specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Vad påverkar avvikelser mellan nationella provresultat och betyg?

Skolinspektionen har just släppt en kvalitetsgranskning, denna gång kring kursen svenska 3 på gymnasiet. Även om den handlar om en viss kurs som ges sent i elevens skolgång tänker jag att rapporten ger ett bra underlag för resonemang om bedömningsarbetet på skolan oavsett årskurs eller ämne. Skolinspektionen har särskilt granskat skolor där det finns stora avvikelser mellan nationella provresultat och slutbetyg. Vad gör att det uppstår sådana avvikelser?

Jag har sammanställt de fallgropar i bedömningsarbetet som Skolinspektionen tar upp. Det som undergräver likvärdigheten, både vad gäller samstämmighet mellan lärare och elevens förutsättningar att lära och visa kunskap.

rädda eleven

Fallgropar enligt Skolinspektionens granskning:

Fokus på kunskapskrav

Att bara utgå från kunskapskrav i arbetet med att samla in underlag för bedömning. När kunskapskraven används för sig fokuserar lärare på detaljer i dem istället för att ha en helhetssyn och fokusera på vad som är viktigt att kunna i ämnet. Det leder till att underlaget inte blir tillräckligt allsidigt och att elevers prestationer blir beroende av hur de presterar i dessa detaljer.

Fokus på bästa prestationen

Att grunda betygssättning på elevers bästa prestation istället för att utgå från ett allsidigt underlag, totalen av vad eleverna har presterat under arbetet. Det kan leda till att elever får ett högre betyg än de egentligen borde få och att betygssättningen grundas på ett underlag som inte är stabilt över tid.

Fokus på betygsmatriser

Betygsmatriser ger en falsk bild av ett samlat underlag för betygssättning. När detaljer i kunskapskraven är fokus och elevers prestationer dokumenteras utifrån dessa detaljer brister helhetssynen på elevens resultat. Det kan leda till att elever kan tro att de är “färdiga” med ett ämne om de redan har fått en detalj i kunskapskraven markerad.

Teach to the test

Nationella provet anses ofta vara riktmärket för hur både undervisning och resultat ska samlas in. Uppgifter och prov härmar det nationella provet. Det leder till att underlaget för bedömning och betygssättning brister i bredd och variation. En del elever kan uppfatta att de endast behöver prestera på det nationella provet för betyg, andra elever kan uppfatta att inget annat spelar roll då det nationella provet ändå är viktigast. Kunskapen om relationen mellan provresultatet och övrigt underlag är låg hos lärare. Det leder till att lärare visserligen använder det nationella provet och tillmäter det stor betydelse men samtidigt att lärare inte riktigt tror på att resultaten är rättvisande för eleverna. 

Ensidig sambedömning

Många skolor organiserar sambedömning endast av nationella prov. Däremellan kan sambedömning ske för att värdera enstaka elevers prestationer. Det leder till att samsyn kring tolkning av kursplaner och kvalitetsnivåer brister. Det leder också till att lärare gör olika helhetsbedömningar även om de kan göra likvärdiga bedömningar i enstaka prestationer.

glödlampa

Vad bör skolor göra istället?

  • Se till att alla lärare samlar på sig ett brett och varierat underlag för betygssättning
  • Se till att alla lärare gör en allsidig bedömning av elevers resultat utifrån ett helhetsperspektiv: hela kursplanen, inte bara kunskapskrav och hela läroplanen liksom hela elevens produktion under terminen eller året. 
  • Utveckla sambedömningen kollegialt
  • Analysera resultaten av nationella proven tillsammans

I Skolverkets stödmaterial Sambedömning i skolan betonas vikten av att sambedömningen sker i flera tolkningsled: först tolka styrdokument tillsammans, sen tolka enstaka elevprestationer men då med koppling till kursplaner och den gemensamma förståelsen för dem. Därefter gemensam tolkning av elevers prestationer som helhet, en allsidig sambedömning av all tillgänglig information om elevers kunnande. Att bara sambedöma informellt kring enstaka elevarbeten utan kontext är bra men inte tillräckligt.


Min reflektion

glasögon

I mitt arbete ser jag att många skolor brister i sambedömning och gemensam tolkning av kursplaner. Man lägger in egna krav som inte har med skrivningarna i kursplanerna att göra, till exempel att elever måste kunna reflektera eller arbeta självständigt. Det gör att underlaget inte alltid blir giltigt, det kan inte kopplas till det som faktiskt ska utvärderas.

Det blir också svårt att sambedöma elevarbeten när man inte har insyn i hur uppgiften har kontruerats, hur undervisningen har gått till och hur läraren har tolkat kursplanen. Men det är oftast så sambedömning går till. Kanske ska det kallas samvärdering istället, vi värderar detaljer i ett arbete men utan att koppla till helheten i kursplanen.

Ett annat område som behöver utvecklas är förmågan att samla ihop ett allsidigt underlag för bedömning. Ju mer allsidigt underlag man har i övrigt, desto lättare att se om nationella provresultatet verkligen speglar elevens kunnande eller inte. Om underlaget i övrigt liknar det nationella provet och mest består av skriftliga inlämningar och uppsatser eller essäfrågor så blir inte helhetsbedömningen av elevers prestationer allsidigt. Det gör att många elever inte får rättvisande betyg.

Jag tror att lärare behöver mycket tid för att stärkas i bedömarsäkerheten. Det finns mycket oro för att göra fel, att var för snäll eller för sträng och det finns framförallt mycket frågor kring de nationella proven kopplat till betyg. Det behöver vi klargöra och resonera mer om.

Vad gäller för nationella provresultat?   

“Vid betygssättning (…) i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl”. Lag (2017:1104). 10 kapitlet Grundskolan 20a§.

Jag har kursiverat den andra meningen som lämnar utrymme för att tolka huruvida en elevs provresultat ska särskilt beaktas eller inte. Elevhälsan och specialpedagoger/speciallärare är viktiga att samråda med för att bedömningen ska bli rättvisande. 

Det viktiga är att inte fastna i kategoriska och icke-påverkbara diskussioner och argument om huruvida nationella proven är bra eller inte, om kunskapskraven är bra eller inte. Eleverna har rätt till en rättssäker betygssättning och då måste vi gå vidare från argument till reflektion och tolkning med grund i styrdokumenten. Se möjligheterna!


Lästips:

Att bedöma och sätta betyg – tio utmaningar i lärarens vardag av Grettve, Israelsson och Jönsson. Natur & Kultur 2014.

Betygssättning-en handbok av Gustavsson, Måhl och Sundblad. Liber 2012.

Att sätta betyg –  min egen bok om ett kollegium som utvecklar bedömning och betygssättning Gothia 2017.

Pedagogisk snabbguide: Allsidig bedömning Gothia fortbildning

Skolinspektionen: betygssättning på högskoleförberedande program i kursen svenska 3

Skolverket: Sambedömning i skolan

 

En kommentar på “Vad påverkar avvikelser mellan nationella provresultat och betyg?

  1. Per
    5 maj, 2019

    Bra! Och bra av SV! Vi fastnar lätt i den segnande kolasåsen: kunskapskrav och matriser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Information

Detta inlägg publicerades på 5 maj, 2019 by i Uncategorized.
Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: