specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Ska vi skriva åtgärdsprogram eller inte? Vad ska stå i åtgärdsprogrammet?

Skärmavbild 2019-10-27 kl. 12.38.39

Kartläggningen har analyserats och man landar i en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (kunskapskrav, läroplansmål, examensmål). En pedagogisk bedömning har fokus på lärmiljöer: 

Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven (allmänna råden sid 31).

Tyngdpunkten ligger på hur man kan utforma lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder för att skapa förutsättningar för eleven. Jag tänker att metoderna är det som kan riktas till den enskilda eleven. Undervisningens innehåll och lärmiljöerna kan ju utformas för alla så att just den här eleven också kan delta. Vilka metoder behöver vi ta till för just den här eleven? Vad behöver den här eleven förstå, kunna, veta för att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål? Mer konkret, är det något i ämneskunskaperna som saknas? Är det någon strategi som behöver utvecklas för att eleven ska kunna lära? 

Är det särskilt stöd eller inte? Vi antar nu att vi kommer fram till att det är särskilt stöd som ska ges eleven. Särskilt stöd är enligt de allmänna råden inget man gör istället för att utforma lärmiljöer, utforma undervisningens innehåll och metoder för att skapa förutsättningar för eleven. Det är något man gör OCKSÅ

Åtgärdsprogrammet riktas bara till eleven. Alla andra insatser som görs OCKSÅ noteras på annat sätt. Att skriva åtgärdsprogram är egentligen ingen konst om man har utrett ordentligt. Det är utredningen som måste ta tid och som ska leda till åtgärdsprogrammet. Därför behöver utredningen mynna ut i identifierade stödbehov så att man också kan hitta åtgärder för att möta behoven. Det är inte alltid lätt att hålla tungan rätt i mun när man ska formulera behov och åtgärder. Det är nämligen inte helt lätt att hålla isär dem. Vad är egentligen ett behov? Det kan ju vara fundamentala behov som mat, sömn och trygghet men nu ska vi tala om behov för att lära sig och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (kunskapskrav, övergripande mål i läroplanen, examensmål). 

Skilj mellan behov och åtgärd

En elev har inte ett behov av en mindre grupp. En elev har inte heller behov av en assistent eller något särskilt verktyg. Det är exempel på åtgärder eller lösningar som ibland bättre kan möta elevens behov för lärande och välbefinnande. Det här är svårt och vi får inte så mycket hjälp av Skolverkets blanketter för att fylla i behov och åtgärder. I blanketten ska vi i ena rutan ”beskriva elevens behov av särskilt stöd” om vi kommer fram till att särskilt stöd behövs. I den andra rutan ska vi skriva in vilka åtgärder som ska sättas in för eleven. I de allmänna råden finns inga exempel eller någon som helst vägledning kring hur man kan tänka när man ska formulera behov av särskilt stöd. Däremot finns information om åtgärder:

Åtgärderna kan handla om att tillgodose ett specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen. Det kan även handla om mer regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid, såsom en regelbunden kontakt med speciallärare. En annan möjlig åtgärd är tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under hela skoldagen (allmänna råden, sid 37).

Och om organisationen av det särskilda stödet: 

Särskilt stöd ska enligt skollagen som huvudregel ges inom den elevgrupp som eleven normalt tillhör. Inom de obligatoriska skolformerna kan en elev under en tid få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett genom enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Det är dock viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om detta bedöms fungera för eleven. Detsamma gäller även innan det fattas ett beslut om anpassad studiegång (allmänna råden, sid 39). 

Skollagen uttrycker det så här: 

Hur särskilt stöd får ges

8 §   Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. 

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning (kap 3)

11 §   Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 §   Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Men hur ska vi formulera elevens behov av särskilt stöd i åtgärdsprogrammet om det i styrdokumenten mest finns information om vilka åtgärder som är att betrakta som särskilt stöd? Risken är förstås överhängande att den som beskriver ”behov av särskilt stöd” fyller i de exempel som står i de Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Här står till exempel att särskilt stöd kan vara en elevassistent eller en särskilt undervisningsgrupp enligt lagarna ovan. Det förutsätter stort samarbete och gediget analysarbete för att inte ramla i fällan att skriva just det i rutan ”beskriv elevens behov av särskilt stöd”.  För samtidigt står det i läroplanens kapitel 2.2 att läraren ska (sic):

  • stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter.

Att generellt koppla särskilt stöd till något som eleven får utanför sitt vanliga sammanhang stämmer alltså inte med våra styrdokument. En ingripande åtgärd som särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning är längst bort i spektrat av möjliga åtgärder som kan betraktas som särskilt stöd. 

