Dags att bestämma sig: är du administratör eller pedagog?

Nu sjuder det av uppgivenhet och frustration men också av jävlaranamma och beslutsamhet i alla kollegierum och klassrum. Det är sent men ännu inte för sent att baxa eleverna över mållinjen. Många har en del ofärdigt i bagaget och det gäller att alla lärare har kommit ihåg att de är ansvariga för att rätta till F-varningar och F-betyg innan eleverna går ut på sommarlov eller till livet efter skolan. Det kan kännas som om det mesta arbetet nu består av administration kring resultat och dokumentation. Jag hoppas att du har arbetat processuellt med formativ bedömning så att allt är klart nu när det gäller vilket betyg du ska skriva i betygskatalogerna om en månad.

Några missuppfattningar som jag ofta stöter på i olika skolor nu på sluttampen är:

• Elever visar eget ansvar genom att själva ta tag i sina uppgifter och arbeten. De är enligt läroplanen och kunskapskrav skyldiga att visa förmåga till ansvar.
• Det är mentors uppgift att få eleverna att ta tag i restuppgifter.
• Elever som har gjort högskoleprovet behöver inte betyg från gymnasiet.
• För att få igenom elever på slutet måste man ge avkall på kraven.
• Elevhälsoteamet har inte gjort någonting för att hjälpa eleven att klara uppgifterna.

Så här vill jag kommentera missuppfattningarna:

• Skolan är enligt lag och läroplan skyldig att utveckla elevers förmåga att ta eget ansvar. Det är inget vi kan lasta över på eleven att själv lista ut hur det går till. Det kommer förstås att ta olika lång tid och vara olika svårt för olika elever men skolan och lärarna bör ha en plan för att progressivt få elever att ta alltmer eget ansvar. Detta är en jättebra fråga att diskutera kollegialt i arbetslagen. Särskilt om din skola har många elever som visar bristande förmåga att ta ansvar är det dags att göra en plan för att förebygga det nästa år och fundera över hur det kan utvecklas progressivt.

• Mentor kan absolut peppa och uppmuntra eleverna att ta tag i arbeten men de kan aldrig vara ansvariga för att se till att de gör uppgifter som andra lärare har kontruerat och planerat. Däremot kan de nyfiket och förutsättningslöst (obs!) undersöka orsaken till varför uppgifter inte har färdigställts eller varför eleven har stor frånvaro. Gärna i samarbete med EHT. Det är kurslärarens ansvar att se till att eleverna gör sina uppgifter och att ha ett allsidigt underlag för betygsättningen. En lärare som i maj talar om för mentorn att det saknas underlag har tyvärr misslyckats med sitt uppdrag. Det måste diskuteras med arbetslaget som en haverikommission (Petri Partanens ordval och förslag) så att det inte upprepas nästa år.

• Även om man har lyckats få ett bra resultat på högskoleprovet behöver man ha behörigheten som ett examensbevis ger. Tyvärr finns elever som tillåts leva i villfarelsen att högskoleprovet raderar behovet av godkända betyg. Hur har studievägledaren inkluderats i arbetet med avgångsklasser?

• Självklart får vi inte sänka kraven för att få igenom elever på sluttampen! Däremot är det hög tid (det borde ha gjorts tidigare, men ok…) att fundera över om eleven har haft möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt. De flesta restuppgifter är skriftliga hemuppgifter vilket innebär två inbyggda riskfaktorer: att skriva på egen hand och att göra arbete hemma. Hemarbete är inte ett kunskapskrav. Alla kunskapskrav förutsätter heller inte skrivande. Att ändra formen för en uppgift är inte samma sak som att sänka kraven. Vad står det i kunskapskraven? Vilka verb anges att eleven ska kunna och göra?

• Elevhälsoteamet har enligt skollagen främst en förebyggande funktion. Varken specialpedagoger, kuratorer eller skolsköterskor är behöriga lärare i alla ämnen och kan därför inte “ta hand om” elever som har halkat efter i ämnen eller kurser. Det vore inte rättssäkert att lämna över elever inför betygsättningen. Studietekniken är ämnesspecifik och ämnesläraren är och förblir experten på vad som krävs, vad som behöver tränas och hur det ska bedömas. Vi i EHT bistår gärna och jobbar tillsammans för elevens bästa men vi ska aldrig ta hand om elever åt lärare.

Jag får en känsla av att vi behöver systematisera kollegialt hur vi arbetar under året i arbetslagen för att underlätta för lärare. Det ska inte komma som en överraskning år efter år att det kan behövas lite extra insatser för vissa elever i slutet av en termin. Alltför många lärare jobbar på med massor av saker medan de väntar på att eleverna ska blir färdiga och verkar inte ha en beredskap att vara proaktiva. Att bara administera uppgifter och sitta och vänta på att de ska klaras av är ju inte så svårt. Men är det uppdraget? Hur vi definierar uppdraget bestämmer också vilka kollegiala behov vi har så att vi kan förebygga den uppgivna axelryckningen eller frustrationen kring elevers missade arbeten nästa år.

“Man kan leda hästen till vattnet men man kan inte få den att dricka” har lärare sagt till mig vid olika tillfällen. Jag tycker att det är det där med drickandet som är pedagogens uppdrag. Även om det är svårt. Nu är det hög tid att bestämma sig: är du administratör eller pedagog?

PS: du som vill vara pedagog kan hålla utkik efter nästa blogg i veckan med tips om hur man kan göra för att få den där hästen att äntligen dricka! DS