Extra anpassningar: ett metodstöd för specialpedagog och förstelärare
Överallt hör jag att det finns många frågetecken och även missuppfattningar kring detta med extra anpassningar. Grunden till alla frågetecken är att man inte använder specialpedagoger, övriga kompetenser i elevhälsan och förstelärare till att undersöka hur undervisningen påverkar elevernas lärande i den egna skolan, alltså de elever vi faktiskt har. Dessutom finns en del missförstånd kring hur lagtexten är formulerad och hur den hänger ihop med andra lagtexter kring undervisning och stödinsatser.
När lärare lämnas ensamma att själva göra bedömningar av elevers skolsvårigheter utifrån psykologiska, specialpedagogiska eller till och med medicinska perspektiv blir extra anpassningar främst en fråga om att hitta en sådan, och det snabbt som sjutton för eleven blöder! Blodet rinner och vi letar med fasa efter listor med möjliga anpassningar att pröva! Vi hinner inte undersöka vad som orsakade blodflödet utifrån andra perspektiv än att vi konstaterar att eleven inte klarar sig, det är något med eleven….I värsta fall vänder vi på myntet och börjar tänka lika individuellt kring läraren: det är något med läraren….
Inte förrän vi på allvar talar om hur vi anpassar i undervisningen genom ledning och stimulans (kap 3, 3§ Skollagen) kan vi börja tala om EXTRA anpassningar.
För att råda bot på det har jag skrivit ett metodstöd (tack Carina Hall för begreppet!) och det har jag använt som underlag för kollegiala samtal där allas kompetenser tas tillvara.
Detta metodstöd kan med fördel användas som samarbetsforum för förstelärare tillsammans med specialpedagog/speciallärare. Försteläraren bör ju vara bra på metodik medan specialpedagogen bör vara bra på att undersöka orsakssamband mellan skolsvårigheter och lärmiljö (enligt lag framförallt innan skolsvårigheter har uppstått). Specialpedagogen kartlägger och ser till att alla perspektiv är med i datainsamlingen, försteläraren bidrar i analysen av datan och kan utifrån identifierade behov komma med förslag på metoder att pröva i undervisningen. Specialpedagogen handleder i tankarna kring metoder. Vilka effekter är vi ute efter?
När specialpedagog och förstelärare har samarbetat kring detta bjuds självklart alla i kollegiet in i diskussionen. Den första analysen är ett sätt att hålla kursen så att inte diskussionen hamnar i att återigen analysera orsakssamband. Nu bör diskussionen istället vara framåtsyftande (formativ bedömning på gruppnivå). Alla bidrar med idéer om metoder att pröva för att förstärka det vi vill se mer av (tack Mathias Wretman för den formuleringen!), för att förebygga det vi inte vill hamna i och för att åtgärda det vi redan har hamnat i. Även i åtgärderna finns ju stora möjligheter att både förstärka och förebygga. Specialpedagogen och försteläraren (om försteläraren är kunnig i och van vid strukturerade samtal) handleder för att alla inblandade själva ska komma på hur de ska göra och stötta varandra i arbetet. Att ge råd är lätt, att ta emot råd är lätt men att följa dem är svårt. Därför bör specialpedagog och förstelärare undvika rådgivning och istället handleda gruppen i att hitta egna hållbara lösningar.
Syftet med metodstödet är att grunda fakta kring extra anpassningar och att modellera de resonemang som måste följa på uppmärksammad oro kring elever och/eller grupper. Mitt mål med metodstödet är att bidra till att fler elever får de stödinsatser de behöver för att utvecklas. Inte slippa lära eller träna. Observera att de resonemang som förekommer i texten inte på något sätt är heltäckande.
Jag vill tala om att jag inspirerats mycket av de två Åsorna i Jönköping i utformningen av detta metodstöd: Åsa Hirsh och Åsa Nyberg. Tack också till Ann-Kathrin Hedberg på Academedia!
Eftersom jag publicerar det här får du självklart använda det men jag vill att du refererar till mig som upphovsperson om du sprider vidare. Stort lycka till! Ditt arbete är viktigt för allas elevers möjlighet till kunskapsutveckling!
Extra anpassningar – ett metodstöd (2)
specialpedagogen 
Pingback: Sant eller falskt om att kunskapskraven knäcker elever? | specialpedagogen
Pingback: Rättssäkra extra anpassningar | specialpedagogen