internationella rekommendationer och den forskning de bygger på vill jag jämföra de svenska utredningarna med OECD:s rekommendationer för beslutsfattare i utbildningsväsendet genom rapporterna Equity and Inclusion in Education, 2023 och Social and Emotional Skills for Better Lives, 2023.
I den här tabellen utgår jag från gemensamt formulerade problem, både i Sverige och i OECD-länderna. Därefter formulerar jag OECD:s rekomendationer och ställer mot svenska reformförslag. I kolumnen längst till höger lyfter jag skillnaderna i de olika lösningarna för att komma åt problemen.
| Problem/Utmaning | OECD:s rekommendationer | Svenska reformförslag | Skillnad |
| Utmaningar att navigera mellan individuellt stöd och kollektiv undervisning | Stöd ges inom ordinarie undervisning genom UDL och flexibla lärmiljöer. Systemet bör betona vikten av ett inkluderande utbildningssystem eftersom det är garant för ett demokratiskt samhälle. Ett sådant system kräver både kollektiva insatser och riktade individuella stödinsatser. Inkludering gäller alla, segregerande lösningar ska undvikas. Insatser på skolnivå: tvålärarsystem, differentierad undervisning, kompetensutveckling och samverkan mellan professioner i miljöer där eleverna vistas normalt. Stärk lärares och skolledares kapacitet att möta mångfald genom kompetensutveckling, resursfördelning och innovativa pedagogiska lösningar på lokal nivå. | Förstärknings-undervisning till vissa. Extra anpassningar tas bort till förmån för kollektivt organiserade stödinsatser utanför undervisningen. Det behöver inte dokumenteras av lärare (SOU 2024:94 och SOU 2025:26). | OECD trycker på flexibilitet i lärmiljöerna och inkludering som gäller alla, ett gemensamt arbete med att få till lärandet för alla. Svenska förslag handlar om individer och grupper som ska få stöd utanför den ordinarie undervisningen. |
| Föräldrars påverkan på skolan för stöd till sina barn | Samarbete och samverkan mellan skola och hem för att säkerställa datadriven resursfördelning. | Föräldrar får mindre inflytande (SOU 2025:8). | OECD betonar samarbete för att använda föräldrars engagemang, svenska förslaget betonar svårigheter med föräldrars engagemang. |
| Dokumentation upplevs som en börda och används inte alltid | Systematisk uppföljning och analys för att säkerställa att alla elever inkluderas. Lärande organisationer som förbättras genom dokumentationen. | Fokus på individuella stödinsatser och elevers utveckling mot betyg – ingen uttalad koppling till skolutveckling och andra elevers utökade förutsättningar (SOU 2025:26). | OECD framhåller vikten av datadriven skolutveckling. De svenska förslagen tonar ner dokumentation som möjlighet att identifiera stödbehov och utveckla skolans lärmiljöer. |
| Behov av fler kompetenser än lärare för att stödja hälsosam utveckling | ”Whole school approach” är ett evidensbaserat arbetssätt för god utveckling, dvs lärare och andra kompetenser samverkar för goda lärmiljöer. | Extra anpassningar tas bort, istället ska lärare göra egna bedömningar av vilka elever som behöver stödundervisning som ges av andra yrkesgrupper som speciallärare och specialpedagoger. Dessa särskiljs från elevhälsoteamen och skolor ska separera frågor om lärande och kunskaper från frågor om välbefinnande och hälsa. | Samarbete ställs mot särskiljande. Elevens ordinarie undervisning byts i svenska förslag ut mot lärarens ordinarie undervisning. |
| Elever som stör i undervisningen | Hälsofrämjande undervisning med stärkt återkoppling och fokus på strategier för hälsa. Samverkan mellan professioner för utvecklad hälsofrämjande undervisning. Samverkan mellan skola och vård för remisser när det behövs. Undervisning som inkluderar alla elever. | Fokus på undervisnings-uppdraget särskiljt från hälsoaspekter som ska tas om hand utanför klassrummet. Lärare ska få utvisa elever utan förvarning. Lärare ska få beslagta mobiler och andra föremål (SOU 2025:8). | OECD visar evidens för undervisning som möjliggör psykisk hälsa på kort och lång sikt. Här kopplas beteenden till agens med främjande och förebyggande insatser genom undervisningen. De svenska förslagen beskriver åtgärder för att hantera elever som stör. Här lyfts att undervisningen behöver hålla god kvalitet men utan specifika rekommendationer. Elever som stör särskiljs från frågor om undervisningen. |
| Inkludering | Prioriterat och kopplat till demokrati. Alla elever har rätt att få högkvalitativ utbildning i gemenskap med de som lever och verkar i lokalsamhället. Alla elever ska vistas minst 80% i klassrummet, stödinsatser ges främst där eleverna är i samverkan mellan flera professioner vid behov. Tillse att inkludering inte handlar om vissa kategorier av elever eftersom det sänker förväntningar på vissa elevgrupper och eftersom det blir ohållbart att kategorisera elever utifrån aspekter som kan samspela med både personliga förutsättningar och kontextuella förutsättningar. | Anses ha gått för långt. Kopplas främst till placering av elever och till kategorier av elever, till exempel utifrån en viss funktionsnedsättning, störande beteende eller andra etiketter som innebär problem för skolan. | OECD kopplar inkludering till demokratiuppdraget och till samhället runt skolan. Här betonas vikten av att inte kategorisera och fokusera på brister hos elever för att istället utforma skolan för alla elever. Svensk skolpolitik är explicit emot inkludering. Här betonas undervisning som ska möta olika kategorier av elever med olika typer av brister. |
Samarbete ställs mot särskiljande
Internationella rekommendationer, grundat på det som bevisats mest effektivt för alla elevers lärande, understryker vikten av tvärprofessionella team som tillsammans kan utveckla både undervisning och skolans övriga lärmiljöer för att det ska fungera för alla elever. Svensk skola går i motsatt riktning, mot särskiljande. Hem och skola ska särskiljas, lärare ska särskiljas från kollegor med specialpedagogisk utbildning, specialpedagoger ska särskiljas från elevhälsan, elever ska särskiljas från varandra och lärare ska vara de som särskiljer elever från den egna undervisningen och klassrummet.
Paradoxen: de nya förslagen ser ut som det gör idag när det inte funkar
OECD:s rekommendationer stämmer väl överens med de styrdokument vi har idag som betonar samverkan, samråd, undervisning som ska ge alla förutsättningar att nå så långt som möjligt med ledning och stimulans. Elevhälsoarbetet beskrivs som en del av det systematiska kvalitetsarbetet där dokumentationen stödjer en fortsatt förbättring av verksamheten kopplat till elevernas lärande och välbefinnande.
De svenska reformförslagen stämmer rätt väl överens med hur det ser ut i praktiken i svensk skola när det inte fungerar. Samarbetet mellan hem och skola brister, dokumentationen fungerar inte för stödinsatser som ofta landar i att elever särskiljs från sina klasskamrater. Inkludering kopplas till placering av elever och stöd blir cementerat och grundar utanförskap. Elever utvisas och vandrar runt i skolan utan att få undervisning. Segregerade lösningar är legio i svensk skola och dessa har blivit fler (se tex Joanna Giotas studie ).
Inkludering kan inte gå för långt eftersom det inte finns ett slutmål med det. Inkludering är en ständig process för att säkerställa alla elevers rätt till kunskap och välbefinnande i skolan och i livet. Inkludering börjar med placering i klassrummet och det definieras av OECD och The European Agency som ett mål att elever ska vara minst 80% i klassrummet i ordinarie undervisning. Svenska skolpolitiker tror att inkludering är att elever placeras i klassrummet.
Vi har inte lyckats lösa problemen eftersom vi inte har implementerat goda systemiska rutiner och arbetssätt på alla håll. Vi har inte heller tillräckligt kapacitet i professionen att utforma inkluderande lärmiljöer. Om man påstår att inkluderingen har gått för långt sänker man förväntningar på professionen och lägger ansvaret för inkluderingen på eleverna. Det synsättet är inte kompatibelt med inkluderingsbegreppet. Det går inte att ens tala om inkludering om man inte lyfter blicken från elever som problembärare till skolan som möjliggörare.
Forskning och kompetens reduceras bort
Svenska reformförslag har därför mycket riktigt väldigt lite med inkludering att göra. Det gör att man går i motsatt riktning jämfört med internationella forskningsbaserade rekommendationer.
Frågan är varför regeringen ser sina förslag som reformerande när de i själva verket speglar verkligheten nu?
Varför lyfter skolpolitiker viss forskning som kognitionsvetenskap och läsforskning men inte forskning om inkludering, elevhälsa, didaktik eller systematiskt datadrivet kvalitetsarbete? Hur är det möjligt att det ens får saknas referenser till forskning i delar av utredningarna som föreslår så genomgripande förändringar för framtidens elever? (Se också denna debattartikel i Skola och Samhälle 3/4-25)
Vilken annan profession eller kvalificerat yrkesområde skulle få politiska förslag som underminerar kompetensförstärkning? Vilka lärare är det man vill vända sig till för att få stöd för förslagen? Är det lärare som är erkänt skickliga på att bemöta elever eller är det lärare som är bra på att utvisa elever? Hur ser de på professionen?
Jag efterfrågar en professionell hantering av skolan där vi undviker att tala om kategorier av elever och kategorier av skolpersonal där den ena beskrivs som lätt och den andra svår. Jag saknar en genomtänkt vision för en skola som går bort från det dysfunktionella system som nu ska cementeras om förslagen går igenom till en skola för framtiden.
Jag bedömer att de förslag som hittills har lagts fram inte kommer att få särskilt stor betydelse för svensk skolas största behov: en stärkt kapacitet för att möta de elever vi faktiskt har i skolan för ett fortsatt starkt demokratiskt samhälle.
Läs gärna också OECD-rapporten: Building Capacity for Inclusive Teaching
I november 2023 poddade jag och Aggie Öhman om skolpolitiken i avsnittet Skolpolitiken backar in i framtiden. Vi såg det då också: https://open.spotify.com/episode/39zUD0GfLZFXGbbTPIbOEg?si=b64305943a504f20
specialpedagogen 