specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Det händer bra grejer i klassrummen!

Jag har samlat på mig lite goda exempel från klassrum och kollegierum under vårterminen. Här vill jag dela med mig av några av dem. Under mina besök på skolor och i klassrum vill jag gärna tala om explicit undervisning, återkoppling och metakognitiv träning, kamratlärande och hur den fysiska lärmiljön organiseras. Därför har jag samlat goda exempel inom just dessa områden. Men jag börjar förstås med det kollegiala lärandet!

Kollegialt lärande och samarbete

En speciallärare kommer alltid till utvecklingsmöten med läroplan och allmänna råd under armen. Dessa bläddrar hon i och hittar citat som hon delar med sig av när hon vill veta mer. Hon gör det på ett sätt som bjuder in till gemensam förståelse och gemensamma frågeställningar. Det blir så bra eftersom alla blir delaktiga i att läsa och förstå styrdokumenten tillsammans. Kollegialt lärande bör ju handla om att koppla ihop teori och praktik och denna speciallärare visar vägen genom sin nyfikenhet kring vad det faktiskt står i läroplan och allmänna råd.

Skärmavbild 2018-06-13 kl. 12.06.55

Några skolor har organiserat det kollegiala lärandet så att personalen träffas i lärgrupper vid ett tillfälle i veckan och i arbetslag ett annat tillfälle. Lärgrupperna fokuserar bara på att utveckla medan arbetslagen också kan hantera praktiska frågor. När lärgrupperna dessutom har en fast agenda blir det mycket effektivt och fokuserat på just det som ska samtalas om; en artikel, en bok, lektionsbesök eller annat.

Fysisk lärmiljö

Jag har ju ofta förmånen att få besöka klassrum och samtala med lärare efteråt om det vi har upplevt under lektionen. Vid ett par sådana lektioner har jag funderat över hur tavlan påverkar elevernas förmåga att fokusera och hitta rätt information. Många väggar är rikt dekorerade med affischer, checklistor och bilder, både på tavlan och runtomkring. Det blir fint men kan också distrahera. En lärare ställde sig direkt längst bak i klassrummet, tittade noga på tavlan och väggen runtomkring och började sen städa upp och hitta andra platser för elevernas arbeten och annat fint som är bra att sätta upp.

En lärare har redan från början bestämt olika platser för elevarbeten och komihåg-lappar och har satt upp dem väldigt inramat, fyrkantigt och på väggarna bakom eleverna. Längst fram är det rent och tavlan är indelad i kolumner så att hon också kan använda den utan att det blir rörigt under lektionens gång.

I ett klassrum hade en elev bett om att få skärmar för att kunna fokusera bättre. Läraren möblerade klassrummet så att när alla ska vara med så sitter alla tillsammans. När det är dags att fokusera och jobba själv kunde eleven sätta sig på sin plats med skärmar som han själv hade föreslagit för fokus. Läraren var samtidigt noga med att påpeka att de prövade detta och skulle utvärdera om ett par veckor. Delaktighet, formativ bedömning och ett gemensamt ansvarstagande för att hitta lösningar.

En lärare är en fena på att använda det som finns i rummet för att formulera frågeställningar för att väcka nyfikenhet. “Jag undrar hur det kommer sig att ballongen inte har så mycket luft kvar fast den har en knut?” Så snart hon formulerar frågor, problem att lösa så blir två elever lugna, dessa elever är annars överallt och har märkbart svårt att sitta still. Ge dem ett problem så får hjärnan stimulans!

Många lärare ställer ner stolar från borden eller ber eleverna hjälpa till att ställa ner dem. Dels är det viktigt för att inte signalera “här är vi på språng” och dels är det viktigt att inte markera tomma stolar ytterligare med att de står på borden. Det skapar ett lugn och bidrar till studieron.

Explicit undervisning

En klass fick förmånen att lära sig att läsa med hjälp av en dokumentförstorare. De är dyra så det är inte möjligt att alltid använda dem men kanske kan det finnas någon på skolan som man kan använda till klasser som gynnas av tydligheten? Läraren lade den bok de läste tillsammans under förstoraren så att den projicerades på tavlan. Nu kunde klassen läsa texten som förstorades och de kunde följa lärarens finger under läsningen. Det går att göra detta med en ipad också som man projicerar men det blir faktiskt inte lika effektivt och tydligt.

En lektion var märkbart mer fokuserad redan från början. Lärare hade skrivit upp på tavlan vad eleverna förväntades göra redan från start. När de kom in i salen visste alla att det står en låda med låneböcker på ett ställe och på tavlan stod tydligt vilket material de skulle ta fram och vad de skulle göra från start. Samma klass var inte lika fokuserad under en annan lektion så visst har det betydelse!

En lärare skulle gå igenom hur man analyserar historiska händelser. Tillsammans skrev de på tavlan ner länder, situationer och personer i bollar bredvid varandra, för att förbereda för att göra mindmaps kring dem. Därefter fick eleverna föreslå hur händelsen påverkade respektive land, situation och person positivt och negativt. Fram växte en karta som sedan användes för att resonera om för- och nackdelar med den historiska händelsen.

Återkoppling och metakognitiva reflektioner

“Varmt välkomna till dagens lektion!” Läraren öppnar med att återkoppla att det är viktigt att de är där, att de är välkomna och att hen är glad att se dem.

“Tack för att du lägger jackan där!” Läraren återkopplade direkt till en elev som äntligen lade ifrån sig sin jacka och lade den på en bra plats. I den här klassen tappade en elev pennväss på golvet. I andra klassrum hade jag sett elever lämna det på golvet utan att någon reagerade men i detta klassrum tog eleven själv upp det och kastade i papperskorgen utan att bli tillsagd. Återkopplingen spelar roll för klimatet och viljan att ta ansvar.

“Det här var en bra start, ännu bättre om du också…” Läraren signalerar med denna återkoppling att goda prestationer kommer av träning och arbete men samtidigt får eleven cred för att ha börjat bra.

Jag gillar att du frågar!” Läraren förstärker det han vill ha mer av och hur ska man lära sig om man inte ställer frågor? Det fina med denna lektion var att läraren återvände till elevens fråga i slutet av lektionen och knöt ihop lektionen genom att ytterligare förstärka vikten av frågor och för att sammanfatta utifrån den frågan.

IMG_0059

En idrottslärare cirkulerar aktivt och går in och visar, låter elever göra om och talar om de detaljer som kan avgöra om det ska bli bättre eller inte. Det läraren gör är dels att hen gör eleverna delaktiga i bedömningen så att de bättre förstår kvalitet, dels att hen tränar på sitt eget bedömningsöga så att återkopplingen blir allt mer specifik och detaljerad.

Jag ser många lärare som cirkulerar flitigt under lektioner för att göra bedömningar på plats och därmed kunna återkoppla framåtsyftande.

Flera lärare tränar eleverna på att inte bara sitta med handen uppräckt när de har fastnat. De tillämpar c3b4me (fråga 3 andra innan du frågar mig) och påminner varandra om strategier för dessa situationer:

Skärmavbild 2018-06-13 kl. 12.02.36

Differentiering av aktiviteter

En klass skulle jobba med bokstaven Y. Läraren skrev ett stort Y på tavlan i en cirkel. Därefter gjorde hon mindre cirklar runtomkring, som en mindmap, med olika aktiviteter för att träna på Y. Hon hade tänkt på elevernas olika nivåer och förmåga till uthållighet så man kunde antingen färglägga en yxa, skriva rim, skriva berättelse, klippa ut och skapa en tredimensionell bokstav Y, jobba med en stencil eller skriva av meningar med många y:n. Eleverna satt blandat och jobbade med olika saker men alla hade det gemensamt att de tränade på bokstaven Y. Blev någon färdig var det bara att ta till en annan aktivitet. Nedan funderar några lärare på hur de ska differentiera aktiviteter för att träna multiplikation: 

fullsizeoutput_4f5

En lärare har en klass där många kommer sent och det märks på elevernas förmåga att fokusera under lektionen. Numera får eleverna komma in och sätta sig på sina platser för att arbeta med något i listan nedan. När klasskamrater kommer in senare blir de inte lika störda och därefter kan lektionen sätta igång. I det här fallet handlar det inte om att lära elever att komma i tid, det är snarare deras föräldrar som inte passar tider. Visst kan man lägga tid på att uppfostra föräldrar men mer pedagogiskt är att differentiera lärmiljön så att det blir tydligt att klassrummet är en plats för lärande och att det är ganska trevligt att komma dit på morgonen.

Skärmavbild 2018-06-13 kl. 12.02.58

Kamratlärande

En lärare har tränat på att ge elever roller så fort de ska göra något tillsammans. En är peppare, en är tidshållare, en annan skriver och så vidare beroende på uppgift. Samma lärare har också börjat med “huvuden ihop!” så att eleverna får möjlighet att tänka själva och i grupp innan klassen svarar på frågor i helgrupp. Läraren ställer en fråga och säger: tänk lite själv. Sen säger hon: ”huvuden ihop!” Då lägger sig eleverna över sina bänkar som ett team och resonerar tillsammans.

Ett gymnasium som jag jobbar med har uppmärksammat att eleverna inte gärna samarbetar med varandra. De vill gärna jobba enskilt och inte prata i klassen. Det leder till att frånvaron ökar när det inte är viktigt att jobba tillsammans. Det leder till dålig social miljö och det tränar inte eleverna på samarbete inför arbetslivet. De har köpt in en bok om kooperativt lärande och prövar systematiskt metoder för att få igång kamrat- och samarbetslärande. Sen återkopplar de till varandra hur det har gått i systematiska kollegiala möten. Ett utmärkt exempel på hur kollegialt lärande, samarbete för att identifiera riskområden och konsekvenser samt mod att pröva i klassrummet kan leda till framgångar. Modet handlar också om att arbeta långsiktigt för alla elever är inte med på banan.


Då är vi tillbaka i kollegialt lärande. Alla goda exempel ska ju inte stanna i klassrummet, de ska naturligtvis ut i kollegiala lärgrupper för resonemang och utveckling. Det sker i allt större utsträckning i skolorna. Det är inte länge sen det ansågs helt naturligt att som lärare sköta sitt klassrum på egen hand och delegera svårigheter till andra utan att behöva analysera lärmiljön. We’ve come a long way!

we can do it

 

Läs gärna också: Differentierade aktiviteter istället för individualisering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

%d bloggare gillar detta: