specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Snabbinsatser mot skolfrånvaro

8 rutiner att implementera snabbt som sjutton!

Redan nu kan vi nog börja se tecken på att en del elever inte går till skolan med lätta steg. Nu, om inte förr, börjar ett intensivt arbete med att förebygga att frånvaro blir ännu större eller att den överhuvudtaget börjar. Jag vill dela med mig av enkla snabbinsatser som vi kan göra direkt för att försöka komma på rätt köl med eleven. Det är ju inte bara eleven som kantrar, vi gör det tillsammans.

Så fort en elev visar tecken på att inte vilja gå till skolan gå in på bred front och lyssna på eleven.

Samtala med eleven, försök avdramatisera genom att tala om att det här är vanligt och det kan hända vem som helst. Ibland har det byggts på under tid och ibland känns det plötsligt. Försäkra eleven om att det kommer att gå över men inte av sig självt utan nu måste vi hjälpas åt för att förstå vad som behöver göras annorlunda för att det ska kännas bättre. Vi vill lyssna på dig för vi vill dig väl och då måste vi förstå dig.

Observera att det är läraren som måste göra detta. Inte någon utanför det sammanhang där eleven ska vara. Att sätta någon annan istället för läraren att prata med eleven understryker ju bara att eleven kommit längre från klassrummet. Däremot är det bra att man samarbetar, läraren ska inte vara ensam i detta. Mycket av detta arbete handlar om att stödja läraren att kunna göra snabba insatser. Ibland med resurser, ibland med konkreta förslag på vad man säger, ibland med tid osv.

Skolfrånvaro ska alltid utredas enligt lag. Men var går gränsen mellan lite frånvaro och det som måste utredas? Det vet vi inte men vi vet att tidiga insatser alltid är bättre än att vänta och se och hoppas att det blir bättre.


Förslag på sådant som kan prövas under tiden som man undersöker, utreder, riskfaktorer och skyddsfaktorer: 

Möt upp eleven vid grinden eller ingången, kom överens om vem som gör det och när.Se över mängden uppgifter och prestationer som eleven uppfattar att hen har. Kan man slå ihop uppgifter i flera ämnen? Kan eleven få visa kunskap på annat sätt än det var tänkt från början? 


Träffa eleven själv och gå igenom veckan, hur ser den ut och hur uppfattar eleven vad som ska göras, måste göras och hur. Träffen kan ske digitalt eller IRL. Här är ett exempel på ett veckoschema som jag har goda erfarenheter av att använda. Dagen delas upp i skola och fritid, efter skoldagen. Ibland behöver våra unga förstå visuellt att de påverkar varandra i tid och energi och att de kan kontrollera vissa saker (bilden är från min bok Återkoppling-stöd stimulans och lust att lära):


Lyft positiva saker som eleven gör eller säger. Be eleven berätta om positiva saker. Punktmarkera just denna elev en vecka eller två för att köra lite love bombing. Inte med kroppen utan med gester, ord och symboler. Räkna antalet positiv förstärkning som eleven får.


Fråga eleven om det finns ett intresse som kan användas i skolarbetet. Kunskaper om dataspel kan till exempel användas för att redogöra för det. Olika dataspel kan jämföras och elever som har god kännedom om dataspel kan ofta resonera om för- och nackdelar med olika typer av spel eller speltillverkare. Även om redogörelser, jämförelser och resonemang inte handlar om det läraren tänkt i ämnet är det ändå förmågor som ska tränas och utvecklas i alla ämnen. Bättre än att vara hemma och inte göra något. 


Fråga eleven vad som händer på rasten. Observera vad som sker på rasten. Det är ofta där det börjar. Se till att rasterna är organiserade och inte tillåter informella ledare i klassen som styr upp. Vuxna styr upp. Bordsplaceringar i cafeterian med spel och kortlekar på plats.


Under en vecka eller två, ha tät kontakt via chatt eller sms med eleven. Det kan uppfattas som betungande för lärare men det är nödvändigt att det är läraren som har denna kontakt. Det är trots allt med läraren och klassen som eleven ska vara. Är det för tungt för läraren, stötta läraren i att hitta lösningar. Kanske kan andra vara i klassrummet medan lärare kontaktar eleven? Det handlar om intensiv kontakt direkt, inte hela läsåret. En vecka i taget. 


Ta upp hur det känns att gå in i klassrummet och möta klasskamraterna. Jag har inte träffat en enda elev som inte tyckt att det är ett stort hinder för att komma tillbaka efter även lite frånvaro. Att möta klasskamraternas blickar, frågor eller ännu värre likgiltighet. Det kan vara hinder i elevens huvud men de är där iallafall. Klasskamraterna kan nog se på mig att jag har panik eller är sjuk eller är bara allmänt annorlunda, så kan det låta när man frågar om detta. Ska vi förbereda klassen på att du kommer tillbaka? Hur? Vad vill du att vi säger? Inget alls?


Följ upp dagligen i arbetslaget inklusive elevhälsan tillsammans. Ta 5-15 minuter varje dag för att samla upp goda exempel och konkreta observationer och handlingar istället för långa möten för att i efterhand samla upp allt som inte funkar. Hjälp varandra att lyfta blicken från eleven som den som har problem till att det är skolans problem att eleven inte vill vara där. Även om man tycker att det är solklart för att eleven har jobbigt hemma eller vad det nu kan vara. Det kan man ju inte göra något åt. Det som händer i skolan kan vi göra något åt. Berätta för vårdnadshavare att ni följt upp och vad ni sett och hört och gör. Visa att ni är på bollen, fråga inte dem vad de tycker att ni ska göra. Lyssna och tala om att det är viktig information som tas in i det fortsatta arbetet.


De här insatserna kan göras direkt utan att man utreder först. Inte istället för att utreda orsaker till skolfrånvaron utan för att göra något aktivt under arbetet. Nip it in the bud säger man på engelska. Aldrig är det så viktigt som när vi står inför elever som börjar signalera att det är jobbigt att gå till skolan. Ta tid till det för att spara tid senare.

PS. Ovan insatser blir förstås mindre omfattande eller ens nödvändiga om man jobbar med kollegialt lärande, differentierad undervisning, formativ bedömning och kooperativ lärande till vardags. DS


Läs gärna också:

Skolfrånvaro – en rapport från The European Agency for Special Needs and Inclusive Education

Det kategoriska perspektivet i praktiken – Kalle vill inte gå till skolan

Utreda behov av särskilt stöd (Kan tillämpas på utredning om skolfrånvaro också)

En kommentar på “Snabbinsatser mot skolfrånvaro

  1. Karin Grummas Stoltz
    15 september, 2021

    Visst är det klockrent! Jag tar det med mig direkt!

    Gilla

Lämna ett svar till Karin Grummas Stoltz Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: