Från VAD till HUR: Bedömning för lärande i tre steg och exempel på hur man kommer igång
Det formativa arbetet består av tre olika delar eller steg som samspelar med varandra.
Den första delen, första steget, handlar om att elev och lärare behöver dela kvalitetsbegreppen. Nästa steg är att eleven förmår se skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda prestationen. Slutligen behöver eleven lära sig en repertoar av strategier för att brygga gapet mellan den egna prestationen och den önskvärda prestationen. Alltså:
Den första delen, första steget, handlar om att elev och lärare behöver dela kvalitetsbegreppen. Nästa steg är att eleven förmår se skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda prestationen. Slutligen behöver eleven lära sig en repertoar av strategier för att brygga gapet mellan den egna prestationen och den önskvärda prestationen. Alltså:
1. Se till att elev och lärare har samma förståelse för kvalitetsbegreppen i kunskapskraven.
2. Se till att eleven förstår och ser skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda.
3. Se till att eleven har strategier för att höja sig från den egna prestationen till den önskvärda.När alla tre delar är naturliga inslag i undervisningen kan man tala om formativ bedömning eller bedömning för lärande. Det handlar inte om betygsättning! Att sätta betyg är inte samma sak som att bedöma en prestation. Bedömning kan men behöver inte ske utifrån betygskrav. En bedömning kan lika gärna handla om att höja en elev från en nivå som inte når godkända kunskapskrav till en högre nivå även om det fortfarande inte är godkänt. Det kan också handla om en elev som redan har nått de flesta kunskapskrav men behöver nya utmaningar. Eller så handlar det om att fokusera på något som inte står uttryckligen i kunskapskraven men som är bra att träna på ändå, till exempel en viss uppsatsgenre eller ett grammatiskt moment som inte står nämnt uttryckligen i Skolverkets text.
2. Se till att eleven förstår och ser skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda.
3. Se till att eleven har strategier för att höja sig från den egna prestationen till den önskvärda.När alla tre delar är naturliga inslag i undervisningen kan man tala om formativ bedömning eller bedömning för lärande. Det handlar inte om betygsättning! Att sätta betyg är inte samma sak som att bedöma en prestation. Bedömning kan men behöver inte ske utifrån betygskrav. En bedömning kan lika gärna handla om att höja en elev från en nivå som inte når godkända kunskapskrav till en högre nivå även om det fortfarande inte är godkänt. Det kan också handla om en elev som redan har nått de flesta kunskapskrav men behöver nya utmaningar. Eller så handlar det om att fokusera på något som inte står uttryckligen i kunskapskraven men som är bra att träna på ändå, till exempel en viss uppsatsgenre eller ett grammatiskt moment som inte står nämnt uttryckligen i Skolverkets text.
Det handlar heller inte om dokumentation i något slags betygsmatris. Jag har redan tidigare skrivit att jag är skeptisk till en matris som samlar resultat för elever eftersom de riskerar att utmynna i en genomsnittsbedömning vid betygsättning.
Här är exempel på hur du kan arbeta med de tre delarna eller stegen i ett formativt arbete. Se det inte som en checklista utan som olika förslag på hur man kan jobba formativt och täcka in de tre delarna:
1. Se till att eleven och du delar förståelsen för kunskapskraven och de kvalitetsbegrepp som ska bedömas.
- Tolka Skolverkets språk i kunskapskraven och skriv om dem till ett språk som din elevgrupp förstår, gärna i en lättläst matris: “Diskutera nyanserat…” betyder att du kan…..”
- Bena ut vad som förväntas i början av en kurs en termin eller en uppgift. Vilka delar eller förmågor ska bedömas? Vad betyder begreppen? Visa eleven att det är flera saker som ska bedömas, inte bara “bra på engelska” eller “bra på att redovisa” utan både ordförråd, struktur, källhänvisning osv.
- Gör en matris där alla uppgiftens bedömningsbara delar finns uppspaltade och där man lätt ser olika nivåer av de bedömningsbara delarna. Nivåerna behöver inte vara betygssteg, du kan lika gärna skriva “Fantastiskt”, “Mycket bra”, “Bra” till exempel.
