Lärarstyrd helklassundervisning eller elevcentrerad individanpassad undervisning? Eller kanske både och?
Så här i skolstartstider lyfts återigen en urgammal debatt om huruvida det är bäst att undervisa lärarcentrerat för hela klassen eller om det är bättre att undervisa med eleverna i centrum och att individanpassa. Debatten belyser att många vill elevernas bästa och att vi ständigt söker det som fungerar bäst för elevernas kunskapsutveckling.
Forskning om undervisning visar att det finns många möjligheter att utforma en undervisning som utvecklar alla elevers lärande och välbefinnande. I min strävan att hitta sådana möjligheter påmindes jag om en några år gammal rapport från Skolforskningsinstitutet: Lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning i samspel (2020).
Det som är intressant med denna studie och den analys som forskarna gör, är att de lyckas koppla lärarcentrering och elevcentrering till olika dimensioner av undervisning. Det gör att frågan om huruvida lärar-eller elevcentrering är bäst faller. Det beror på, helt enkelt. Skolforskningsinstutets rapporter är en frisk fläkt att läsa eftersom de aldrig leder läsaren i en kategorisk riktning.
Så här skriver forskarna i inledningen:
Lärar- och elevcentrerad undervisning ska inte betraktas som två ytterligheter som lärare måste välja mellan.
Tre frågor är utgångspunkten för deras undersökning (jag har kortat ner frågorna):
- Leder elevcentrerad undervisning till bättre ämneskunskaper än en lärarcentrerad undervisning?
- Blir elevernas kunskapsutveckling bättre eller sämre när den elevcentrerade undervisningen handlar om:
- ledarskap
- tempo
- planering
- individanpassning
- Påverkar elevers ålder, ämne, behov av särskilt stöd utfallet av en elevcentrerad undervisning?
Dimensioner av lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning på en skala
Dimensionerna Ledarskap, tempo, planering och Individanpassning undersöktes på en skala:
Helt lärarcentrerad (läraren styr) Helt elevcentrerad (eleverna styr)
Skalan är intressant tycker jag för den påminner om att det inte går att säga att det ena är bättre än det andra utan att också definiera vad man menar med lärarcentrerad respektive elevcentrerad. Det är förstås ett spektrum av lärarens handlingar som befinner sig på olika delar av skalan i olika situationer. Jag bifogar skalan nedan. För att sammanfatta kan man säga att helt lärarcentrerad innebär att läraren har mest talutrymme och ger inte utrymme för flexibilitet eller inflytande över innehåll och arbetssätt. Helt elevcentrerad innebär att eleverna har mest talutrymme och påverkar innehåll och arbetssätt i stor utsträckning samt att de får stort ansvar för sitt lärande. Exempel på elevcentrerade undervisningsmetoder är:
- Inquiry based teaching – undersökande arbetssätt
- Kooperativt lärande – interaktiva arbetssätt där elever lär sig att samarbeta
- Mastery learning – eleverna lär sig i steg och går vidare när de lärt sig att behärska ett steg
Definitioner av dimensionerna
Ledarskap är organisation, instruktioner och att leda aktiviteter. Dessa kan ledas främst av läraren eller främst av eleverna.
Tempo är graden av elevkontroll över hastigheten i lärandet och i aktiviteterna.
Planering är graden av elevkontroll över innehåll, arbetssätt, lärandemål.
Individanpassning är i vilken utsträckning undervisningen anpassas till individuella elevers behov och kunskaper.
Slutsatser
Både lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning gynnar elevers kunskapsutveckling men dimensionerna kan användas för att förstå när det ena är bättre än det andra.
Ledarskap – Elever som har lärare som delar sitt ledarskap med eleverna och har ett elevcentrerat ledarskap, lär sig mer än elever som har ett lärarcentrerat ledarskap. Det beror på att ett lärarcentrerat ledarskap innebär mer av förmedling till passiva mottagare. Ett elevcentrerat ledarskap gynnar elevers kunskapsutveckling eftersom de vägleds systematiskt genom lärandet med interaktion mellan läraren och eleverna.
Tempo-Lärarcentrerad undervisning är bättre för elevers utveckling än när elever får bestämma tempot i lärandet. *
Planering-En elevcentrerad planering, där elever får ta ett stort ansvar för planeringen, gynnar inte elevers kunskapsutveckling.
Individanpassning-Elever vars lärare har både ett elevcentrerat ledarskap och anpassar undervisningen efter individuella elevers intressen, förkunskaper, behov och förutsättningar lär sig mer än elever vars lärare har ett lärarcentrerat ledarskap utan individanpassning.
Man fann inga skillnader i elevers ålder eller ämnen. Däremot fann man en positiv effekt av individanpassning för elever i behov av särskilt stöd.
Balansgångar
Det hela mynnar ut i behovet av en medveten och systematisk balansgång mellan situationer då det är bättre att ha ett lärarcentrerat sätt att undervisa:
Vid planering av undervisning och för att bestämma tempot i undervisningen.
och när det är bäst att ha en elevcentrerad undervisning:
Ledarskap och individanpassning.
Elevcentrerad undervisning är bättre i flera av dimensionerna men om eleverna också får bestämma sitt eget tempo i lärandet så undermineras de goda effekterna av ledarskap, planering och individanpassning.
Lärarcentrerad undervisning är bättre för eleverna vad gäller tempot i lärandet men det kan undermineras av en lärarcentrerad undervisning också vad gäller planering och brist på individanpassning.
Skolforskningsinstitutet betonar att lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad undervisning inte är två oförenliga sätt att undervisa. I själva verket använder lärare båda i samspel. Det jag tycker att studien bidrar med är en möjlighet att bli medveten om hur de samspelar och hur de kan stödja och stärka elevernas kunskapsutveckling på olika sätt.
Kanske kan man föra kollegiala samtal om elevernas respons på undervisningen utifrån dimensionerna som undersöks i denna studie? Jag tänker mig en gungbräda som underlag för diskussionerna. När lyfter eleverna och hur är centreringen då? När sjunker det och vad märker vi då?
Jag önskar mig ett läroår som präglas av icke kategoriska debatter till förmån för alla dessa möjligheter som visar sig när vi börjar strukturera tanken, undersöka och reflektera. Vi ska inte anpassa bort lärande, vare sig för elever eller lärare!
* Tempo – en kommentar. Här vill jag inflika en kommentar utifrån mitt sätt att förklara differentierad undervisning där jag också använder tempo som en aspekt. Differentierad undervisning är lärarstyrd men tar hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Den ska alltid maximera inlärningsmöjligheter. Att låta elever välja är inte differentierad undervisning – då blir den elevdominerad snarare än elevcentrerad som jag ser det. Ibland kan det finnas skäl att låta elever välja, tlll exempel för att reducera ångest men det är inte en generell lösning i differentierad undervisning. Tempo är en aspekt att ta hänsyn till för att se till att elever får tillräckligt eller adekvat med tid för att processa information, samspela, kommunicera.
Läs gärna också:
Vilken undervisning ger bäst resultat och elevhälsa?
specialpedagogen 