Läranderonder – ny bok om processarbete för utveckling av undervisningen

Vad har ronder med skolan att göra? Syftet med ronden på sjukhus är att följa upp och bedöma status, det känner vi igen i skolan men i vården handlar det om en patient i taget som dessutom är konstaterat sjuk. Jag värjer mig mot ordet rond i skolsammanhang, vi har inte ett sjukdomsfokus och det är inte en patient vi undersöker utan organisationens förmåga att möta alla elever. Samtidigt är det ju så att vi behöver utveckla den systematiska uppföljningen och bedömningar som följer på uppföljningen. Essensen i formativ bedömning. Kan läranderonder vara ett begrepp att pröva för detta? 

Läranderonder är en ny bok av Johanna Kjellén, utvecklingsledare i Täby kommun och gymnasieslärare i grunden. Jag har haft glädjen och förmånen att ha många samtal med Johanna så jag vet att hon är klok, påläst och söker oupphörligt efter strategier för det systemteoretiska sättet att ta sig an gemensamma utmaningar. Johanna reflekterar. 

Hennes bok läranderonder bygger på Lee Teitels arbete, upphovspersonen till Instructional rounds som det heter på engelska. Teitel har skrivit förordet till boken och det inger respekt! Det han skriver är att Kjellén har lyckats med att sammanfatta läranderonder, översätta dem till en svensk kontext och uttrycka kärnan i läranderonder; fokus på undervisning och lärande, respekt för lärare som professionella och koppla samman utveckling av undervisning med organisationens systematiska utveckling.

Läranderonder, instructional rounds på engelska, är ett processuellt arbete som i mina ögon framförallt stödjer lektionsbesök och auskultationer som del i systematiskt kvalitetsarbete. När auskultationer sätts in i ett sammanhang som läranderonder erbjuder får de ett tydligt syfte och blir en del i ett kollektivt lärande. Sammanhanget ser ut så här: 

---

1. Ett specifikt problem kopplat till undervisningen uppmärksammas och man sätter ord på det och kopplar till ett sammnhang. En elev är som bekant inte ett problem i sig men en elevs svårigheter att förstå, bete sig rätt eller komma igång kan vara problem. 
2. Lektionsbesök genomförs i syfte att undersöka det uppmärksammade problemet. Data samlas in för att stöjda analys och bearbetning av problemet.
3. Berörda samlas för reflektioner och samtal  utifrån lektionsbesöket. Här undersöks möjliga orsakssamband och man kommer fram till något som ska prövas i syfte att åtgärda problemet. 
4. Lektioner genomförs med det som ska prövas och detta följs upp av läraren och av gruppen. 

Kjellén trycker på vikten av att samla data inför de gemensamma reflektionerna. Datan ska kopplas till problemet och det är därför viktigt att lärare noterar indikationer på att problemet är på väg att lösas eller inte. Min reflektion är att detta också är en viktig del av motivationsarbete, att sätta ord på delar i problemet och att leta efter bevis på att ansträngningar gör nytta eller att skifta fokus till annat som kan göra det.

Läranderonder + Lektionsdesign + EHM = sant

Läranderonder gifter sig väl med min egen bok Lektionsdesign och EHM – elevhälsomötet. Jag tänker att Lektionsdesign-en handbok kan bistå i samtalen om vad som kan prövas för att råda bot på problemet. Lektionsdesign kan också bistå med input kring forskning och fördjupning för att ännu bättre förstå samband mellan faktorer i lärmiljön, till exempel delaktighetsaspekter eller ledarskapshandlingar eller förståelse för formativ bedömning. Jag tänker också att Lesson Tuning som finns i Lektionsdesign är en samtalsstruktur som är väldigt lik många delar av läranderonder och kan vara en del av rondarbetet. EHM kan bistå med strukturer och metoder för de gemensamma reflektionerna kring problemet både före och efter lektionsbesök.

Återkopplingskompetens

Jag funderar under läsningen på om en del organisationer behöver fördjupa förståelsen för återkoppling för att kunna reflektera på djupet kring lektionsbesöken. Under läsningen tänker jag att det kan vara så att läranderonder kräver att man har utvecklat reflektionen som gemensamt verktyg. Det utvecklas förstås under arbetet men det är nog ganska krävande om det inte finns samtalsledare som kan detta med reflektion, återkoppling, frågetyper. Samtalsledaren är nog viktig som kompetens för läranderonder. Den stora utmaningen är som alltid att kunna ta steget från eleven som problem till ett gemensamt problem att få till undervisningen. 

Metod eller strategi eller struktur?

I inledningen skriver Kjellén något som får mig att stanna upp och fundera: “Vi behöver inte fler metoder och färdiga lösningar på komplexa problem” (sid 10).

Jag undrar om det verkligen är så? Är det inte just metoder vi behöver för att kunna jobba enligt de strategier vi formulerar så att vi når de mål vi sätter upp? Är det inte bristen på metoder som gör att systematiken ofta haltar?  Samtidigt håller jag med om att för mycket fokus på metoden utan att koppla till vad vi vill uppnå och vilket förhållningssätt vi vill grunda blir ju inte heller bra. Jag tänker att  läranderonder kan ses som en metod men upphovspersonerna och Johanna Kjellén är noga med att poängtera att det inte är en metod. De ser läranderonder som en struktur för ett processuellt systematiskt arbete. 

Mina tankar om metoder är positiva. Vi formulerar en strategi för att ta oss till målet, kollektiv intelligens och stärkt undervisning. Läranderonder är en struktur som passar strategin att utveckla reflektionsförmåga och systemteoretiskt synsätt. Inom varje del av läranderonderna finns  metoder och med frågor eller vissa regler som hjälper till att hålla i strukturen som är en del av strategin. För att ta oss från en del av strukturen behövs också metoder att pröva i undervisningen. Jag tror att det är viktigt att uttala detta eller göra upp med varför vi gör saker, annars faller både Lektionsdesign, EHM eller läranderonder i aktivitetsfällan. Det är inte metoden i sig som gör det utan luckorna i resonemanget från mål till strategi till struktur till metod. Dessutom finns många olika slags mål, men det får bli ett annat blogginlägg! 

Utveckla reflektionsförmågan och modet att pröva nytt

Läranderonder är ett sätt att stärka det som mogna organisationer utvecklar: reflektionsförmåga och en kollektiv förmåga att se fler perspektiv samtidigt och att sätta ord på den gemensamma kompetens som finns i organisationen för att utveckla undervisningen. Boken Läranderonder är ett lättläst, pedagogiskt skrivet och välkommet tillskott till den familj av böcker som vill stödja skolors arbete med systematiskt kvalitetsarbete med fokus på undervisningens ständiga förbättringspotential. Allt hänger ihop och läranderonder är inget som görs istället för annat utan som ramverk. Julgranen som håller ihop glaskulorna som alla reflekterar den målbild vi vill skapa.