- Spela in dig själv när du berättar om vad du förväntar dig av eleven. Låt eleven spela in sig själv när han eller hon berättar om sina mål med uppgiften.
- Låt eleverna undervisa varandra om hur man kan nå goda resultat i arbetet med uppgiften. De kan till exempel spela in en film om det som alla “how to-filmer” som finns på Youtube.
- Låt eleverna sätta upp egna mål för arbetet i stort under en period. De kan spela in sig själva eller skriva ner målen, det viktiga är att det sker i en process där de uttrycker vilka förväntningar de ska uppnå och hur de ska uppnå dem och att det bevaras så att man kan återvända till det.
- För en kontinuerlig diskussion i klassrummet om varför uppgifter görs och vad som är syftet med olika aktiviteter.
- Visa exempel, spara gamla elevexempel eller visa modeller för vad eleverna ska göra. Att härma redan befintliga exempel är ett bra sätt att nå förståelse för vad som krävs och vilka förväntningar som finns.
2. Se till att eleven förstår skillnaden mellan den egna prestationen och den önskvärda.
- Låt eleven visa upp arbetet i olika delar i en process där du bedömer arbetet i olika steg så att eleven kan bearbeta uppgiften under processen.
- Låt eleverna bedöma sina egna arbeten. En matris kan hjälpa till med detta så att det blir strukturerat. Har du ingen matris, låt dem göra tumme upp eller ner eller använd färglappar som symboliserar omdömen.
- Låt eleverna bedöma varandras arbeten, gärna med hjälp av en matris eller en checklista på saker att titta på så att det blir strukturerat. Har du ingen matris använd ”two stars and a wish”: 2 bra saker, 1 sak som skulle kunna göras annorlunda.
- När arbetet kommit en bit på väg, låt eleverna titta på exempel som är lyckade och prata om varför de var lyckade.
- Spela in diskussioner och titta på dem tillsammans och prata om vad som var lyckat och vad som kan förbättras.
3. Se till att eleven har strategier för att höja sina prestationer.
- Låt eleven skatta sitt sätt att arbeta och inte bara själva arbetet. Hur gjorde du? Hur gick det? Hur ska du fortsätta?
- Låt eleven göra egna reflektioner utifrån sig själva kring hur de själva ska göra för att nå det goda exemplets resultat.
- Arbeta med studieteknik. När du ger en uppgift, ge också förslag på hur uppgiften kan göras.
- Gör uppgiften tillsammans först, innan eleverna börjar på egen hand. Formulera alla steg i processen så att eleverna förstår att det är strategier för arbetet.
- Bestäm vilka förmågor eleverna ska träna på för att nå goda resultat. Ge exempel på strategier för olika färdigheter eller förmågor. I språk är det naturligt att dela upp strategierna i strategier för att lyssna, läsa, prata, skriva. Kanske kan dessa färdigheter användas även i andra ämnen?
- Poängtera och visa vad eleven lyckas med. Att jobba med styrkor är ett effektivt sätt att höja resultaten även på andra områden.
Bedömning för lärande är inte en metod utan ett förhållningssätt. Du behöver inte mer tid för att planera för det men däremot behöver du förmodligen tid för att prata med kollegor om hur det går och besöka kollegors lektioner för att lära av varandra och sedan diskutera det. Det är en process och ingenting som antingen är eller inte är, börja i morgon så är du på väg. Vi är på väg hela tiden och det är helt ok!
specialpedagogen 
Jag skulle behöva ha kontakt med dig gällande ev. föreläsning den 8 mars-13. Hur gör jag?
Mvh
marie.jakobsson@stadshuset.goteborg.se
GillaGilla
Hej Marie! Kanske gr det att kommunicera via e-mail s hr? Din kommentar kom till min mejl ocks! Hlsningar Helena
GillaGilla
Pingback: https://specialpedagogen.wordpress.com/2012/12/03/fran-vad-till-hur-bedomning-for-larande-i-tre-steg-och-exempel-pa-hur-man-kommer-igang/ | FIFFINURLIG
Pingback: Nya länkar om BFL och om frågans betydelse på KvUtiS | Utbildning i Svedala