specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Elevassistenten som insats – hur svarar eleven på insatsen?

I mitt förra inlägg tog jag upp en studie som visar att elevassistenters uppgifter i många fall motverkar sitt syfte och att elever lär mindre när de ofta blir undervisade av assistenter eller får hjälp att göra, inte lära. 

Jag tror att efterfrågan på elevassistenter är en respons på skolans försök att efterleva styrdokument som inte är genomtänkta när det gäller en skola för alla. Jag tror att styrdokumenten, sprungna ur politiken, ger så många dubbla budskap kring stödinsatser och en skola för alla att det blir omöjligt att hävda att man efterlever kraven på individanpassning utan att kunna peka på att man satt in tydliga konkreta stödinsatser som ankras vid eleven. 

Finns det då något som skulle kunna förtydliga arbetet med stödinsatser? Jag tror att vi kan ta inspiration från Response to intervention, en modell eller struktur som syftar till skolutveckling. 

Response to intervention

Från USA kommer denna modell som innebär att varje lärare har en tre-stegsraket av verktyg för att stödja lärandet för alla elever, för elever som behöver extra stöd och för de fåtal som behöver mer intensivt stöd. Lagen om “no child left behind” krävde insatser som gick längre än att bara erbjuda möjligheter till stöd och att placera allt fler elever i särskilda undervisningsgrupper. Response to intervention (RTI) har visat sig ge goda effekter och anses evidensbaserat. Här kan vi se var RTI placerar sig på effektlistan enligt Hatties studier: 

Interventionerna är ett antal verktyg eller metoder som sätts in i olika stadier av elevers svårigheter att ta till sig begrepp, utveckla förmågor eller färdigheter i olika ämnen. Det som anses viktigast när man tillämpar RTI är att alla delar en gedigen bas med procedurer och metoder som alla ska kunna sätta in och som anses vara god undervisning för alla. RTI är en del av en kultur på skolan där alla samarbetar för att i så tidigt stadium som möjligt identifiera elevers behov för lärande och möta dem med insatser som följs upp och eventuellt intensifieras. 

Nivå 1

Den första nivån av RTI handlar om undervisningsstrategier som är viktiga på den egna skolan utifrån de elever som finns där. Det skulle kunna vara en överenskommen lista med strategier som till exempel:

  • feedback, bekräftelse och förstärkning 
  • visuella hjälpmedel för att förstå
  • gruppera ord och begrepp
  • explicit undervisning
  • differentierad undervisning och kartläggning av elevers lärbehov
  • elevportfolios med strukturerade reflektionsövningar kring lärande
  • cirkelmodellen

Nivå 2

Den andra nivån av RTI handlar om strategier som vänder sig till elever som trots stöttning och feedback i första nivån inte förstår tillräckligt. Dessa elever får tilläggsundervisning förutom den vanliga undervisningen för att få mer tid att förstå och utveckla förmågor och färdigheter. NIvå 2 handlar om mer specifika strategier som vänder sig till elevens specifika behov av kunskaper, färdigheter eller förmågor. Det handlar inte om elevers beteende, de hanteras i nivå 1. När elever har lärt sig det som ska kunnas går de tillbaka till nivå 1, alltså basen av god undervisning med många verktyg och metoder för allas lärande. Förespråkare för RTI framhåller att elever aldrig ska missa sin ordinarie undervisning utan få stödinsatser utöver den om det inte fungerar att ge stödet i klassrummet. Det betyder att skolor som arbetar med RTI kan behöva se över sina scheman och hur skoldagarna är organiserade. Tanken är inte att elever på nivå 2 tas ut ur undervisningen och får sitta med någon annan än läraren. Tanken är att skolan frigör tid för undervisning riktad till elevens lärbehov. Kanske schemalägger man sådana lektioner under veckan. Det är inte samma sak som “stödstugor” eller “extra hjälptimmar” med generell studiehjälp. Eleven ska få hjälp med specifika strategier som vänder sig till elevens specifika behov av kunskaper, färdigheter, förmågor. Nivå 2 ställer krav på samarbete vad gäller tolkning av kursplaner, vad elever kan när de kan och vad som indikerar att en elev ännu inte kan. 

Nivå 3

Nivå 3 är ännu mer individuellt inriktad. Läraren använder strategier som utvecklar varje enskild elevs sätt att processbearbeta information och lärande. Eleven kanske får tänka högt genom ett problem. Eleven får träna mer på minnesstrategier och får ännu mer individuellt stöd genom feedback och egna program för att lära och utveckla det som behövs. Ibland innebär nivå 3 att elever får sin undervisning i särskild undervisningsgrupp, något som ibland kritiseras eftersom RTI från början är tänkt att innebära att elever får sin undervisning i en inkluderande lärmiljö. Återigen behöver skolan organisera för sådana tillfällen. Skillnaden mellan nivå 2 och 3 kan vara liten och eleven kan få stöd i båda nivåerna vid samma typ av tillfällen.

Dr House och RTI

Jag får en bild av Dr House och hans team när jag tänker på RTI.  När House-teamet ställs inför en patient vars symptom de inte förstår, inte kan koppla till någon specifik sjukdom sätter de sig och resonerar om multipla hypoteser. Vad kan det bero på? Vad är kopplat till vad? Vilka detaljer missar de? 

Det står i kontrast till möten kring elever som utmanar av olika anledningar där man resonerar om möjliga lösningar direkt efter att ha konstaterat en orsak. “Liam verkar inte förstå de sociala koderna – han behöver nog mycket struktur och tydlighet och en vuxen som hjälper honom att förhindra utbrott så bli allt bra”! Det är långt från Dr House och hans teams brainstorming där de prövar sig fram; vi tar ett metabolt test för att se om vi förstår bättre. Vi sätter in dropp och ser hur patienten reagerar. Vi sätter in en cocktail av mediciner och mäter värdena för att se om det hjälper både patienten och vår förståelse för vad som händer. Det är RTI. Vi vet vilka frågor vi ska ställa men vi vet inte vilka sambanden är. Vi vet vilka verktyg vi kan pröva men vi vet inte hur eleven svarar förrän vi följer upp och då måste vi veta vad vi ska följa upp. 

RTI syftar till att utveckla skolans verktygslåda med konkreta och specifika, medvetna insatser för att möta olika typer av lärbehov som följs upp. Response to intervention betyder just att se hur eleven svarar på insatsen. Förespråkarna för RTI poängterar vikten av att utgå från lärbehoven och inte svårigheterna. Det gäller att undersöka varje elevs unika situation och inte fastna i till exempel diagnoser. En diagnos beskriver inte behov av stödinsats eftersom insatsen ska kopplas till utbildningens mål och hur eleven svarar på undervisningen. 

Det som är centralt i RTI-modellen är att man talar om stödinsatser för lärandet redan på nivå 1 och att man är överens om att de allra flesta elever kan få rätt förutsättningar tidigt om undervisningen organiseras för det och om lagarbetet kring det organiseras på skolan. RTI förutsätter till exempel en differentierad undervisning som ger möjligheter att träna och arbeta på olika nivåer, med olika metoder och utifrån olika intressen. Man ser undervisningen som verktyget och tänker igenom olika sätt att genom undervisningen stärka det ska stärkas.

Fungerar RTI i svenska skolor? 

Man kan ana en tre-stegsraket likt RTI i våra svenska styrdokument för arbete med stödinsatser. Första nivån är ledning och stimulans i undervisningen för att möta alla elever oavsett behov och förutsättningar. Andra nivån handlar om extra anpassningar och tredje nivån är särskilt stöd. 

Man kan se stödinsatserna som sådant som görs inom ledning och stimulans och som intensifieras eller görs med extra anpassningar eller på särskilt sätt ju mer stödbehov eleven har. Ju högre upp i pyramiden man kommer desto färre elever är det som är i behov av sådana mer intensifierade stödinsatser: 

Var kommer då elevassistenten in i RTI om vi tänker en svensk variant? Vi vet att elevassistenten inte ska undervisa och inte heller “hjälpa” eleven att göra klart uppgifter. Kan elevassistenten användas för att hjälpa till att följa upp hur eleven svarar på olika metoder och insatser? Kan elevassistenten vara ett verktyg för att kartlägga en eller flera elevers respons på undervisning och andra aktiviteter under skoldagen? Kan elevassistenten ingå i Dr House team för att hjälpa professionen att brainstorma utifrån det elevassistenten ser under dagen? 

De elevassistenter som idag jobbar i skolorna bör väl ses som en insats i nivå 3. Hade vi använt RTI full ut som modell för individuellt utformat stöd hade skolorna följt upp till exempel var tredje vecka hur eleven svarar på elevassistentens arbete utifrån valda aspekter kopplat till just denna elevs behov. Hur stärks elevens lärande? Delaktighet? Förmåga att kommunicera? Planeringsförmåga? Förståelse? Menar vi allvar med individuellt stöd bör vi också följa noggrant så att assistenten verkligen ägnar sig åt rätt saker. Kanske med en mall som underlag för analys av hur eleven svarar på insatser? 

AspektIntervention Reflektion
Delaktighet i gruppenAssistenten finns i bakgrunden och noterar händelser och situationer att samtala med eleven om. 

Assistenten deltar i en station i differentierade aktiviteter kring (…)
Eleven börjar se samband mellan…



Eleven har deltagit i lässtunder i mindre grupp och visar mer förståelse för…
Förståelse för (…)Assistenten noterar hur eleven svarar på frågorna som läraren har utformat och rapporterar till läraren. Eleven utvecklar inte sin förståelse eftersom det tar för lång tid att ha assistenten som “mellanhand”.
KommunikationAssistenten ser till att material för kommunikation finns för eleven.
Assistenten hjälper eleven att använda materialet för att kommunicera i klassen. 
Eleven säger att det är bra att assistenten har materialet så att det är lätt att ta fram.
Eleven tycker att det går allt bättre att använda materialet och kan vara med mer. 

Som vanligt krävs det framförallt en organiserad struktur för uppföljningsarbetet. Egen tid för planering av lektioner är överskattat om planeringen ändå inte möter de elever som är där. Tillsammanstid där man går från teori till praktik till teori igen och resonerar om varför man gör de val man gör kan stödja elevers lärande mer. 

Response to Intervention ger goda effekter men inte för att man använder modellen utan för att modellen ger en struktur för teori och praktik på skolan. ”Så här jobbar vi när…” Min undran är om det skulle vara lättare för skolan att använda RTI än den spretiga och icke-specifika modell (om man kan kalla det modell) vi har idag där vi ska kartlägga och analysera men där den specifika vägledningen främst handlar om vilka lösningar som kan kopplas till vilken nivå oavsett vem eleven är och hur undervisningen utformas.


Läs också om Claes Nilholms text om RTI på Skolverkets hemsida. Det är viktigt enligt Nilholm att man inte ser RTI som inkludering. Jag håller med men tänker att det är en modell att pröva på vägen till inkludering för att stärka förmågan att specifikt undersöka behov och svar på insatser.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/proaktiv-modell-satter-fokus-pa-forebyggande-arbete

6 kommentarer på “Elevassistenten som insats – hur svarar eleven på insatsen?

  1. Anna
    31 januari, 2021

    Hej !
    Arbetar som specialpedagog i Stockholm stad . Du känner säkert till att staden nu säger att varje skola ska ha en mindre undervisningsgruppen . Personligen ser jag en fara i detta . Dessutom utifrån RTI . Jag Tor att många skolor kommer att placera elever som egentligen inte ska vara i ett mindre sammanhang. Hur ser du på detta? Kan RTI vara modellen att följa INNAn sista steget tas?
    Mvh
    Anna

    Gilla

    • specialpedagogen
      31 januari, 2021

      Hej!
      Jag kände inte till att man tagit det beslutet. Det är ju lite märkligt att man har bestämt att det behövs innan man vet att man har elever som man i analysen anser ska få sin undervisning i särskild undervisningsgrupp. Jag ser på det som ett sätt att skapa lugn hos lärare och föräldrar i första hand. Vi vet ju att det inte är det bästa för elever men om elever far illa i sin ordinarie undervisning så måste man göra något åt det. Tyvärr kommer de små undervisningsgrupperna att vara det man tar till. Vi vet från studier att man beslutar om de åtgärder som finns lätt tillgängliga, till exempel en mindre grupp. Jag har också goda skäl att anta att man inte alls har samsyn om vad god undervisning innebär i stadens skolor. Det är nog huggsexa vad eleverna möter även om alla lärare förstås tänker att de gör det bästa för sina elever. Det är svårt att diskutera kunskapssyn och det slipper man ju om det redan finns en annan grupp att skicka elever till. Som du förstår ser jag inte alls med blida ögon på det beslutet. Populism anser jag. Är RTI en modell att använda innan sista steget? Ja, RTI är tänkt att förebygga tankar om att placera elever på annat ställe. Intentionen med RTI är att verkligen vända på varje sten och ha fokus på lärande och kursplan. Där är vi inte i svensk skola. Vi fokuserar på beteenden och samspelsproblem och svårigheter att göra det som läraren säger att eleven ska göra. RTI skulle kunna hjälpa oss att gå från göra-skola till lära-skola. Men det verkar vara sprängstoff. Vi får hoppas att de reviderade kursplanerna kan stödja arbetet med att ta fram en undervisning som fokuserar på lärande och inte på görande och lydnad. Jag brer på lite här i bloggen men din fråga gjorde att jag gick igång! Det är alldeles för enkelt att säga att det behövs en särskilt undervisningsgrupp i varje skola. Då gör man en bypass på analysen. Men den är ju svår…

      Gilla

      • Anna
        31 januari, 2021

        Tack för svar! Jag håller fullständigt med dig och försöker påtala att om detta ska ske ( på min skola) så måste noggranna analyser göras samt att vi som skola ska ha ” jobbat in i kaklet ” som jag brukar uttrycka det . Vänt på varje sten som du skriver . Stockholms stad har inte alls analyserat konsekvenserna . Det intressanta är att du också har varit på min skola och föreläst om differentierade undervisning , svårt att både få lärare att förstå och implementera differentierad undervisning samtidigt som mindre undervisningsgruppen skapas .

        Gilla

      • specialpedagogen
        1 februari, 2021

        Jobbat in i kaklet är bra! Jag möter ofta tanken om att det bara är vissa elever som det går att differentiera för och det tar jag för ett uttryck för att man inte är framme vid förståelsen fullt ut. Det kan också vara ett uttryck för att organisationen inte samarbetar kring de svåra frågorna så att lärare känner sig utlämnade att klara sådant de inte tycker att de klarar. Då uppstår förstås ett glapp mellan krav och förmåga hos lärare. Vi kanske får se det som att vi får differentiera i hela organisationen så att det kan vara ok att bara testa verktyg ur min bok eller att omfamna differentierad undervisning fullt ut. För mig är lektionsdesign formativ bedömning, ibland är det något som tar skruv, alla vill jobba formativt. Om jag var specialpedagog i staden skulle jag försöka få till att varje gång en elev placeras i su så påbörjas arbetet med att tillgängligöra och möjliggöra för en tillbakagång i elevens ordinarie sammanhang. Och sen som i RTI följa upp noga med tex tre veckors mellanrum. Vi vet att det inte kommer att funka med små grupper överallt heller, de ger inte högre måluppfyllelse men de kan ge en reträttplats när eleven har exkluderats i undervisningen.

        Gilla

  2. dittelin
    2 februari, 2021

    Jag måste bara skriva och tacka för alla dina kloka inlägg som inspirerar och får mig att reflektera i min yrkesutövning. Tack så mycket!
    Mvh Ditte Lindgren

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Information

Detta inlägg publicerades den 31 januari, 2021 av in Uncategorized.
Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: