Vi som träffades är alla läroboksförfattare och tror på lärobokens möjligheter att strukturera undervisningen och att erbjuda granskat och prövat material. Samtidigt tror vi på datorns möjligheter att erbjuda dagsfärskt material och en inblick i vårt globala samhälle på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Datorn och internet ger oss också möjligheter att låta elever kommunicera och möta människor över hela världen på riktigt och inte bara på låtsas som tidigare. Jag har inte träffat en enda läromedelsförfattare som anser att ett läromedel ska användas från pärm till pärm, däremot tycker vi att det är bra bas att erbjuda eleverna, i synnerhet de elever som har stort behov av tydlig struktur och ett samlande grepp kring en kurs eller ett ämne. Bara för att läromedlet nu finns på datorn betyder ju inte att den per definition är modern och erbjuder ett nytänkande. Artiklarna i plattformen blir ju lika föråldrade som artiklar som återfinns i läroböcker med den skillnad att läraren tydligen inte längre behövs för att läsa och förstå artikeln.
Att ersätta läroboken med en datorbaserad plattform som dessutom ersätter läraren är enligt min mening långt från den nya skollagens intentioner om att erbjuda en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskning från både Sverige och i synnerhet andra delar av världen framhåller gång på gång lärarens betydelse för kvalitet när det gäller undervisning och elevers resultat och lärande. Forskning om datorbaserad undervisning pågår och nya rapporter och studier kommer varje dag. Samtliga vittnar om betydelsen av läraren och lärarens förhållningssätt för ett framgångsrikt arbete med datorbaserad undervisning. Det vore en katastrof för eleverna och skolutvecklingen om skolor som vill arbeta datorbaserat får för sig att ersätta läraren med olika datorprogram.
Det inkluderande klassrummet förutsätter en lärare som tillämpar positivt pedagogiskt ledarskap och som handleder alla elever på olika nivåer till nya insikter och kunskaper. En datorbaserad plattform, hur omfattande eller välgjord den än är, kan aldrig bidra till inkludering eftersom inkludering förutsätter en relation IRL. Relationer byggs med kommunikation. Datorn bör alltså i klassrummet användas för just kommunikation och inte för passivt lärande framför en skärm.
Jan Liljegren om lärande och utveckling
skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar
Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.
Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm
Kent Lundgren
-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande
Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik
Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet
Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.
Bra där, det är verkligen viktigt med skepsis i den här frågan! Efter tre år av tragglande med distansstudier, (visserligen på högskolenivå) med möten någon gång per termin, inlämning på lärplattform och mailkontakt med lärare, så kan jag bara se detta alternativ som ett komplement, men aldrig någonting som skulle ersätta direkt och mänsklig kontakt och kommunikation. Tror man att distansundervisning är bättre har man inte prövat själv. Den är ett alternativ, när det bästa inte finns till buds, nämligen tillgång riktiga lärare, på plats, här och nu!
GillaGilla
Kanske ska tillägga till min kommentar ovan, att det just är engelska jag studerat på distans och att det verkligen inte är det bästa alternativet för det optimala lärandet i detta ämne.
GillaGilla