Lärande besök i klassrummen – en strategi för utveckling

Här kan du lyssna på inlägget!

Det är med blandade känslor jag sätter sig vid datorn igen efter ledigheten, det är bara att erkänna. Varför är känslorna blandade? Varför är det så mycket känslor? Att jobba i skolans värld innebär att känna glädje, frustration, hopp, förtvivlan. Det är viktigt med skola på alla nivåer i samhället. Jag är en känslomänniska, som alla andra, och dras med ibland. Det är en styrka men också något som kan hindra, som nu när jag sitter och ska skriva en text om hur fantastiskt det är att få fortsätta att jobba med skolfrågor. Det är en ynnest, det är meningsfullt och samtidigt ibland så tungt med känslor av disharmoni. Varför går det inte bara att fixa för alla elever? Hur kommer det sig att vi fastnar i ideologiska frågor när vi borde ha fokus på elevernas lärande och välbefinnande? Har vi blivit för tillkrånglade i vår iver att förändra, utveckla, förbättra och förvalta? 

Jag bestämmer mig för att denna termin fokusera på det som möjliggör, det som går och det som är positivt framåtsyftande. Jag är less på jargongen om vad man inte borde, vad lärare inte får, vad folk tänker felaktigt, vad skolfolk inte kan och vilka brister elever har. Det finns väldigt mycket som går, som är möjligt, som ger glädje i arbetet. 

Auskultationer – en trend

En av de möjliggörande strategier som allt fler skolor prövar sedan en tid tillbaka är lektionsbesök eller auskultationer. Jag märker det på att jag får många frågor om detta och många vill också att jag delar med mig av exempel på observationsmallar som jag har satt ihop genom åren. Jag lägger in några i slutet av denna text. Jag tror också att studien från LiU har gett inspiration till utveckling med lektionsbesök: Undervisning med uppseendeväckande brister – så blev den signifikant bättre. Även om titeln är negativt inriktad så blir läsningen desto roligare eftersom den lyfter det som hjälper, nämligen kollegiala samtal med fokus på undervisningen med fokus på just de elever man faktiskt har i klassrummet. Extra roligt tycker jag förstås att det är att min bok om lektionsdesign används som referens i studien. 

Nästa vecka handlar en av studiedagarna jag ska hålla i om just lektionsbesök och de kollegiala samtal som sker efteråt. Skolan jag samarbetar med leds av kloka personer som har sett till att kratta manegen innan studiedagen. Mitt förslag till observationsmall visades före sommaren för förstelärargruppen och vi har reflekterat kring den, öppet och ärligt. 

Vi kommer att börja dagen med att resonera om fördelar, förhoppningar och farhågor inför både studiedagen och läsårets lektionsbesök. Därefter blir det begreppsbingo i syfte att klargöra alla begrepp i observationsmallen. Mallen ska sedan granskas i grupper som får avgöra vad som är plus, minus, vad som ska nyttjas och vad som bör förändras för att observationsmallen ska fungera för just detta kollegium. Jag anser att det är superviktigt att kollegiet får tillfälle att designa en egen mall även om det kan vara bra att utgå från en färdig så att inte viktiga delar glöms bort. Ledningen vill ju trots allt lyfta och understryka vissa delar som är viktiga utifrån ett organisatoriskt perspektiv. 

Före, under och efter lektionsbesöket

Jag brukar dela upp lärande besök i tre delar;  före, under och efter lektionsbesöket. 

• Förberedelser – kom överens om prioriterade aspekter att observera, bestäm tid för besök och återkoppling liksom placering under lektionen och hur eleverna ska förberedas.

• Besöket – genomför enligt plan, notera vad som uppmärksammas. Besökaren noterar utan att värdera och ser efteråt mönster och angelägna frågor att ta upp vid reflektionen. 

• Kollegial reflektion – genomförs enligt planen och fokuserar på vad besökaren har sett, vad läraren tänker om det och vad som kan stärkas och förändras liksom undvikas framåt. 

Att notera i mallen under observationerna

En utmaning vid lektionsbesök är hur man noterar i sin observationsmall. Vad ska man leta efter och hur ska man notera det man ser? Ska man utvärdera i stunden eller hur gör man? Jag uppmuntrar till noteringar som inte är värderande utan som beskriver det man ser. En viss bedömning blir det eftersom man riktar uppmärksamheten mot det man själv tycker är viktigt. Men syftet med observationen är att få underlag till ett kollegialt lärande samtal. En auskultation bör inte vara tillfälle för betygssättning om man inte går lärarutbildning. Besöken ska vara en del i att bygga en lärande organisation som är trygg i prestigelösa samtal och som vill lära av det man ser, inte göra ranking, hissa eller dissa. Det är centralt att alla inblandade förstår, accepterar och vill det. Förr tyckte jag att det kunde vara lite onödigt att ta upp det, det måste väl ändå vara självklart att man inte betygsätter varandra? Men det har visat sig viktigt att understryka från början. Ett klargörande av syftet med besöken och vad de ska leda till behövs. 

Jag visar gärna en film från Hedeskolan i Kungsbacka som jag har haft den stora förmånen att få jobba med vid flera tillfällen. Här berättar dåvarande rektor Emma Dahl om skolans prioriterade områden och lärarna Christine och Camilla om hur de samarbetar för att utforma undervisningen så att alla möts genom att differentiera pedagogiskt. Alla elever borde få möta skolpersonal av deras kaliber!

Du hittar filmen genom att klicka på länken nedan och gå till materialet i moment A: 

Lärportalen Skolverket Förbereda för inkludering och differentiering

Kollegiet ska sedan få träna på att notera i mallen genom att se filmer från klassrum. Jag har valt att använda en film från samma modul hos Skolverket i samma länk som ovan. Vi ska lyssna till en lärare på Hedvig Eleonora skola och kika in i hennes klassrum. Under tiden får kollegiet göra noteringar av vad de uppmärksammar med hjälp av mallen. Efteråt jämför vi noteringar och reflekterar kring hur själva observationen kan göras så bra som möjligt. 

Samtalet efteråt

Vi ska sedan tala om återkoppling och kommunikation. Det har vi gjort förut på skolan och kollegiet har uppmärksammat kommunikationsfällor som ledande frågor och ja, men – svar. “Ja, men det är ändå viktigt att du gör så här…” är avmotiverande medan en mer motiverande ingång kan vara “Du menar så här? Förklara mer hur du tänker och hur det kan bidra till…”. Ledande frågor slutar ofta med “eller hur” och sänker den reciproka intentionen. En ledande fråga är egentligen ett påstående kamouflerat till en fråga. 

Rektorerna och jag kommer att göra ett rollspel som synliggör två olika återkopplingar efter ett lektionsbesök, det ena är slutet och inte så utvecklande och det andra öppnar för gemensamma utvecklingssamtal. Deltagarna ska få träna lite på detta för att tillsammans göra förändringar i olika typer av återkopplingar. 

En konkret plan – glöm inte eleverna! 

Sista steget för dagen är att göra en konkret plan för de lektionsbesök, lärande besök, som ska genomföras. Vilka ska samarbeta? När? Var? Hur länge och hur ska eleverna förberedas? 

Att välja glädje låter kanske lite klyschigt men jag tror nog att det är vad som händer när jag förbereder denna studiedag. Vad roligt det ska bli att tillsammans med lärare, elevhälsa och skolledning få fokusera på det gemensamma lärande med undervisningen som underlag! Jag önskar dig en glädjefylld återgång till jobbet med fokus på mening, kreativitet, reflektioner, fokus på det som är viktigt.

---

Här är några exempel på observationsmallar som du kan använda som grund för egna: 

Lästips

Att göra noteringar och att auskultera – Skolverkets lärportal – Ingemar Holgersson, Krister Ödmark och Oleg Popov (Skolverkets lärportal)

Aktionsforskning – Vad? Hur? Varför? Karin Rönnerman (Studentlitteratur 2022)

Skolans arbete för att säkerställa studiero Skolinspektionen 2015:1405. (Längst bak finner du ett exempel på ett observationsschema-min anmärkning).

Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse – Jan Håkansson och Daniel Sundberg (Natur och kultur 2016)

Läranderonder i skolan – Johanna Kjellén (Gothia Kompetens 2021)