Det gäller alltså att resonera klokt och specifikt kring vad elevens behov faktiskt är och hur lärmiljöer och undervisning kan utformas så att dessa bättre möter elevens behov, även om vi beslutar att eleven ska få särskilt stöd.

Ordet behov förklaras inte närmare i skolans styrdokument. Behov kan tolkas som ett bristtillstånd. Enligt Maslow kan det också tolkas som ett växtbehov*. Kanske är det bra om vi när vi identifierar behoven funderar på om det uppstår ur en brist eller om det är ett växtbehov. Vi kan ju som skolpersonal se ett växtbehov, utvecklingsbehov medan eleven själv upplever ett bristbehov. Det behöver också redas ut! 

Vanliga behovsområden utifrån min erfarenhet:

  • kunna något i ämnet som behöver kunnas
  • känna trygghet
  • kunna något som uttrycks i de övergripande kunskapsmålen i läroplanen, till exempel kunna samarbeta och arbeta självständigt. 
  • känna tillit till sin förmåga
  • få lyckas
  • slippa bli betraktad som avvikande och annorlunda

Se också nedan i Maslows behovspyramid, kanske kan det användas som struktur för att resonera om behoven. Är det ett bristbehov eller ett växtbehov?

Beskriv behovet av särskilt stöd och åtgärderna i åtgärdsprogrammet

Behovet av särskilt stöd formuleras nog bäst som det som eleven behöver kunna, utveckla, förstå, veta som inte går att tillgodoses genom elevens ordinarie undervisning. Kanske är det stora kunskapsluckor eller större insatser för att eleven ska utveckla förståelse för samspel utifrån elevens förutsättningar.

Åtgärderna formuleras nog bäst genom att beskriva hur man ska organisera stödet så att det möter behoven av kunskaper, utveckling, förståelse. Jag skriver “nog” eftersom det inte uttrycks särskilt tydligt i våra styrdokument. Samtidigt är det tydligt att åtgärderna ska gå att utvärdera: 

9 §   Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.(…) 

(kap 3 skollagen)

Åtgärder och organisation av åtgärder ska möta elevens behov av stöd (för att lära). Vi utvärderar alltså om åtgärderna har mött elevens behov, om det har skett en förändring i positiv riktning. 

Här är ett exempel på formuleringar som försvårar arbetet med att säkerställa särskilt stöd till en elev:

Exempel behov av särskilt stöd

Ovan exempel är från ett autentiskt åtgärdsprogram och även om det är förståeligt att man har skrivit så här givet hur styrdokumenten brister i stöd till skolorna så är det problematiskt ur ett stödperspektiv. En del behov ovan är nämligen exempel på åtgärder, inte behov. Det är inte ett behov för en elev att ha ett vuxenstöd eller en medföljande vuxen. Däremot kan det vara en åtgärd för att möta behovet av att utveckla strategier för samspel, förståelse för konsekvenser av sitt eget handlande, behov av att slippa stresspåslag. 

Det kan också vara ett behov för skolan med en medföljande vuxen, att bättre förstå eleven och vad som händer i olika situationer. Men det ska förstås inte skrivas i elevens åtgärdsprogram utan i en skolförbättringsplan vid sidan om. 

Behovet av en lugn och trygg miljö kan ju vara ett behov men hur är det ett behov av särskilt stöd? Vad ska det leda till och hur skiljer det sig från andra elevers behov av lugn och trygg miljö? 

I exemplet ovan saknar jag beskrivningar av elevens behov  utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Vilka kunskapskrav och/eller kunskapsmål är läraren/lärarna oroliga för att eleven inte utvecklas i riktning mot? Vad behöver eleven utveckla och varför behöver detta utvecklas under längre tid och mer genomgripande än för andra elever?

Åtgärder – vilka åtgärder ska möta elevens behov av en lugn och trygg miljö? Jag läser in att man redan har bestämt sig för att placera eleven någon annanstans. Vilka åtgärder ska möta elevens behov av en medföljande vuxen? Ja, det blir väl en elevassistent, det har man nog redan bestämt. Men hur ska det utvärderas? Vad ska det leda till?

Sammanfattning rättssäkra åtgärdsprogram

För att få till en rättssäker och verkligt pedagogisk inriktning på åtgärdsprogrammens utformning behövs ett gediget resonemang om elevens utveckling i riktning mot kunskapskrav och kunskapsmål som beskrivs i läroplanens andra och tredje kapitel. Ett välskrivet åtgärdsprogram som går att använda vid planering av lektioner och aktiviteter grundas i en välformulerad uppmärksammad oro i början av processen. Dessutom en fyllig kartläggning som går att analysera bakåt och framåt och som landar i behov för lärande och utveckling. Behov som ska mötas genom genomtänkta åtgärder som kan vara ingripande och varaktiga eller som kan möta behoven genom enklare förändringar i elevens lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder. 

