Vad är skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik? 

Lyssna på texten här!

Jag får ibland frågan: vad är skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik? Innan jag ger mig på en förklaring, i den mån det går, vill jag att du funderar över hur du vill definiera pedagogik. Vad är pedagogik? Vilka gränser tänker du att pedagogiken har? Vad ryms inom en pedagogisk verksamhet? Vem utför pedagogik? Hur ser det ut i praktiken? Vad är en pedagogisk metod? Vilka finns?

Om vi satte oss tillsammans för att diskutera detta skulle vi säkert upptäcka många olika bilder, definitioner och förklaringar. 

Forskningen är tydlig och robust, det är läraren som är huvudpersonen och viktigast för att lära alla elever att läsa, skriva, räkna, resonera, samarbeta och utveckla demokratiska värden enligt läroplanen. Det finns ingen undre eller övre gräns för vad som är god undervisning. Pedagogisk verksamhet är dynamisk men skolor är olika bra på att förädla undervisningen.

Vad är det som sker i de framgångsrika skolorna? Som många har påpekat är det inte ordningsregler, uniformer eller hårda tag som är framgångskriterier. I stället är det hög nivå på pedagogiska bedömningar före, under och efter lektionerna.

Pedagogical evaluation is the systematic process of assessing the effectiveness of teaching methods, educational programs, and student learning. It goes beyond traditional testing to monitor progress and support continuous growth (UNESCO).

När pedagogiska bedömningar görs i formativt syfte så höjs nivån på undervisningen och därmed på elevernas kunskaper och utveckling i övrigt. När sådana bedömningar uteblir eller görs ytligt, finns stor risk att varje utmaning kopplas till svårigheter hos eleverna. Det blir ett felaktigt fokus på “specialpedagogik” som inte är specialpedagogik. Allt fler elever bedöms ha svårigheter, diagnoser, beteendeproblem, specifika lässvårigheter och det uppfattas som att det är specialpedagogik som behövs till de eleverna. Det är en missuppfattning som just nu även ligger till grund för politiska förslag, kanske även beslut. Det riskerar hela skolsystemets förmåga att höja kvaliteten på undervisningen och därmed elevers kunnande. Det innebär också en risk för skolsystemets förmåga att fördela resurserna på ett sätt som säkrar alla elevers rätt till ledning och stimulans och mer stöd när det behövs.

Specialpedagogik som kunskapsfält och praktik

Specialpedagogik då, vad är det? Hur förhåller sig det till pedagogik? Det är en fråga som behöver avhandlas mycket mer djupt och brett än vad jag kan göra i ett blogginlägg, men jag ger mig på några viktiga punkter:

Specialpedagogik är det kunskapsfält som fokuserar på svårigheter i skolan och undersöker dessa utifrån flera perspektiv. Fokusområdet gör att det är lätt hänt att tro att specialpedagogik handlar om stöd i skolan till skillnad från vanlig pedagogik som är för dem som inte behöver stöd. En del tror att specialpedagogik bara rör särskilt stöd och att specialpedagoger och speciallärare är de som tar hand om den biten. Våra skolpolitiker verkar ha fallit i denna tankefälla. 

Specialpedagogisk forskning undersöker hur skolan fungerar för elever utifrån samhälleliga aspekter, historiska, politiska och andra aspekter som påverkar hur vi ser på elever, lärande, kunskap, skola, roller med mera. Ett historiskt perspektiv är att specialpedagogiken förr fokuserade på defekta elever. Ett samhällsperspektiv kan vara att undersöka resursfördelningen, hur till exempel effekter av särskilda undervisningsgrupper påverkar elevers resultat och framtida samhällsdeltagande. 

Specialpedagogik i skolan handlar om pedagogisk bedömning. Alla lärare gör bedömningar av elevernas kunskapsutveckling och de ska enligt styrdokumenten göra det utifrån flera aspekter. Elevens faktiska resultat ska bedömas tillsammans med elevens förutsättningar, undervisningens utformning och vilka förutsättningar som har getts eleven för att ledas och stimuleras mot allt djupare förståelse och förtrogenhet. Denna pedagogiska bedömning sker dagligen och mer intensivt inför betygssättning. 

Ibland måste man göra mer noggranna bedömningar, till exempel när en elev visar sig inte utvecklas som förväntat eller beter sig på sätt som hindrar lärandet. Då kan det behövas specialpedagogik, det vill säga en pedagogisk bedömning som specialiserar sig på att undersöka ur ännu fler perspektiv med fler aspekter än de man oftast använder i sin bedömning. Specialpedagogisk kompetens bygger på utbildning i pedagogiska bedömningar med ett specialpedagogiskt förhållningssätt, det vill säga med fokus på tillgänglighet. 

Denna pedagogiska bedömning är bredare och använder kunskaper om till exempel konsekvenser av funktionsnedsättningar och vanliga svårigheter som uppstår i skolan samt kunskaper om att kartlägga, analysera och ställa rätt sorters frågor. Utifrån den bedömningen beslutas åtgärder, en del riktade till elever och andra riktade till lärare, lärargrupper, kollegiet, skolans miljö, kompetensutveckling med mera. Det specialpedagogiska perspektivet med de verktyg som används i denna process gör att besluten kommer eleven tillgodo genom många olika slags förändringar på kort och lång sikt. Det systematiska i den processen gör att skolan blir allt mer rustad att möta elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter. 

Sammanfattning

Specialpedagogik är inte en särskild pedagogik eller särskilda metoder. Det är pedagogiska lösningar som beslutas efter en pedagogisk bedömning. Special anger en specialisering mot svårigheter som uppstår i skolan och kunskap om vad som behöver utredas i de fallen samt vad som kan gynna elever som är sårbara för vissa skolsituationer. En specialiserad kompetens vad gäller tillgänglighet.

Specialpedagogisk kompetens är inte en kompetens som innebär en särskild förmåga att ta ansvar för särskilda elever. Det är en roll som anger att man har en specialpedagogisk utbildning och därmed kunskaper om pedagogisk bedömning vid utmaningar att möta elevers behov för lärande.

Den specialpedagogiska kompetensen kan också innebära att man har en bredare palett av pedagogiska verktyg för att stärka lärandet när det sviktar. Men man har inte särskilda specialpedagogiska verktyg. Allt vi gör i skolan är pedagogiskt.

Mindre grupper möjliggör pedagogiska bedömningar oftare för att ännu bättre kunna rikta det särskilda stödet till eleverna. Det är inte placeringen som är specialpedagogisk, inte heller arbetssätten som används där. Det är fortfarande pedagogik som pågår i särskilda undervisningsgrupper. Därför används dessa grupper ofta som kunskapscentra för att föra ut kunskaperna om pedagogiken till ordinarie klassrum. Inte i Sverige främst, men på andra håll.

En specialpedagogisk insats är inte riktad till eleven utan till den pedagogiska bedömningen om elevens hela skolsituation. Denna bedömning tar hänsyn till allt det som påverkar en elevs lärande och skolsituation. Besluten är pedagogiskt utformade och kan handla om insatser riktade till en elev, flera elever, ett kollegium, hela skolan. Det kan handla om tidiga insatser, förebyggande arbete, stödinsatser eller generella kompetenshöjande insatser. Alla kan stödja en elev i skolsituationen med olika pedagogiska insatser, även specialpedagogisk kompetens men det är inte den med specialpedagogisk kompetens som ensam utför något specialpedagogiskt med en elev.

Istället för att tala om att specialpedagogik är en form av pedagogik som måste in när den vanliga pedagogiken inte räcker till så är det mer relevant att säga att specialpedagogik kommer in i bilden när den vanliga bedömningen inte räcker till.

Jag hoppas att detta kan klargöra en del inför den omröstning om förbättrat stöd i skolan som äger rum imorgon, 3 juni i riksdagen.

---

Läs gärna min text om vad som hänt i Storbritannien efter 10 år av det vi står inför:

Solving the SEND crisis – Storbritanniens specialpedagogiska kollaps

Läs gärna också mina texter om pedagogisk bedömning:

Utreda behov av särskilt stöd

Utredningen är klar – vad händer nu?