Studiero – ett förebyggande och hälsofrämjande arbete
Arbetet med att skapa studiero är ett tillgänglighetsarbete. Studiero har vi när det fysiska, sociala och pedagogiska miljön möjliggör lärande oavsett förutsättningar och behov. (Se tillgänglighetsmodellen från SPSM).
I Svenska Dagbladet skrivs idag om bakgrunden till förslaget och man kopplar psykisk ohälsa till bristande studiero. Inget nytt under solen, det finns många studier som säger samma sak. Skolinspektionen skrev en rapport om detta 2016 efter att ha undersökt situationen i grundskolor i Sverige: Skolans arbete med studiero.
Det har kommit ett förslag om att skapa särskilda team som rycker ut när studieron i klassrummet hotas. Det åtgärdande arbetet är ofta lättare att fokusera på, man identifierar ett problem och kommer på en universallösning. I vissa klassrum är situationen kanske så ohållbar att det är en bra lösning med brandkårer för att släcka studieoro. Men vi kan fortfarande göra mycket för att förebygga jobbig arbetsmiljö och främja studiero samtidigt som vi hittar på åtgärdande universallösningar. Varje gång vi åtgärdar med utryckningar så skapar vi en handlingsplan för hur vi ska göra på individ – grupp- skolnivå för att det inte ska hända igen. Det är ett sätt att vända ett åtgärdande arbete till ett förebyggande arbete.
Jag vill dela med mig av två metoder för att reflektera kring studiero och komma på förebyggande lösningar (handlingsplaner) med både elever och lärare.
Studiero – mindmap som verktyg för reflektion med elever
Med elever har jag använt mindmapping. Vi skriver studiero i mitten och eleverna får tala om vad de tänker på när de tänker på studiero. Det är inte säkert att de tänker på samma saker som lärare eller föräldrar! Då kan det se ut som i bilden nedan:
Nästa steg är att koppla ihop de olika bollarna och hitta minsta gemensamma nämnare. Vad betyder studiero för den här klassen? Det kommer att betyda olika i olika skolor. Vilka bollar är avgörande för att vi ska få studiero?
Sedan börjar HUR-arbetet. Hur jobbar vi tillsammans för att få till det där som ni kopplar med studiero? Ibland är elever hårda i sina lösningsförslag: lås ut dem! Kasta ut dem! Ring deras föräldrar! Det är ofta någon annan som gör att studieron brister. Men så lätt ska vi inte göra det, vi ska prata om hur DU gör för att bidra till studiero. Vad lägger vi till? Vad fokuserar vi på? Om vi blir irriterade på någon, hur kan vi tala om det på ett framåtsyftande sätt? Det blir en del av en undervisning som präglas av metakognition och kamratlärande, det som Vetenskapsrådet kom fram till är nödvändigt för elever i behov av särskilt stöd. I detta fall kom eleverna fram till följande:
Eleverna var eniga om att om alla hyssjar bidrar det till stök. Jag tog chansen att lyfta rätten att göra uppgifter på andra sätt om det funkar bättre (differentiering). Att eleverna så tydligt vill uppmuntra varandra särskilt när det är svårt är ett viktigt värdegrundsarbete och kan kopplas till forskningen om mindset – synen på förmåga. Sedan är det bara att följa upp arbetet med HUR-besluten. Kanske en gemensam reflektion i slutet av varje lektion under en period?
Kollegialt lärande om studiero – ett workshop-material
För det kollegiala lärandet har jag använt mig av Skolinspektionens rapport som grund för en struktur som ska hjälpa oss att bena upp riskfaktorer och friskfaktorer för studiero på flera nivåer. Använd den om du vill, hänvisa till mig eftersom det är jag som har satt ihop den.
Studiero_ Riskfaktorer och friskfaktorer
Pingback: Håll dig à jour med Waldorfbloggen — Waldorfbloggen