specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Undervisning – en härlig bergochdalbana!

Att undervisa och jobba i skolan är att gå till jobbet varje dag och kunna känna en tillfredsställelse i att man gör skillnad, nytta, man bidrar. Det är också att stå mitt i dilemman av olika slag och ibland en känsla av motstridiga krav. Ofta blir man utmanad i stunden när elever inte vill, inte kan eller när man inte får uppmärksamhet av en grupp. Det gäller att inte fokusera på det svåra utan att acceptera att det är svårt ibland och att försöka hålla i ett lösningsfokus. Vad funkar trots allt? När kan jag märka att det funkar? Vilka goda exempel finns som jag kan ta till mig?

Vi vet vad som funkar generellt eftersom det finns forskning som tagit reda på det, men det är inte säkert att det går att tillämpa rakt av i det egna klassrummet. Däremot är det alltid bra att pröva och att utvärdera kollegialt, gärna tillsammans med eleverna. Så här säger Dylan Wiliam:

Research can never tell teachers what to do – classrooms are far too complex for any prescription to be possible and variations in context make what is an effective course of action in one situation disastrous in another. Nevertheless, research can highlight for teachers what kinds of avenues are worth exploring and which are likely to be dead ends.
(Wiliam, 2013, sid 19 i RAAL – Key Actions for Raising Achievement, 2018)

I min bok Lektionsdesign-en handbok tar jag fasta på just sådana exempel som tycks bana väg för en tillgänglig lärmiljö men som samtidigt ständigt måste följas upp och utvärderas i den kontext man tillämpar dem.

Lektionens första fas – sätta igång

Jag tänker att det är bra att tänka igenom lektionens olika faser för att organisera en undervisning som kan fungera för de elever som befinner sig kontexten, lärmiljön. Den första fasen handlar om att tänka igenom hur lektionen sätts igång. Hur uppfattar eleverna att lektionen sätter igång? Hur kan alla vara med från början?

Rutiner och ritualer skapar ett sammanhang för eleverna. En igenkänning kan undanröja hinder i form av stress inför att inte veta vad som ska hända, oro för var man ska sitta, röran som kan uppstå i hallen utanför. Rutiner och ritualer är också ett sätt att skapa en gruppsammanhållning och hjälper att befästa ett ledarskap som främjar gruppens relationer. Kanske ska eleverna stå på rad utanför? Eller så går de in i salen och får direkt en rebus, ett problem eller en grej of the day att jobba med. Kanske har de fasta placeringar så att de kan sätta sig direkt.


Ritualer

Ritualer är aktiviteter som eleverna vet att lektionen alltid innehåller. Till exempel:

Luktsalt

Jag tycker att luktsalt är bra att börja med. Ordet är Jan Liljegrens men ritualen lärde jag mig av min metodiklärare Renate Gynnerstedt. Lägg ut lappar med citat, rita en rebus på tavlan eller visa en bild att börja fästa ögonen på. Luktsaltet ska leda tankarna till lektionens innehåll eller till det ämne som gäller. Kanske är det en humoristisk bild så att eleverna få börja med att skratta? Det ska finnas där direkt, innan man har tagit närvaro eller hälsat välkommen.

Veckans ord

Kanske går man sedan över till veckans ord begrepp eller nyhet. Eller varför inte veckans Youtubeklipp eller meme.

Förra gången

Det är bra att ha som rutin att skapa en röd tråd mellan förra gången och denna lektion. Vad var meningen med förra gången och vad är meningen med denna lektion?

Sammanfatta lektionen

När tavlan är full med tankar, ord eller exempel kan den användas för att sammanfatta lektionen. Man kan också ge elever i uppgift att vara sammanfattare för varsin lektion, enskilt eller i par. Det är ett bra stöd för minnet och för tanken kring meningen med lektionen. Alla sammanfattningar kan sparas så att alla elever har tillgång till dem. Viktigt inte minst för elever som inte var med. De ska också veta att de är en del av gruppen och har tillgång till lektionerna åtminstone i form av klasskamraters sammanfattningar.


Rutiner

Rutiner är sådant som ramar in lektionen, hur man hälsar välkommen och hur eleverna placeras, hur man uppmärksammar vilka som inte är på plats och hur tavlan ser ut när eleverna kommer in. Här är några sådana rutiner som jag menar är goda exempel:

Hälsa välkommen

Antingen hälsar man välkommen innan veckans ord eller så gör man det efter. Nu är allas tankar inne i lektionens fokus – det område som ska läras eller tränas eller det ämne som gäller.

Jag brukar sätta ut händerna i en välkomnande gest och säga “välkommen till dagens lektion i engelska!” samtidigt som jag låter blicken fara över alla elever och ser glad ut (även när jag inte är det).

Placeringskort

Elever ska veta hur de ska sitta så att det inte går onödig energi åt att lista ut det. Ibland är det viktigt att någon elev har samma plats varje dag. Ibland är det viktigt att elever placeras långt från varandra. En gång lät jag en orolig elev sätta ut placeringskorten så som hon skulle vilja ha det så att hon kände att hon hade en viss kontroll över hur hon satt i klassrummet.

Kolumner på tavlan

Jag ser alltid till att dela in tavlan i 3 kolumner så att det inte blir rörigt när den fylls av ord, exempel, bilder och annat under lektionen. I ena delen finns också en agenda för lektionen med de moment eller aktiviteter som ska genomföras och ungefärliga tider. Jag försöker skriva upp tid för gemensam rast så att det är klart från början. Annars glömmer jag bort det där med rast, det är ju så roligt att ha lektion!


Rutiner och ritualer är ett sätt att möta att elever har olika sätt att känna igen sig på och för att hitta och skapa en struktur för arbetsro. Lektionen öppnas med hjälp av en tydlig struktur och en ansats där läraren visar att gruppen jobbar tillsammans och att alla är viktiga. 

Funkar det alltid som smort bara för att man har rutiner och ritualer? Nej, självklart inte. Det kan hända saker på rasten innan, en elev kan ha gått i stress-spinn lektionen före eller jag kan ha en dålig dag. Lärandet är kontextuellt. Men trygga ramar är hälsofrämjande och kan bidra till att det funkar bättre än det hade gjort utan dem.

lektionsdesign bokomslag

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: