Med anledning av PISA: en enkel metod som tränar läsförståelsen i alla ämnen
Idag redovisas resultaten i PISA-mätningarna. Ett summativt betyg på länders förmåga att hålla en god utbildningsnivå enligt vissa. Enligt andra ett mätinstrument bland andra som visar en dag i 15-åringars liv inom ett eller ett par ämnen som mäts på ett sätt som inte alltid stämmer överens med den svenska läroplanen enligt andra. Eftersom jag undervisar i pedagogiskt ledarskap är det naturligt att ta upp fenomenet och jag tänkte visa hur jag gör det och samtidigt tränar läsförmåga och förmågan att se samband och koppla till begrepp och teorier. Denna aktivitet kommer att ge mig mycket informellt bedömningsunderlag och det kommer att ge eleverna möjlighet att lära varandra och lära av varandra. Fokus på utveckling och inte individuell prestation helt enkelt.
Jag hittade en intressant artikel: Tigermammor driver utbildningshets. Den lägger jag i min och klassens gemensamma Facebook-grupp så att de som vill förbereda sig på läsningen kan göra det. Jag vet att det finns minst en elev i klassen som läser långsamt.
I morgon ser planen för den gemensamma läsningen ut så här och det är inga konstigheter för alla språklärare men vitsen med detta blogginlägg är att visa att det som är bra i språkundervisningen också är bra i alla ämnen och metoden är enkel.
1. Vi ställer stolarna i en ring eller liknande så att alla får plats och sitter vända mot varandra
2. Jag berättar att vi ska läsa artikeln tillsammans i stafettläsning. Jag börjar läsa och när jag slutar får vem som helst ta vid. Man läser om man vill och hur långt man vill.
3. Jag berättar att närläsning handlar om att man stannar upp med jämna mellanrum för att förklara, fördjupa och diskutera.
4. Jag talar om vilka förväntningar jag har på eleverna under lässtunden. Förväntningarna på eleverna är att de ska träna på att hålla fokus under läsningen, lyssna på varandra, tala om när de behöver pausa i läsningen. De ska också träna på att koppla innehållet till minst tre teorier eller begrepp som vi har gått igenom under kursen. (De jag tänker på är Blooms taxonomi, KASAM, Maslows behovstrappa, FIRO, inre och yttre motivation, situationsanpassat ledarskap, relationsanpassat ledarskap, uppgiftsorienterat ledarskap)
5. Vi går igenom svåra ord, uttryck, meningar ur texten innan vi börjar läsa. Förförståelse vid alla läsning gör den mer effektiv, särskilt för elever med lässvårigheter men också för ovana läsare. I denna artikel har jag plockat ut dessa ord och uttryck:
Tigermamma
Ranking
Falla mellan stolarna
Devis
Frukta, fruktad
Utbildningsväsende
“Den koreanska lärdomshungern kan spåras tillbaka till konfucianismen med dess princip om självförbättring genom utbildning”.
Fullbordad
Korvstoppning
Globala marknaden
Innovation
“Avsaknaden av en tillåtande miljö verkar negativt på språkinlärningen”
“Ekvationen rymmer en ytterligare viktig faktor”
Avkomma, avkommor
Skönja
Tillämpa
“Värderingar som värnas”
Darwinism
6. Jag börjar läsa högt och anstränger mig för att läsa med inlevelse och god intonation (melodi). Efter första stycket ber jag eleverna tala om vilken mening eller del av mening som är absolut nödvändig för texten. “Pojkar, var ambitiösa” är det jag hoppas att de säger eftersom det talar om vad texten handlar om. Allt annat är stämningsskapande och gör texten intressant men kan skalas bort. Att ta ut det viktigaste i en text är svårt för de allra flesta elever. Många av mina elever som jag träffar för att prata studiestrategier erkänner att deras sammanfattningar ofta är minst lika långa som originaltexten och det här behöver tränas så att de kan lägga energi på rätt saker. En sammanfattning ska vara högst ⅓ så lång som originalet.
7. Vi fortsätter att plocka kärnmeningar ur varje stycke tills hela texten är läst.
8. Jag är inte säker på hur jag kommer att avsluta läsningen men man kan tänka sig att var och en skriver en reflektion i sin logg eller att de får spela in samtal för att ytterligare fördjupa funderingarna. Jag tänker fråga klassen hur vi bäst ska använda texten.
Vad vinner jag då på att läsa på detta sätt istället för att sätta artikeln i händerna på var och en? Som jag ser det tränar vi fler saker samtidigt vilket stimulerar elevens förmåga att tillägna sig strategier för att utveckla sitt läsande och sin förmåga att förstå text. Vi gör det också tillsammans vilket stärker förmågan att samarbeta för ett gemensamt mål och jag kan hänvisa till detta sätt att läsa nästa gång vi ska läsa en text så att det så småningom kan skötas självständigt av eleverna själva. Dessutom, som jag skrev inledningsvis, ger det mig tillfälle att anteckna vad som sägs under läsningen så att jag samlar informellt bedömningsunderlag. Det vill säga, elever som säger saker som visar på god kvalitet enligt kunskapskraven ska dokumenteras och tas med i sammanvägningen när det är dags för betygssättning. Kärnmeningen i detta blogginlägg är ändå att det är strategiträningen och elevens läsutveckling som är i fokus snarare än den individuella prestationen.
Dessutom ser jag fram emot en spännande diskussion med eleverna, jag gissar att artikeln sätter igång många tankar som automatiskt gör att de jämför, måste vara nyanserade, ser samband och reflekterar kring viktiga frågor som ligger dem nära och samtidigt är samhällsorienterande.
specialpedagogen 