Ibland läser jag i skolors elevhälsoplaner att lärare ska försöka själva först och sen lämna över till EHT för beslut om särskilt stöd när lärarna har slagit i metodtaket. Men detta blir inte rättssäkert för eleven.

Läraren/lärarna är centrala i processen. Det går inte att lämna över till någon annan som magiskt ska förstå alla aspekter av elevens lärmiljö och möte med undervisningen. Det går inte att formulera åtgärder som ska möta elevens behov av lärande och utveckling om inte lärare och elev och vårdnadshavare tillsammans med andra undersöker vad som påverkar positivt och negativt. Det går heller inte att snabbt ta beslut om att flytta en elev eller ta ut en elev från undervisningen utan att förstå att detta sker i bortre änden av spektrat av åtgärder för att möta elevens behov. 

Vem skriver vi åtgärdsprogrammet till? Tänker vi att vi skriver för att eleven ska ha ett åtgärdsprogram eller tänker vi att vi skriver för att hjälpa oss själva att utforma lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder för att bättre möta elevens behov för lärande och utveckling? Vilken pusselbit riktas mot eleven och vilka pusselbitar riktas mot skolans behov av utveckling?

pedagogiska perspektivet

PS: för övrigt anser jag att det är hög tid att de allmänna råden för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram uppdateras och skrivs om i delar. Givetvis av personer med specialpedagogisk kompetens. DS

PPS: efter publiceringen av detta inlägg har min kollega Johanna Kjellén tagit upp att Skolverket menar att det endast är åtgärder kopplade till kunskapskrav som ska skrivas i ett åtgärdsprogram. Åtgärder som kopplas till kunskapsmål eller till andra faktorer som ska stödja eleven ska alltså inte skrivas in i ett åtgärdsprogram. Detta måste naturligtvis följas upp, det är ju inte så det står i styrdokumenten, i varje fall är det inte tydligt. Fortsättning följer!

Maslows behov

 

6 kommentarer på “Ska vi skriva åtgärdsprogram eller inte? Vad ska stå i åtgärdsprogrammet?

  1. Petra Bos
    8 december, 2019

    tack snälla, från en svettig student blivande specialpedagog

    Gilla

    • specialpedagogen
      8 december, 2019

      Haha! Torka pannan men inte ännu – det visar sig att det kanske inte var så tydligt som jag och mina kollegor har trott. Återkommer i veckan med mer information om vad som ska stå i åtgärdsprogrammen. Eventuellt är det så att det endast är sådant som kan kopplas till kunskapskrav som får stå i ett ÅP. Men då undrar man ju lite var en elevassistent kommer in i det sammanhanget…Återkommer som sagt!

      Gilla

  2. Åsa Schild Boren
    30 december, 2019

    Blir bara mer och mer förvirrad kring hur jag ska skriva åtgärdsprogram. Har många gånger skrivit liknande formuleringar som i exemplet ”…behov av vuxenstöd i sitt skolarbete…”. Jag har då använt mig av Skolverkets skrift ”Stödinsatser i utbildningen” och tittat på deras exempel vid formulering av behov.
    Kan du ge några exempel på hur behov kan beskrivas?

    Gilla

    • specialpedagogen
      3 januari, 2020

      Hej! Jag tycker också att det är förvirrande eller i varje fall otydligt. Skolverket har ju inte bidragit med exempel men de säger att de ska kopplas till utbildningens mål. Jag tar inspiration från USA där man jobbar med RTI-response to intervention. Där uttrycks alltid behov som akademiska, till exempel behov av att utveckla ordförrådet. Insatsen beskrivs sen som hur:et och ibland innebär behovet att metoderna som behövs är av sådan art att man måste ta hjälp av en assistent till exempel. Behov av vuxenstöd beskriver inte elevens behov i förhållande till kunskapskrav eller kunskapsmål. Det beskriver mer åtgärden. Kanske är behovet att utveckla strategier för att rikta uppmärksamhet? Men det viktiga är egentligen inte hur behovet beskrivs utan hur man kommer fram till det. Jag kommer att skriva mer om detta, bla i Pedagogisk snabbguide som kommer med Grundskoletidningen i feb-mars. Hör gärna av dig igen om du har frågor, vi måste resonera om detta på bred front i skolan!

      Gilla

      • asaboren
        3 januari, 2020

        Tack för svar, tar med mig dina tankar kring behov och förslag på hur de kan beskrivas. Är så lätt att fastna i formulerandet och då kan behov och åtgärder tendera att bli näst intill samma.

        Gilla

      • specialpedagogen
        3 januari, 2020

        😊👍

        Gilla

Lämna ett svar till Petra Bos Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: