specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Formativ bedömning med hjälp av efterfrågad och signalerad återkoppling

Den senaste tiden har jag kommit att samtala mycket om hur man tar in återkoppling från elever. Många tycker att det är svårt att få tid till det och att skapa strukturer för det. Samtidigt är många överens om vikten av återkoppling från eleverna för att få underlag för vidare lektionsplaneringar.

Jag tänker att det finns två sorters återkoppling från elever. Den ena är efterfrågad från läraren, genom reflektionsloggar, prov eller arbeten och utvärderingar. Den andra delen är signalerad återkoppling, beteenden eller kommentarer, arbetsro eller inte med mera: 

Skärmavbild 2018-04-08 kl. 15.44.35

Efterfrågad återkoppling

I min bok (Återkoppling för utveckling) delar jag upp den efterfrågade återkopplingen i ytterligare två delar: lärlogg och lärkvitto. Lärloggen är ett forum för dialog mellan lärare och elev. Här kan jag som lärare ställa frågor till elever kring hur de uppfattar saker och ting i undervisningen och i klassen. Lärkvittot är ett sätt för mig att stämma av hur kunskapsutvecklingen framskrider. Kan eleverna konjunktiv nu eller behöver jag organisera för att repetera det nästa gång? Med hela klassen eller med delar av klassen?

lärlogg franska

Lärloggen är det mest effektiva verktyg jag har använt för att lära mig mer om effekten av min organisation av undervisningen. Här ingår förutsättningarna för lärande, den sociala lärmiljön och återkopplingar kring mitt ledarskap. Lärkvittona gör att jag lär mig om effekten av undervisningen, hur väl eleverna lär sig det jag tänkt att de ska kunna.

Många lärare prioriterar relationen med elever och tycker att det är viktigt att ha en bra dialog med eleverna för att kunna förebygga svårigheter eller ta tag i saker i ett tidigt skede. Samtidigt har vi elever som inte ger sig tillkänna så lätt, som inte formulerar hur de tycker och tänker och som inte talar om när de inte trivs eller inte lär sig. Lärloggar är ett redskap för att få dialog med eleverna men det kan förstås inte vara det enda redskapet.

Signalerad återkoppling

En viktig del av återkopplingen är kroppsspråk, mimik, beteenden, frånvaro, aktivitet. När jag föreläser brukar jag titta efter hoppande ben eller gäspningar eftersom det är en återkoppling till mig om att det börjar bli tråkigt eller ansträngande att bara lyssna. Men i skolan upplever jag att vi inte tänker på detta som återkoppling vilket ställer till det. Vi tänker på det som just dåligt beteende, frånvaro eller passivitet – kanske till och med lathet eller svaghet. Vad händer om vi börjar prata om det som återkoppling till oss som organiserar undervisningen?

Att en elev börjar kräla på golvet är en signal, en återkoppling om att det till exempel är jobbigt att sitta still. En elev som är alltmer frånvarande signalerar kanske att det inte är ok att gå till skolan. En elev som agerar ut återkopplar att något är orättvist eller läskigt. Elever som inte kommer igång återkopplar kanske till mig som lärare att det inte är meningsfullt att anstränga sig. Är lösningen så enkel som att låta eleven röra på sig eller få roligare uppgifter? Det vet vi ju inte förrän vi har visat eleven att vi vill samtala om deras återkoppling. Vi vill ta reda på mer om varför de återkopplar på just det här sättet. “Jag kan mycket men jag kan inte läsa tankar”, brukar jag säga till elever.

När vi tolkar elevers beteenden och signaler som bevis på deras inneboende svårigheter eller sociala situation riskerar vi att gå miste om möjligheter till formativ bedömning.

isberg

Problematisera signalerad återkoppling kollegialt

Ett färdigt frågebatteri kan användas för att hjälpas åt att tolka återkopplingen kollegialt och dyka ner under toppen på isberget:

  • Var? När? Hur ofta? I vilka situationer? Med vem/vilka?
  • Hur tänker du/vi om detta?
  • Vad innebär det för dig/oss?
  • Vad är dåligt/bra med…?
  • Vad vet du/vi om…?
  • På vilket sätt…?
  • Berätta mer…
  • Jag skulle vilja veta lite mera…
  • Vad vet du/vi om den typen av svårigheter/beteenden/situationer?
  • Vad tror du/vi det betyder att…?
  • Har du/vi funderat över om det spelar roll att…?
  • Vad tror du/vi att han/hon upplevde då?
  • Finns det tillfällen när den sortens återkoppling inte förekommer?
  • För vem är det här ett problem, egentligen?
  • Vad skulle hända om du/vi inte gjorde något?
  • Vilken information behöver du/vi från eleven? Hur kan vi få den?

Vad händer om vi tar 15 minuter varje arbetslagsmöte till att problematisera återkoppling från elever? Hur lång tid kan det behövas? Vi kanske får träna på att göra lite snabba problematiseringar tillsammans för att åtminstone komma vidare och pröva nytt. Det är en början iallafall och visar tydligare vad nästa steg behöver vara än om man bara lallar på tills det syns i matrisen eller elevens skolsituation är ohållbar. Det är den här sortens rutiner jag tror att vi behöver systematisera mer i skolan. Det är oftast mycket fokus på rutiner vid “ärendegångar” eller varningssystem eller andra problemfokuserade konstateranden kring elevers svårigheter. Vad försöker eleverna, medvetet eller omedvetet, återkoppla till oss innan vi är där?

sovande elever

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

%d bloggare gillar detta: