specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Förebygga eller främja? Vad är vad?

Igår hade jag den stora äran att få föreläsa på upptaktsdagen för elevhälsan i Göteborg, arrangerat av center för skolutveckling. Ingen mindre än HKH Prins Daniel var där och inledningstalade och kändisar som Anders Hansen och Torkel Klingberg talade också. Själv är jag alltid mest star struck av Eva Hjörne som också talade, misstänker dock att hon inte har samma stjärnstatus som de andra – men i skolvärlden i allmänhet och elevhälsan i synnerhet, är hon en given kändis. Nog om star spotting även om jag fortfarande känner mig lite mallig över att prinsen var på min föreläsning! Allra roligast var förstås att det kom så många denna dag, så många professionella som tog sig tid att nätverka, fylla på och reflektera tillsammans.

Hursomhelst, min föreläsning handlade om differentierad undervisning. Du kan läsa ett annat blogginlägg om detta HÄR. Det jag funderar över efter föreläsningen är detta med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Den senaste tiden har jag fått klart för mig att vi verkligen inte är överens om vad de betyder. Jag fick en fråga under föreläsningen som satte igång mina tankar. (Tänk vilken kraft frågor har! Vi borde använda dem oftare).

Så här var det, i början av min föreläsning tog jag upp att vi behöver ha samsyn kring begreppen främja, förebygga och åtgärda. Jag visade denna bild som jag lånat av min fd kollega Mattias Wretman:

Skärmavbild 2018-09-11 kl. 14.18.26

För att vi ska utforma en undervisning som passar alla behöver vi tänka dels på vad vi vet gynnar lärande generellt, dels vad vi måste förebygga mer specifikt för att elever i just denna klass ska få en bra lärmiljö. Vi differentierar undervisningen utifrån hur det ser ut i klassen, vilka behov för lärande som vi vet finns både generellt och specifikt.

Hälsofrämjande arbete är det som gynnar lärandet, det som gör att den som lär mår bra oavsett utgångsläge. Förebyggande arbete är det som görs när vi har uppmärksammat, identifierat, potentiella hinder för lärande.

Jag hör att man ofta blandar ihop hälsofrämjande och förebyggande. “Vi har goda relationer med våra elever så vi förebygger verkligen ohälsa och frånvaro” eller “vi arbetar med formativ bedömning för att förebygga att elever inte vet hur de ligger till”. Jag tänker att dessa båda exempel är exempel på hälsofrämjande arbete, det som gynnar lärande för alla.

Den fråga jag fick från en deltagare handlade om frånvaro/närvaro. De vet på skolan att det blir mer frånvaro under året. Hur ska de förebygga det? Bland annat gör de elever medvetna om vikten av att vara i skolan, de talar om vilka konsekvenser det blir av att inte vara där bland många andra saker. Deltagaren och hans kollegor funderade på om det verkligen var ett förebyggande arbete eller om det räknas mer som ett hälsofrämjande arbete?

Jag tänker att om man inte har kartlagt frånvaron på skol-grupp-individnivå så är det mer allmänt hållna saker man gör, sådant som är tänkt att gynna mer generellt. Om man däremot har identifierat genom kartläggning när frånvaron börjar, vilka som har allt större frånvaro och under vilka lektioner det är stor frånvaro (för att några få områden för kartläggning) så kan man förebygga mer specifikt. Då kan man mäta effekten av insatsen. Hur mycket minskar frånvaron? Vad säger eleverna?

Om man vet att vecka 44 är en vecka då många inte kommer tillbaka, då påbörjas ett kartläggningsarbete nu för att ta reda på vad som händer med eleverna. Man kanske skickar ut en enkät för att ta reda på hur de tänker kring att komma tillbaka efter lovet. Man tar en utvald grupp elever och har en mer kvalitativ intervju med dem för att se vad de tänker och hör andra säga eller om de märker något särskilt i grupperna. Kanske får man reda på att måndagslektionerna alltid börjar med läxförhör och att det hindrar många. Då är det förebyggande arbetet att förändra hur måndagslektionen börjar. Man följer upp genom att mäta närvaro och tidspassning till måndagslektionen och talar med eleverna och lärare igen.

Det arbete som handlar om hälsofrämjande insatser är mer generella, det vi vet gynnar lärandet och som forskning kommer fram till är bra för eleverna. Det arbete som handlar om förebyggande insatser är mer specifika och bygger på identifierade hinder. För detta arbete krävs kartläggning. Detta har specialpedagoger med sig i sin utbildning.

Att kartlägga kräver kompetens att ställa frågor och att arbeta strukturerat med att identifiera hinder på alla nivåer. Ett enkelt sätt att identifiera hinder är att titta på de åtgärder som skolan står i. Vilka hinder behöver förebyggas så att inte eleven/eleverna hamnar där igen? Hur följer vi upp? 

Visserligen kan ett hälsofrämjande arbete förebygga bekymmer men det är för generellt att svepande tala om förebyggande arbete när man i själva verket ägnar sig åt hälsofrämjande arbete. Det förebyggande arbetet kräver en specialpedagogisk insats. Det är detta som är tanken bakom lagtexten: “så att elevernas behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses”. Alltså inte att specialpedagogen sätter sig med en elev som har bekymmer utan att specialpedagogen kartlägger, undersöker, identifierar bekymret och ser tillsammans med kollegiet till att det inte händer igen eller över huvud taget.

Sedan kan det som man tänker är förebyggande arbete ett år bli hälsofrämjande arbete nästa år. Det är ju så utveckling av tillgänglighetsarbete fungerar. Man flyttar förståelsen framåt.

För att verkligen nyttja kompetenserna rätt på skolan behöver vi kanske i större utsträckning fundera tillsammans över hur vi förstår “förebyggande och hälsofrämjande arbete”. Kanske kan dessa reflektioner utmynna i tydligare områden för skolutveckling och tydligare fördelning av kompetenser? Som jag sa på föreläsningen, om allt hälsofrämjande arbete uppfattas som förebyggande så kan ju lika gärna en förstelärare utan specialpedagogisk utbildning ha det uppdraget. 


För dig som vill läsa mer om förebyggande arbete rekommenderar jag Maja Lindqvists bok Elevhälsoarbete för specialpedagoger.

Läs gärna också ett relaterat blogginlägg:

Vi bara släcker bränder! Men gör vi det egentligen? 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Här skriver Aggie om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda": stressade, särbegåvade, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), unika funktionsuppsättnngar, högsensitiva, hemmasittare, oroliga, stressade med flera. Dessutom om skola, skolrätt, pojkkrisen, inkludering och mycket mer. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: