Inkluderande skola en förutsättning för social inkludering efter skolan
Evidence of the link between inclusive education and social inclusion – så heter en rapport som gavs ut nyligen av The European Agency for Special Needs and Inclusive Education, fortsatt förkortat till The Agency.
Bakgrunden till studien är att social inkludering är ett begrepp och ett område som blir allt viktigare för beslutsfattare. Forskning om social inkludering påtalar ofta sambandet mellan inkludering i skolan och inkludering i samhället. Samtidigt har denna forskning inte varit så inriktad på det pedagogiska området. The Agency har därför gjort en kartläggning av litteraturen för att undersöka kopplingen mellan inkluderande skola och social inkludering vad gäller personer med funktionsnedsättning.
Det finns enligt studien ett samband mellan social inkludering och inkludering i skolan. Möjligheter att få anställning, att vara delaktig i samhället, ägna sig åt fortsatta studier och vara ekonomiskt oberoende hänger samman med inkluderande skola. Personer som placerats i särskiljande lärmiljöer får sämre utgångsläge för social inkludering efter skolan. Det gäller både kortsiktigt, under tiden i skolan, och långsiktigt efter skolan. En placering i särskiljande lärmiljöer korrelerar med sämre akademiska resultat, sämre anställningsmöjligheter och leder oftare till särskiljande miljöer även efter skolan. Samtidigt finns faktorer som hindrar social inkludering som till exempel kvaliteten på inkluderingen i skolan, sociala strukturer, attityder och förhållningssätt.
Studien utgick från två frågor:
- Hur ser kopplingen ut mellan inkluderande skola och social inkludering?
- Vad säger aktuell forskning om inkluderande skola som ett verktyg för att stärka social inkludering?
Studien kom fram till följande punkter kategoriserade i tre områden, utbildning, anställning och deltagande i samhället:
Utbildning
- En inkluderande skola förbättrar möjligheten att samspela med andra och att skapa vänskapsband med andra med och utan funktionsnedsättningar.
- För att möjliggöra samspel och vänskapsband i en inkluderande miljö måste man arbeta för att främja alla de faktorer som gynnar delaktighet. Alla nivåer måste ingå i detta arbete: kulturen på skolan, personalrummet, rutiner och strukturer med mera. Negativa attityder och exkluderande strukturer i skolan hindrar social inkludering. Brist på flexibilitet och tillgänglighet och att ta bort ämnen som uppges vara för svåra är exempel på strukturer som hindrar enligt rapporten.
- Elever med funktionsnedsättning som får sin utbildning i en inkluderande lärmiljö kan prestera bättre både akademiskt och socialt jämfört med elever som får sin utbildning i en särskiljande lärmiljö. Det kräver att skolan och all personal arbetar för tillgänglighet och har rutiner för att främja tillgänglighet.
- Elever med funktionsnedsättning som får sin utbildning i en inkluderande lärmiljö går oftare vidare till högre utbildning jämfört med elever som får sin utbildning i en särskiljande lärmiljö. Det kräver en genomtänkt övergångsstruktur som påbörjas i gymnasiet och involverar flera aktörer. Några av de faktorer som hindrar högre utbildning är att eleven inte får hjälp med ansökningar, att man inte har identifierat behoven och att kvaliteten på övergångsstrukturen är för dålig.
Anställning
- Att ha fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö är en faktor som stärker möjligheten att få anställning.
- Läroplanen eller utformning av kursplanen kan stärka eller hindra anställning för personer med funktionsnedsättning. Om den förstärker särskiljande lösningar, förenklingar eller exkluderande speciallösningar anpassade för vissa typer av funktionsnedsättningar så hindrar det anställning efter skolan.
- Kvalitativa strukturer för övergång mellan gymnasium och livet efter stärker möjligheterna till anställning. Om dessa strukturer handhas enbart av särskilt utvalda personer eller specialister utan lärares delaktighet hindras elevers möjligheter till anställning efter skolan.
- Utbildning i en inkluderande lärmiljö öppnar för fler möjligheter till anställning på en större marknad än för de som fått sin utbildning i en särskiljande lärmiljö. Särskiljande lärmiljö leder till särskiljande arbetsplatser vilket hindrar social inkludering.
Deltagande i samhället
- Inkluderande lärmiljöer bidrar till självständigt boende medan särskiljande lärmiljöer hindrar detta. Utbildning i lärmiljö som brister i tillgänglighet och inkludering hindrar också självständighet efter skolan.
- Ungdomar som fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö är mer ekonomiskt oberoende än de som fått sin utbildning i särskiljande lärmiljöer. Utbildning i en icke-tillgänglig lärmiljö hindrar också ekonomiskt oberoende.
- Ungdomar som fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö har fler vänner och ett mer stabilt socialt nätverk än ungdomar som fått utbildning i en särskiljande lärmiljö eller ungdomar som gått i en icke-inkluderande skola.
- Delaktighet i fritidssysselsättningar ökar när elever har fått sin utbildning i en inkluderande lärmiljö jämfört med dem som fått utbildning i en särskiljande lärmiljö.
Budskapet från The Agency for Special Needs and Inclusive Education är att beslutsfattare tar hänsyn till den evidens som visar på samband mellan inkluderande skola och social inkludering.
De uppmanar beslutfattare att uppmärksamma att en placeringsdefinition av inkludering är ett hinder för social inkludering både i skolan och efter skolan.
The Agency understryker att beslutfattare måste klargöra genom både beslut och praktik att inkluderande skola är ett intresseområde, en förutsättning, för akademiska resultat och social inkludering.
Reflektion
I väntan på att beslutsfattare gör sitt måste vi arbeta hårt här och nu för att främja ett livslångt lärande med goda möjligheter att klara sig själv i livet. Jag föreslår att vi börjar genom att på varje skola undersöka hur vi talar om elever med funktionsnedsättning, vilka arbetssätt vi använder för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och hur vi organiserar arbetet i klassrummen för allas delaktighet.
Jag tänker att det är viktigt att vi har kompetens som gör att vi förstår vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar kan ha i lärmiljöerna. Men viktigare är att vi förändrar våra attityder till funktionsnedsättningar. Från att vara något som är lite jobbigt för oss även om vi vill väl till något som är fullkomligt normalt och en del av vårt förebyggande arbete. Du som är specialpedagog eller speciallärare har en viktig funktion i att förflytta förståelse. Börja med att kasta ut alla listor på extra anpassningar, särskilt om de är kategoriserade för olika typer av funktionsnedsättningar. Ställ frågan i kollegiet: var lägger vi ansvaret för skolsvårigheter? I en diagnos? Hos eleven? I hemmet? Eller tar vi ansvaret som professionella och söker lösningar i lärmiljöerna oavsett hur eleven har det eller är beskaffad? Det finns inga ursäkter längre i och med rapporten från The Agency. Vem vill vara ansvarig för social exkludering? Alla måste vara med i detta arbete, nu.
specialpedagogen 
Jag läste själv rapporten för en tid sedan och har spridit den på min arbetsplats. Så viktigt! Det är precis det här som är specialpedagogers/speciallärares uppdrag att sprida kunskap kring och att arbeta för att få till. Kanske behövs en gemensam syn kring detta även inom våra egna professioner? Det spretar ibland, kan jag tycka.
Med den här rapporten i ryggen är det rent av oansvarigt att inte driva på arbetet för en inkluderande skola.
GillaGilla
Jag tror också att vi behöver jobba för gemensam syn och gemensamt språk. Tack för din kommentar! Vi stretar på!
GillaGilla
Denna artikel klargör inte vad man menar med inkludering. Hela diskussionen går ut på att skuldbelägga lärare. Utifrån mina erfarenheter som mångårig speciallärare. Numera är det inte fel på barnet med diagnos utan felet finns hos läraren. Det här är numera en infekterad fråga på skolorna och specialpedagoger som inte arbetar dagligen med eleverna eldar på infektionen. Hur tänket du rädda svenskskola i framtiden?/ Gun
Skickat från min iPhone
> 15 okt. 2018 kl. 13:51 skrev specialpedagogen : > > >
GillaGilla
Det handlar om ett tillgänglighetsarbete, inte om att hitta fel på elever eller lärare. Eller på specialpedagoger heller för den delen. Vi spelar ju i samma lag! Inte var och en för sig där var och en riskerar att bli skuldbelagd när det blir utmaningar och dilemman.
GillaGilla
Tack Helena, för att du lyfter det här! Idag sprider sig nästan ordet inkludering som ett skällsord och man hör fler och fler röster som ropar särlösningar= den enkla lösningen. Så viktigt att man ser till elevens hela liv, hur det blir sen! Och att vi istället för att återgå till 50-tal utvecklar våra inkluderande lärmiljöer!
(Skriver i egenskap av mamma, specialpedagog och som författare till följande magisteruppsats):
Klicka för att komma åt FULLTEXT01.pdf
GillaGilla
Tack för all kunskap som du sprider! Jag har själv funderat mycket på det här med inkludering. Min grundinställning har varit att alla kan vara inkluderade och skall vara det. Men på sistone har jag börjat vackla. Kan alla vara inkluderade? Kan elever med stora begåvningshandikapp vara inkluderade? Grav autism? Vad innebär inkludering? Vill gärna ha fler synpunkter på detta.
GillaGilla
Hej Paula! Tack för din återkoppling! Jag tänker att om vi utgår från att elever med svårigheter ska inkluderas så blir det mycket svårare. Om vi istället utgår från behov så kan vi skapa lärgemenskaper och lärmiljöer som tilsammans blir en inkluderande skola. Det är inte möjligt att sköta det själv i varje klassrum även om lärare är oerhört viktig som resurs förstås. Det måste organiseras i hela skolan och vara ett gemensamt arbete i process. Utifrån mina erfarenheter måste det förebyggande arbetet förankras bättre för att det ska vara möjligt. Men visst tror jag att det är möjligt!
GillaGilla