Är lärare lata eller varför går utvecklingen så långsamt?
Diskussioner om hur arbetssätt och förhållningssätt kan utvecklas börjar och slutar ofta med att lärare hittar hinder och inte sällan är hindret tid, eller upplevelsen av brist på tid. Samtidigt är det ett faktum att vi tack vare digital teknik faktiskt har mer tid nu än tidigare. Till exempel kan jag med en knapptryckning nå en hel klass via epost där jag förut fick leta upp dem i olika klassrum och lägga lappar i olika fack till kollegor om jag ville dem något.
Är lärare lata? Nja, säkert inte om man tänker i termer av tid och energi som läggs på att jobba. Många lärare jobbar många och långa timmar. Inte sällan läggs mycket tid på förarbete inför lektioner, man planerar och letar material och roliga uppslag. Sen har man lektion och efteråt måste man rätta och det går åt mycket tid till det också. Sen är läraren slut.
Frågan är om tiden, och energin, läggs på rätt saker? Är det vettigt att vrålplanera en lektion så att den är tillrättalagd och färdig när eleverna släntrar in i klassrummet? Jag tänker att det finns en risk med det. Risken är att lektionen är så välplanerad att man missar det som faktiskt händer i klassrummet. Frågor som vill bli ställda, tankar som vill bli ventilerade och idéer som vill komma till ytan. Pelle kanske inte fattar någonting men lektionen är iallafall välplanerad och läraren kan känna sig nöjd med att ha varit ultratydlig och bestämd med vart hon ville komma med lektionen. Att Pelle inte fattar har ju inget med lektionen, och därmed läraren, att göra – det måste bero på något fel på Pelle själv.
Tillbaka till frågan, är lärare lata? Nej men många är ängsliga tror jag. Ängsliga för att inte räcka till, att göra fel, att tolka Skolverket fel, att få arga föräldrar på sig, att få missnöjda elever eller rektors onda öga. Det största hindret för det inkluderande klassrummet är rädsla visar många studier. Det är dags att ställa sig upp och vara den professionella yrkeskår vi faktiskt är. Lärare kan tolka Skolverkets formulerade styrdokument så att elever får möjlighet att nå målen utifrån intressen, kunskaper och behov. Lärare kan släppa taget om det hämmande och förlamande kravet att vara duktig lärare i betydelsen välplanerad och disciplinerad.
Jag är helt övertygad om att det går att vara både målstyrd, tydlig och samtidigt ge utrymme för individualiserad undervisning med ett inkluderande förhållningssätt. Det är inte antingen eller, det är både och.
specialpedagogen 