Istället för elevärenden till elevhälsan – samarbeta kring uppmärksammad oro
Det är många som kämpar med att få till en både korrekt och effektiv, hjälpsam arbetsgång för arbetet med elever som riskerar att inte nå godkända betyg. Jag får ofta frågor om hur man kan göra, konkret, för att både se till att elever får stöd och för att inte drunkna i “elevärenden”.
Det är ett dilemma, å ena sidan har elever rätt till stödinsatser och å andra sidan vet vi att svårigheter ofta kan avhjälpas med förändringar i lärmiljön. Hur är det tänkt? Jag ger mig på att konkretisera den arbetsgång som beskrivs i de allmänna råden för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd – de två individuella stödinsatser som vi har i skolan. Styrdokumenten jag hänvisar till är skollag, läroplan och allmänna råd liksom rapporter från Skolinspektionen och propositionen till skollagen samt vägledning för elevhälsan. Så här ser processen ut med mina ord utifrån styrdokumenten:
I detta blogginlägg vill jag förtydliga den första fasen, det första steget, i den process som handlar om att hitta rätt stödinsatser för elever. Det första steget kan istället utmynna i att vi hittar behov av insatser på gruppnivå eller skolnivå, alltså utvecklingsinsatser. Därmed har vi allt att vinna på att ägna detta första steget lite omsorg.
- Uppmärksamma oro
Det börjar med att någon, en lärare eller vårdnadshavare, eleven själv eller någon annan uppmärksammar att något inte går som det ska. Så här står det i de allmänna råden för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd:
| Detta är fallet när en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (sid 22). |
Kunskapskraven hittar vi i läroplanens kapitel 3 medan kunskapsmålen återfinns i läroplanens andra del.
I de allmänna råden står också:
| Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. (sid 10). |
Att uppmärksamma oro är viktigt, det måste finnas möjligheter att uppmärksamma tidigt på skolan. Nästa steg är då att undersöka organisationen runt eleven genom att se över vilka arbetssätt som används i undervisningen, hur gruppen fungerar bland annat.
Elevhälsans kompetens bör tas tillvara i ett tidigt skede kan man läsa i de allmänna råden:
| Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans kompetens och tvärprofessionella samarbete har stor betydelse för att skapa en sådan god miljö. Deras uppgift är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsans arbete bör i så stor utsträckning som möjligt vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning (sid 25). |
Vägledning för elevhälsan formulerar ett av elevhälsans uppdrag så här:
| I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (sid 36). |
Det som beskrivs är ett förebyggande arbete, att uppmärksammat oro och identifiera hinder för att sedan undanröja dem. Åtgärdande arbete är att sätta in stödinsatser till en elev, undanröja hinder antyder att det är i miljön man tar bort hinder.
Även Skolinspektionen har uppmärksammat vikten av att elevhälsans kompetenser tas tillvara tidigt:
| I kartläggning och analys av elevens svårigheter är den samlade elevhälsan en viktig resurs som tidigt bör involveras. Ofta saknas även ett helhetsperspektiv på de svårigheter eleven stöter på i den totala lärmiljön (sid 8, Skolans arbete med extra anpassningar, 2016). |
Det går att i ett tidigt skede hitta möjligheter till stöd i lärandet som inte handlar om individuella stödinsatser. Istället kan vi hitta möjligheter i förändrade arbetssätt, arbete med gruppen, förändringar i den fysiska miljön för att ta några exempel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är delvis att uppmärksamma och undersöka lärmiljöer kring individuella elever när man befarar att de inte utvecklas i riktning mot kunskapskrav och/eller kunskapsmål. Frågor som kan ställas i detta första skede bör utgå från elevens utveckling i riktning mot kunskapskrav och/eller kunskapsmål:
|
Man kan också med fördel använda SPSM:s tillgänglighetsmodell som underlag för samtal när vi undersöker organisationen kring eleven:
Det första steget är svårt. I det här steget är det möjligt att en del av personalen redan har bestämt sig för vad som behövs för eleven. Om man istället lyfter på stenar och undersöker ur fler perspektiv kan det ge upphov till konflikter och till kulturkrockar. Arbetet behöver därför inriktas på att undersöka elevens behov för lärande så att det inte fastnar i elevens beteende eller personlighet. Det blir ibland uppenbart att personer i kollegiet ser svårigheter som något som eleven bär med sig och de som ser svårigheter som något som uppstår i mötet med lärmiljön. Dessa kulturkrockar kan ibland bli svåra att hantera men diskussionen måste tas för att säkerställa att eleven får rätt stöd eller rätt lärmiljö. Det kollegiala lärandet blir här en fråga om både samsyn, lärande och dömanden. Det väcker känslor förstås. Kan man då träna på att fokusera på elevens rätt till kunskap och delaktighet för att hålla tungan rätt i munnen?
Läs gärna om Lill Langelotz avhandling om kollegialt lärande genom kollegahandledning och hur det uppfattades som både lärorikt och som korrigering av lärare: https://pedagogiskamagasinet.se/kollegorna-stottar-utvecklar-och-domer/
I detta inlägg hoppas jag ha klargjort vikten av att använda elevhälsans kompetenser redan så fort någon uppmärksammar att en elev befaras inte gå i riktning mot kunskapskrav och/eller kunskapsmål. Jag hoppas också att du som läser uppmärksammar att styrdokumenten anger att oro ska uppmärksammas när en elev inte går i riktning mot dessa krav och mål. Det blir alltså en viktig fråga för sambedömningen att resonera om vad denna skrivning innebär. Det handlar alltså inte om att en elev inte kommer att nå E. Det handlar om att utvecklingen inte går åt rätt håll eller att den går för långsamt.
I nästa inlägg går jag vidare i processen och redogör för styrdokumentens skrivningar om nästa fas: extra anpassningar.
specialpedagogen 
Pingback: Dåliga extra anpassningar en följd av svårigheter att hitta zonen | specialpedagogen