specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Extra anpassningar – del 2 i processen med uppmärksammad oro för en elev

 

I förra veckans blogginlägg redogjorde jag för styrdokumentens skrivningar vid uppmärksammad oro kring en elev. Man uppmärksammar och undersöker organisationen kring eleven innan man sätter in individuella stödinsatser. Ibland är det såklart nödvändigt att sätta in individuella stödinsatser direkt men som regel ska man först se om det räcker med förändringar i lärmiljön, annat arbetssätt, annan organisation av undervisningen, annat bemötande eller annat material för att ta några få exempel på sådant man kan undersöka. Skärmavbild 2019-10-27 kl. 12.38.39

Steg 2 – extra anpassningar

Om man bedömer att det inte går att lösa svårigheten med att göra förändringar i lärmiljön, sätter man in stödinsatser som är direkt riktade till eleven. I första hand ska extra anpassningar sättas in men om det finns skäl att anta att extra anpassningar inte räcker ska behov av särskilt stöd utredas direkt enligt skollagens 3 kapitel 7§. 

Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar (Allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskitl stöd, sid 13). 

En extra anpassning ges med utgångspunkt i kunskapskrav och kunskapsmål. Extra anpassningar ges inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt skollagens 3 kapitel 5§. Det är elevens ordinarie undervisning som åsyftas, inte lärarens ordinarie undervisning.  För att vara överens om vad som är elevens ordinarie undervisning behöver man läsa och resonera om tillämpning av skollagens §2 i 3:e kapitlet: 

Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098).

Det innebär att lagen tvingar oss att resonera om vad ledning och stimulans faktiskt innebär och vilken undervisning som ska betraktas som ordinarie. 

Om vi nu kommer fram till att det behövs individuella stödinsatser så utgår vi från kunskapsuppdraget i arbetet med att förstå elevens behov för lärande:

Lärare och övrig skolpersonal gör en bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (Allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, sid 14). 

Viktiga begrepp att reda ut i detta skede är till exempel stöd, behov, kunskapskrav och kunskapsmål

  • Vad menar vi med stöd? Är det bara vissa som kan behöva stöd i sitt lärande eller är det alla vid vissa tillfällen?
  • Behov – vad menar vi med behov? Hur kan vi tänka kring behov i en lärandesituation? 
  • Kunskapskrav och kunskapsmål – vilka är aktuella för just denna elevs utveckling?
  • I riktning mot – vad innebär det? När är “i riktning mot” uppfyllt? Hur mycket “i riktning mot” ska en elev vara på väg för att vi ska vara nöjda med utvecklingen? Hur vet vi att eleven är på väg “ i riktning mot” kunskapskrav och/eller kunskapsmål? 

Om eleven trots att extra anpassningar satts in och tillämpas fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapskrav eller kunskapsmål behöver man se över eventuella orsaker till det. Allmänna råden lyfter elevhälsan igen: 

Det är viktigt att elevhälsans insatser förstärks om en elev efter en tids stödinsatser i form av extra anpassningar fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (Allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, sid 26). 

Här bör man läsa “elevhälsans insatser” som insatser som riktas till alla nivåer: individ, grupp, skola. Det blir olyckligt om man tror att elevhälsan är den grupp som ska rädda eleven och se till att eleven utvecklas i riktning mot kunskapskrav och/eller kunskapsmål. Det är ju inte möjligt att bortse från elevens rätt till kunskap bara för att elevhälsan är med i arbetet med att undersöka, undanröja hinder och hitta möjligheter. Elevhälsan kan inte ersätta lärarens roll som kunskapsutvecklare. Däremot kan elevhälsan stödja lärare och ta reda på mer om vad som påverkar eleven på individnivå, gruppnivå och skolnivå. Ibland måste också elevhälsan ta kontakt med externa aktörer för att få ytterligare hjälp att förstå eleven eller i vissa fall för att eleven ska få behandling.

Extra anpassning är en individuellt riktad stödinsats – listor med generella insatser är därför inte korrekt att använda. 

Notera att extra anpassningar är individuellt riktad stödinsatser. Det finns inga extra anpassningar för grupper, det är alltid den enskilda elevens behov som bestämmer vilken stödinsats som sättas in när det inte är möjligt att organisera lärmiljön på ett sätt som främjar elevens lärande och förebygger hinder. En extra anpassning är en åtgärd på individnivå som ska möta den individuella elevens behov för lärande. Skolinspektionen är kritisk mot de listor på extra anpassningar som en del skolor använder eftersom de i sin granskning fann att dessa generaliserade lösningar inte matchade elevernas behov för lärande: 

En tillräcklig analys av elevernas behov saknas ofta. Ofta beskriver skolan att elevens behov är att få någon av de extra anpassningar som skolan förtecknat i en standardlista. (…) Konsekvensen för eleverna riskerar att bli att de inte får något stöd eller får helt fel insats. Dessutom tar det skolans resurser i anspråk. Det är viktigt att rektorer verkar för att de lärare och framför allt den specialpedagogiska resurs som arbetar runt en elev samlas för att komma fram till vilket behov som den enskilde eleven verkligen har. I detta arbete behöver skolan ha ett miljörelaterat perspektiv. Det vill säga utgå från hur lärmiljöns utformning och lärarens agerande skapar ett behov hos eleven och inte utgå betrakta eleven och dennes egenskaper som problemet (Allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, sid 13). 

De allmänna råden för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd uttrycker det så här: 

Skollagen anger att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att stödja lärarna och medverka i det förebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer inom verksamheten. Det är viktigt att rektorn ser till att den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i arbetet med att identifiera och anpassa den pedagogiska verksamheten efter olika elevers behov. Även andra yrkesgrupper inom elevhälsan kan bidra med betydelsefulla perspektiv och kunskaper (Allmänna råd om arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, sid 23). 

Ju tidigare den specialpedagogiska kompetensen kan tas i anspråk desto bättre kan man undersöka lärmiljöns betydelse för elevens och elevernas lärande. Det är analysen som är viktig. Specialpedagogiska insatser kan riktas till en enskild elev, till gruppen, till skolan och ska helst hantera alla nivåer samtidigt för att säkerställa ett systemteoretiskt perspektiv på svårigheter och möjligheter i skolans alla lärmiljöer. Det är inte säkert att det är eleven som äger sin svårighet, den kan uppstå i mötet med hinder i lärmiljön oavsett vem eleven är. 

Här finns en springande punkt för ett lyckosamt kollegialt lärande kring arbetet med stödinsatser. Tänker vi som kollegium att det är eleven som äger sina svårigheter eller är vi öppna för att svårigheterna kan uppstå eller förvärras i lärmiljöerna? Det handlar inte om vems felet är, elevens eller lärarens, men det är viktigt att alla görs delaktiga i att förstå den egna rollens ansvar för att undanröja hinder. 

Om det finns listor med exempel på extra anpassningar på en skola kan de användas som diskussionsunderlag för att säkerställa att man inte har glömt bort att pröva något som kan ge goda effekter i undervisningen. Kanske kan listorna döpas om till ledning-och-stimulans-listor?

Dokumentation av extra anpassningar

De dokumenteras i IUP upp till och med årskurs 5. Därefter bestämmer rektor hur de extra anpassningarna ska dokumenteras. Extra anpassningar ska inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Ibland dokumenteras extra anpassningar i ett digitalt system genom att läraren kryssar i extra anpassningar i en digital lista. Det är då viktigt att undersöka om det verkligen är en lista som riktas individuellt mot eleven eller om det kan betraktas som generella råd för många elever. Eleven har rätt till en individuellt riktad stödinsats. Dessförinnan har eleven rätt till en undervisning som ger ledning och stimulans och motverkar funktionsnedsättningars konsekvenser.

 

Steg 3: Ledning och stimulans eller ännu fler eller intensivare extra anpassningar eller anmäla behov av särskilt stöd

 

Efter en tid med en extra anpassning kan processen gå i tre riktningar: antingen återgår eleven till undervisningens arbete med ledning och stimulans eller så intensifieras de extra anpassningarna eller så uppmärksammas att eleven kan behöva ännu större insatser på individnivå, särskilt stöd. Det blir fokus i nästa blogginlägg – att anmäla eventuellt behov av särskilt stöd. Mer om hur det går till och vad styrdokumenten säger i nästa inlägg!

Skärmavbild 2019-11-03 kl. 16.17.46

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Rektor Reflekterar

Täby Enskildas Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

Psykologi för Lärande | PFL

tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

%d bloggare gillar detta: