specialpedagogen

Det inkluderande klassrummet

Stimulera vissa elever och samtidigt stödja andra elever?

Vad är individanpassad undervisning egentligen? 

En granskning från Skolinspektionen visar att skolor inte gör tillräckligt för att stimulera elever som har hög inlärningspotential. En mening i rapporten lyder: 

Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. 

Orden individanpassad undervisning har fått en del att gå i taket enligt tidningen Läraren där en lärare tar upp det omöjliga i att ge varje individ en egen utformad undervisning: 

– Det är fullkomligt omöjligt för mig att individanpassa min undervisning när jag är ensam i klassrummet med 28 elever. Jag ser det som ett hån.

Individanpassad undervisning. Två ord som tillsammans blir en krock för många. Undervisning behöver inte innebära att man undervisar en grupp, man kan undervisa en person om något. Men i skolan är undervisningen organiserad så att man undervisar en grupp som oftast består av 25-30 individer. Så vad menar Skolinspektionen med individanpassad undervisning? Hur ska man, som läraren i artikeln säger, anpassa sin undervisning till alla de individer som är på olika nivåer kunskapsmässigt och i mognad, språkmässigt och vad gäller vana att samarbeta? Rapporten sätter igång mina tankar och jag behöver reda ut dem. Är det orden som ställer till det?

Anpassning 

Anpassning är ett ord som används överallt i skolan. Oftast används det för att förtydliga att någon individ behöver något annat än det som tänkts från början. Det gör att många lärare förstår anpassning som något som man gör när man har elever som inte passar in i mallen. En del lärare reagerar med stress på blotta ordet anpassning. Man upplever det som något som ska göra ovanpå det man redan gör. Det är något som kommer ovanifrån, från någon annan i skolan eller utanför skolan, som ska göras för att möta just den här eleven. 

I ljuset av hur ordet anpassning används förstår man att när Skolinspektionen skriver ut individanpassad undervisning så väcker det ilska och stress och känslor av otillräcklighet. 

Att anpassa sig

Alla lärare anpassar sig till den verklighet man befinner sig i. Ibland anpassar man sitt ledarskap så att man blir strängare eller ännu mer relationsinriktad. Ibland anpassar man sig för att hantera lärverktyg i klassrummet, till exempel när tekniken inte funkar som man tänkt. Man kan anpassa sig till elevernas önskemål om att få längre tid för en diskussion eller att få öva på ett annat sätt. Man kan anpassa sitt sätt att tala och kommunicera och man kan anpassa sina val av texter utifrån elevernas intressen för att ta några få exempel på hur lärare anpassar sig.

När läraren anpassar sig i ledarskap eller val av material eller genom att lyssna extra på elevernas önskemål så tänker jag att det är exempel på anpassad undervisning. Läraren anpassar sig efter klassen på olika sätt. Det är normalt, det gör alla men det talar vi inte alltid om som anpassningar. 

Individanpassningar

Ibland anpassar man sig som lärare till en enskild elev i klassrummet. Man tänker till kring den eleven och försöker komma på hur man ska få med hen i arbetet. Kanske anpassar man frågeställningarna så att det finns frågor på olika nivåer. Kanske anpassar man hur man diskuterar något med hjälp av frågorna, till exempel genom att använda olika arbetsstationer i klassrummet där en station innebär att man kan sitta med en mindre grupp medan andra grupper jobbar med uppgifter. 

Kanske anpassar man sitt ledarskap för just den eleven så att man är extra berömmande och tänker till kring hur man återkopplar till eleverna. Ibland anpassar man sin återkoppling så att just den eleven under några lektioner får lite mer uppmärksamhet och lite mer specifik återkoppling. 

Läraren som anpassar sig till en elev har förstås flera individer som kan behöva att undervisningen anpassas. Om det spretar i kunskapsnivån behöver metoderna för att förstå ett innehåll anpassas efter de individer som utmärker sig mest. Om det spretar i förmågan att arbeta självständigt eller i grupp behöver metoderna för det anpassas för att utveckla förmågan och för att underlätta samtidigt som elever utmanas. Att anpassa sin undervisning innebär att man utmanar alla elever inom ett kunskapsområde genom att låta dem läsa, skriva, förstå, diskutera och visa kunskaper på fler sätt så att utmaningarna riktas brett till just de elever som finns i klassen.

Differentierad undervisning

Det här sättet att förstå individanpassad undervisning kallas för differentierad undervisning. När differentierad undervisning myntades som förhållningssätt var det faktiskt för att möta elever som behöver mer stimulans. När man differentierar undervisningen börjar man i toppen; vad kan en elev som verkligen kan det här? 

Sedan: 

Vilka elever har jag som redan kan det och vad kan de utveckla ytterligare? 

Därefter: 

Vilka elever har jag som inte är där än, som kanske är långt från det kunnandet? 

Den reflektionen eller genomgången av klassen på individnivå leder till att man tar fram aktiviteter som gör att alla kan utvecklas så långt som möjligt mot det kunnande som man har beskrivit genom “vad kan en elev som kan”. 

I den bästa av världar behöver vi inte använda ord som individanpassning. I den bästa av världar anpassar sig läraren till de elever som finns i klassen genom sitt ledarskap, sin återkoppling, utformning av aktiviteter och uppgifter och examinationer. Vi kan kalla det differentierad undervisning men det är inte vad vi döper undervisningen till som är det viktiga. Det viktiga är att alla som jobbar i skolan får möjlighet att prata om undervisning kopplat till de elever som är i klassrummet. Det var ju också det som Skolinspektionen kom fram till i sin granskning. Lärare lämnas ensamma med att själva lista ut hur de ska göra. Det är svårt att veta om jag gör rätt mitt i klassrummet, i bruset av admin kring nationella prov, mellan informationsmöten av olika slag. 

Slopa möten om individer för att kunna individanpassa

Det bästa sättet att individanpassa undervisningen kanske är att slopa alla möten om olika delar av elever till gemensamma möten om undervisningens utformning när vi har Kalle, Lisa, den här gruppen, de här eleverna. Inte möten om problematisk frånvaro frikopplat undervisning. Inte möten om trygghet frikopplat undervisning. Inte möten om Kalle frikopplat undervisning. En individanpassad undervisning är navet runt vilket vi samlas för att diskutera hur den behöver utformas utifrån det vi uppmärksammar. 

I den bästa av skolvärldar är individanpassad undervisning självklart och betyder allt annat än individuella anpassningar för varje individuell elev. I den bästa av världar behöver vi inte begrepp som differentierad undervisning.

Vi lärare kan göra mycket mer för att nå alla elever. Vi i elevhälsan kan göra mycket mer för att se till att alla elever möts där de är. Alla på alla skolor kan göra mycket mer för att nå alla elever. Skolinspektionen gör rätt i att granska, inte bara för att se vad vi i skolan kan göra mer utan också för att ligga på beslutsfattare för att ge förutsättningar för det uppdrag vi har.

Photo by Pixabay on Pexels.com

Läs gärna också:

Kollektivet framför individen eller individen framför kollektivet?

Fem missuppfattningar om differentierad undervisning

Klasskonferens eller undervisningskonferens?

Här finns Skolinspektionens gransking om stimulerande undervisning:
https://skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/ny-rapport-stimulerande-undervisning-for-elever-som-ligger-langt-fram-i-sin-kunskapsutveckling/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Rektor Reflekterar

Jan Liljegren om lärande och utveckling

En skola som läker och lär

skola specialpedagogik utbildning speciallärare elevhälsa funktionsnedsättningar

Differentiation Is Easy

Differentiation is easy, it doesn't have to be time consuming. It can even be fun! This blog contains easy ways to differentiate effectively in today's secondary classrooms. We aren't clones, so let's use our differences and those of our students to our advantage.

huddingepedagogen

Välkommen till en IT-pedagogs försök att samla sina upptäckter från internet mm

Hülya

-flerspråkighet, translanguaging & multimodalt lärande

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

Strategier för lärande

Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet

Prestationsprinsen

Om barn & unga som tänker, känner och gör "annorlunda". Om skolfrånvaro, hemmasittare, stress och psykisk ohälsa. Och inte minst, den fantastiska Prestationsprinsen.

%d bloggare gillar detta: