Snabbguide till differentierad undervisning

Detta blogginlägg är en kortfattad beskrivning av vad differentierad undervisning innebär i teori och praktik. Här kan du lyssna på inlägget!

Vad är differentierad undervisning?

Differentierad undervisning innebär att undervisningen utformas på ett flexibelt sätt för att undanröja hinder och maximera lärande, oavsett om det gäller individ-, grupp- eller helklassnivå.

Så här definieras differentierad undervisning:

”ett förhållningssätt till undervisning som innebär att erbjuda flera olika inlärningsupplevelser och proaktivt ta itu med elevernas olika behov för att maximera inlärningsmöjligheterna för varje elev i klassrummet” (UNESCO)

”En filosofi om undervisning som baseras på övertygelsen att elever lär sig bäst när lärare anpassar innehåll, process och produkt utifrån elevernas olika behov, intressen och färdigheter.” (C.A. Tomlinson)

Formativ bedömning är kärnan i differentierad undervisning.
Den pedagogiska differentieringen bygger på formativ bedömning, där läraren kontinuerligt samlar information om elevernas lärande och justerar undervisningen därefter. Målet är att alla elever ska känna sig utmanade, stödda och inkluderade i sitt lärande. Läraren gör bedömningar på individ-, grupp- och helklassnivå. Bedömningarna kan handla om exempelvis:

• Beteenden kring lärande

• Förmågor att hantera verktyg eller språk

• Samarbetsförmåga i klassen

Utifrån dessa bedömningar formas undervisningen. Läraren kan exempelvis anpassa undervisningen utifrån att:

• En elev behöver extra stöd eller stimuleras med fler utmaningar

• En grupp behöver träna specifika färdigheter

• Hela klassen behöver utveckla sitt fokus eller samarbetskompetens

Bedömningen kan leda till att läraren anpassar sin undervisning på helklassnivå och gör undervisningen mer explicit, använder kooperativa strategier, eller väljer metoder som testbaserat lärande för att stärka specifika färdigheter. Bedömningen kan också leda till att läraren differentierar aktiviteterna för att maximera möjligheter för elever som ligger långt från varandra i kunskaper, läsförmåga eller andra aspekter av kunnande och förmågor.

---

Två centrala principer för differentierad undervisning:

Förebygg hinder: Identifiera och undanröj faktorer som hindrar lärande.

Stärk möjligheter: Lägg till element som ökar lärande och utveckling.

Dessa principer tillämpas på alla nivåer: individ, grupp och helklass.

På helklassnivå kan läraren välja evidensbaserade metoder som testbaserat lärande, reciprok undervisning eller träning i läs- och studiestrategier. På gruppnivå kan läraren organisera lektioner med lärstationer där det finns möjligheter att träna på olika sätt utifrån olika behov för att komma vidare. På individnivå kan läraren skapa uppgifter som gör det möjligt att rikta träningen eller instruktionen till en elev utan att det blir särskiljande.

På skolnivå kan den differentierade undervisningen organiseras med extra stödtid enligt modellen Response to Intervention, RTI. *

Målet är att maximera alla elevers lärandemöjligheter när elevernas förutsättningar varierar.

---

Differentierad undervisning i praktiken

Undervisningen anpassas utifrån tre dimensioner:

1. Innehåll
   • Alla elever ska få tillgång till lämpliga resurser: förklaringar, texter, filmer, ljudfiler osv.
2. Process
   • Alla elever ska få möjlighet att öva på en nivå som är utmanande men hanterbar, utifrån deras proximala utvecklingszon.
3. Resultat
   • Alla elever ska kunna visa sitt kunnande på ett rättvist och likvärdigt sätt.

För att uppnå detta kan lärare använda olika strategier och verktyg som möter elever med varierande behov inom till exempel självständighet, läsförmåga och språk. Det kan innebära att gruppera elever eller att ge individuellt stöd genom att organisera klassrummet för att frigöra tid för en elev när det behövs.

Läraren differentierar undervisningen i dessa tre dimensioner när det behövs för att hela gruppen ska få tillgång till kunskaper och lärande och möjligheter att prestera.

---

Ett konkret exempel:

Bedömningen visar följande:

• 30 % av eleverna har förstått och är redo att gå vidare.

• 30 % har förstått grunderna men behöver mer träning.

• 20 % har missförstått delar och behöver extra stöd.

Läraren använder bedömningen formativt och anpassar undervisningen framåt:

• Uppgifter delas upp i nivåer, eller lager av kunskaper, för att matcha elevernas behov av stöttning och utmaning.

• Lärstationer används för att ge stöd med exempel, begreppslistor och strukturerade arbetsmaterial.

• Helklassundervisningen följer cirkelmodellen och inkluderar elevsamtal.

---

Den röda tråden

Differentierad undervisning sträcker sig från ett övergripande förhållningssätt till konkreta praktiker i klassrummet. När dessa delar är sammanhängande skapas en helhet där skolans kultur vägleder lärarens principer och användning av strategier stärker elevernas lärande.

Risker: Om verktyg och strategier används utan förståelse för grundprinciperna kan de snarare skapa hinder än möjligheter. Till exempel om uppgifter organiseras i svårighetsnivåer som elever får välja fritt utan att det är en del av en plan för att utmana eleverna vidare.

Möjligheter: Genom att pröva och utvärdera olika strategier kan lärare utveckla en djupare förståelse för differentierad undervisning. En lärande organisation ger utrymme för att misslyckas, reflektera och förbättra undervisningen i dialog med kollegor. Detta ger goda möjligheter att efterleva uppdraget: att utveckla alla barn och elever så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

---

Verktyg för formativ bedömning – några exempel

• Elever granskar varandras arbeten med hjälp av tydliga kriterier. Exempel: Efter att ha skrivit en text granskar eleverna varandras texter och ger feedback utifrån en checklista.
• Syfte: Elever lär sig av varandra och får insikt i vad som krävs för att uppfylla målen. Läraren kan få syn på elevernas resonemang och ta med till sin egen fortsatta undervisningsdesign.

Självbedömning med matris

• Elever använder en matris för att bedöma sitt eget arbete eller sin prestation. Exempel: Efter ett muntligt framträdande fyller elever i en matris där de utvärderar sitt framförande utifrån aspekterna röststyrka, kroppsspråk och innehåll.
• Syfte: Hjälper elever att reflektera över sitt eget lärande och identifiera områden att förbättra. Läraren tar del av elevernas självbedömningar och kan se mönster i klassen att ta hänsyn till.

Mini-whiteboards eller digitala verktyg

• Elever svarar på frågor eller löser uppgifter och visar sina svar direkt på en mini-whiteboard eller via digitala verktyg som Mentimeter eller Kahoot.
• Syfte: Ger läraren omedelbar feedback på hela klassens förståelse.

---

Strategier för att differentiera undervisning – några exempel

1. Gruppering efter behov
   • Elever delas in i grupper baserat på deras nivåer i ett specifikt område. Exempel: Vid arbete med läsförståelse får en grupp elever extra stöd med enklare texter och mer vägledning, medan andra grupper arbetar med mer avancerade texter och diskussionsfrågor.
   • Syfte: Möter eleverna där de är och hjälper dem att utvecklas vidare.
2. Val av uppgifter på olika nivåer
   • Läraren erbjuder uppgifter på olika svårighetsnivåer. Exempel: I matematik kan elever välja mellan basuppgifter, utmaningsuppgifter eller problemlösning som kräver kreativt tänkande.
   • Syfte: Elever kan arbeta på en nivå som passar deras förmåga, vilket gör lärandet både utmanande och hanterbart.
3. Olika format för att visa kunskap
   • Elever får välja hur de vill redovisa sitt lärande. Exempel: Några elever kanske skriver en uppsats, andra skapar en video eller en presentation, medan vissa gör en muntlig redovisning.
   • Syfte: Ger alla elever möjlighet att visa sitt kunnande på det sätt som bäst passar deras styrkor.
4. Anpassade instruktioner och stöd
   • Läraren ger olika nivåer av stöd beroende på elevens behov. Exempel: Vissa elever får steg-för-steg-instruktioner och mallar, medan andra arbetar mer självständigt med mindre vägledning.
   • Syfte: Hjälper elever med olika grad av självständighet att nå samma mål.
5. Lärstationer med varierat innehåll
   • Klassrummet delas in i olika stationer med varierande aktiviteter. Exempel: En station fokuserar på begreppsförståelse, en annan på praktisk tillämpning och en tredje på problemlösning i par eller grupp.
   • Syfte: Ger elever möjlighet att arbeta med olika aspekter av ett ämnesområde utifrån sina lärbehov.

---

*Läs mer om RTI i Camilla Nilvius bok RTI-modellen i praktiken. Se också gärna filmen där jag samtalar med Peter Karlsson om RTI-modellen: Implementera en stödmodell som fungerar

---

PS: Just nu reviderar jag och omarbetar Lektionsdesign-en handbok. Det blir två böcker istället för en, den ena riktar sig till årskurserna F-6 och den andra till 7-gymnasiet. Boken kommer att ha samma struktur och många exempel kommer att stanna kvar i boken. Jag uppdaterar forskning och fördjupning och lägger till exempel på aktiviteter riktade till de olika stadierna. Jag uppdaterar också den checklista som finns i kapitlet om kollegialt arbete så att det ska bli lättare att använda boken som underlag för auskultationer. Dessutom är de inledande kapitlen omarbetade med utvecklade förklaringar kring hur lektionens faser kan användas och kring de centrala begreppen, till exempel differentierad undervisning. Kommer VT25! DS