Likvärdig bedömning ger mer inkluderande stöd
Just nu har jag många uppdrag som handlar om bedömning, likvärdig och allsidig bedömning och rättssäker bedömning. Oftast kopplas det till betygssättningen men bedömningar görs utifrån många olika syften.
Förra gången skrev jag om studier som visar att exkluderande stöd ökar. Det finns många orsaker till detta men en möjlig bidragande orsak tror jag är att bedömningar inte är likvärdiga.
Likvärdighet byggs genom samsyn. Samsyn byggs genom gemensamma tolkningar av styrdokument och av elevers lärande på individ- och gruppnivå utifrån flera perspektiv. Bedömningar av elevers prestationer görs utifrån en allsidig tolkning av elevens prestation i förhållande till undervisningen och i förhållande till elevens förutsättningar och lärande.
När elever hamnar på en lista och blir till ärenden har någon form av bedömning redan gjorts. Någon har bedömt att eleven ska hanteras av elevhälsans professioner. Elevhälsan tar emot ärendet och gör nya bedömningar av vad som behöver göras för eleven.
Jag vågar påstå att det här finns en kedja av bedömningar som inte bygger på likvärdighet eftersom det inte sker något samsynsarbete. Bedömningarna blir inte likvärdiga när olika personer gör bedömningar var för sig och tar beslut grundat i den egna tolkningen och det egna perspektivet. Bedömningarna riskerar att bli ensidiga.
Elevhälsan har i högsta grad ett bedömningsansvar
Elevhälsans delaktighet i arbetet med likvärdig bedömning kan avgöra om elever får inkluderande stöd eller inte. Om bedömningen av elevers stödbehov sker utan samsynsarbete och utan allsidighet tas beslut som bara handlar om eleven själv och med fokus på eleven som bärare av sina svårigheter. De stödinsatser som finns på plats används eftersom det ofta är bråttom att hjälpa en elev. Det är vanligt att dessa standardiserade stödinsatserna är exkluderande, till exempel en mindre grupp (som ofta blir större ju längre in på läsåret man kommer), en assistent, en speciallärare, en systematisk utflyttning vid vissa aktiviteter. De är exkluderande eftersom det blir omöjligt att sambedöma undervisningens utformning kopplat till elevens svårigheter. Det blir en ensidig bedömning av vilka stödinsatser som ska sättas in snarare än en allsidig bedömning av orsaker och förutsättningar och möjligheter och hinder i olika situationer utifrån olika perspektiv. Kanske är den första bedömningen, den som läraren gör när eleven blir ett ärende, att elevhälsan måste se till att ge stöd utanför klassrummet.
Elevärenden som lämnas över och sätts på en lista som elevhälsan ska få ta hand om är en rutin som skapar brister i sambedömning, allsidighet och därmed likvärdighet. Bristen på samsyn och likvärdighet leder till att stödinsatser sätts in utifrån en (medveten eller omedveten) tanke om att stödet måste ges exkluderande. Ett tecken på att likvärdigheten haltar är när lärare upplever att elevhälsan inte återkopplar till dem vilka beslut som har tagits kring elever. Lärarna är inte delaktiga i sambedömningen utan har gjort sin bedömning och lämnat vidare. Elevhälsan är inte delaktiga i sambedömningen utan har gjort sin bedömning och dokumenterat den. Vem som ger stödet är ibland högst oklart.
Sambedömning istället för ärenden
Varje gång elevhälsan får en lista med elevers namn skulle jag önska att man använder rubriken sambedömning för att undersöka “elevärendet”. Eller utmaningen, för det är ju en utmaning som skickats vidare. Det är ju det som ska göras med en utredning. Vi kartlägger, analyserar och bedömer för att ta beslut om stödinsatser som främst ska vara inkluderande enligt lag. Om stödet ska kunna vara inkluderande måste ju läraren vara delaktig i sambedömningen. En utredning är med andra ord ett forum för sambedömning.
Kanske kan man ha stoppsignaler för att förebygga ensidiga och olikvärdiga bedömningar kring det allra svåraste?
Stopp – är bedömningen om varför eleven hamnar på listan likvärdig? Allsidig eller ensidig?
Stopp – är bedömningen om orsaker till svårigheterna likvärdig? Allsidig eller ensidig?
Stopp – är bedömningen om nästa steg för eleven likvärdig? Allsidig eller ensidig?
Stopp – är stödet främst inkluderande eller exkluderande?
Likvärdiga och allsidiga bedömningar är i högsta grad en rubrik som gäller elevhälsan, särskilt när de sitter med sina långa listor av elever som bedömts vara ärenden för andra professioner.
specialpedagogen 
Huvudet på spiken! Tack för en otroligt klok reflektion, som landar väldigt rätt i det utvecklingsarbete vi är inne i. Du säger det jag har tänkt och känt men inte kunnat sätta ord på!
GillaGilla
Vad spännande att ni är inne i ett utvecklingsarbete kring detta!
GillaGilla