Detta blogginlägg är en kortfattad beskrivning av vad differentierad undervisning innebär i teori och praktik. Här kan du lyssna på inlägget!
Differentierad undervisning innebär att undervisningen utformas på ett flexibelt sätt för att undanröja hinder och maximera lärande, oavsett om det gäller individ-, grupp- eller helklassnivå.
Så här definieras differentierad undervisning:
”ett förhållningssätt till undervisning som innebär att erbjuda flera olika inlärningsupplevelser och proaktivt ta itu med elevernas olika behov för att maximera inlärningsmöjligheterna för varje elev i klassrummet” (UNESCO)
”En filosofi om undervisning som baseras på övertygelsen att elever lär sig bäst när lärare anpassar innehåll, process och produkt utifrån elevernas olika behov, intressen och färdigheter.” (C.A. Tomlinson)
Formativ bedömning är kärnan i differentierad undervisning.
Den pedagogiska differentieringen bygger på formativ bedömning, där läraren kontinuerligt samlar information om elevernas lärande och justerar undervisningen därefter. Målet är att alla elever ska känna sig utmanade, stödda och inkluderade i sitt lärande. Läraren gör bedömningar på individ-, grupp- och helklassnivå. Bedömningarna kan handla om exempelvis:
Utifrån dessa bedömningar formas undervisningen. Läraren kan exempelvis anpassa undervisningen utifrån att:
Bedömningen kan leda till att läraren anpassar sin undervisning på helklassnivå och gör undervisningen mer explicit, använder kooperativa strategier, eller väljer metoder som testbaserat lärande för att stärka specifika färdigheter. Bedömningen kan också leda till att läraren differentierar aktiviteterna för att maximera möjligheter för elever som ligger långt från varandra i kunskaper, läsförmåga eller andra aspekter av kunnande och förmågor.
Förebygg hinder: Identifiera och undanröj faktorer som hindrar lärande.
Stärk möjligheter: Lägg till element som ökar lärande och utveckling.
Dessa principer tillämpas på alla nivåer: individ, grupp och helklass.
På helklassnivå kan läraren välja evidensbaserade metoder som testbaserat lärande, reciprok undervisning eller träning i läs- och studiestrategier. På gruppnivå kan läraren organisera lektioner med lärstationer där det finns möjligheter att träna på olika sätt utifrån olika behov för att komma vidare. På individnivå kan läraren skapa uppgifter som gör det möjligt att rikta träningen eller instruktionen till en elev utan att det blir särskiljande.
På skolnivå kan den differentierade undervisningen organiseras med extra stödtid enligt modellen Response to Intervention, RTI. *
Målet är att maximera alla elevers lärandemöjligheter när elevernas förutsättningar varierar.
Undervisningen anpassas utifrån tre dimensioner:
För att uppnå detta kan lärare använda olika strategier och verktyg som möter elever med varierande behov inom till exempel självständighet, läsförmåga och språk. Det kan innebära att gruppera elever eller att ge individuellt stöd genom att organisera klassrummet för att frigöra tid för en elev när det behövs.
Läraren differentierar undervisningen i dessa tre dimensioner när det behövs för att hela gruppen ska få tillgång till kunskaper och lärande och möjligheter att prestera.
Bedömningen visar följande:
Läraren använder bedömningen formativt och anpassar undervisningen framåt:
Differentierad undervisning sträcker sig från ett övergripande förhållningssätt till konkreta praktiker i klassrummet. När dessa delar är sammanhängande skapas en helhet där skolans kultur vägleder lärarens principer och användning av strategier stärker elevernas lärande.
Risker: Om verktyg och strategier används utan förståelse för grundprinciperna kan de snarare skapa hinder än möjligheter. Till exempel om uppgifter organiseras i svårighetsnivåer som elever får välja fritt utan att det är en del av en plan för att utmana eleverna vidare.
Möjligheter: Genom att pröva och utvärdera olika strategier kan lärare utveckla en djupare förståelse för differentierad undervisning. En lärande organisation ger utrymme för att misslyckas, reflektera och förbättra undervisningen i dialog med kollegor. Detta ger goda möjligheter att efterleva uppdraget: att utveckla alla barn och elever så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Kamratbedömning
Självbedömning med matris
Mini-whiteboards eller digitala verktyg
*Läs mer om RTI i Camilla Nilvius bok RTI-modellen i praktiken. Se också gärna filmen där jag samtalar med Peter Karlsson om RTI-modellen: Implementera en stödmodell som fungerar
PS: Just nu reviderar jag och omarbetar Lektionsdesign-en handbok. Det blir två böcker istället för en, den ena riktar sig till årskurserna F-6 och den andra till 7-gymnasiet. Boken kommer att ha samma struktur och många exempel kommer att stanna kvar i boken. Jag uppdaterar forskning och fördjupning och lägger till exempel på aktiviteter riktade till de olika stadierna. Jag uppdaterar också den checklista som finns i kapitlet om kollegialt arbete så att det ska bli lättare att använda boken som underlag för auskultationer. Dessutom är de inledande kapitlen omarbetade med utvecklade förklaringar kring hur lektionens faser kan användas och kring de centrala begreppen, till exempel differentierad undervisning. Kommer VT25! DS
Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.
Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.
tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse
Hej Ulrika,
Det låter som ljuvlig musik. En lektionshandbok för F-6 ser jag fram emot.
Hälsningar
Inge Lindberg
GillaGilla