Inkluderingsberättelser – skolutveckling med avstamp i positiva exempel
Vad händer om skolutveckling börjar med de berättelser om inkludering i klassrummet som lärarna redan har, som de redan jobbar med? Tänk om vi skulle ta vara på deras berättelser om det viktiga och ofta krävande arbete de redan gör och skapar strukturerade reflektioner med utgångspunkt i deras egna erfarenheter?
Alla de berättelser som redan finns innehåller viktig kunskap om vad som fungerar. Tänk om vi kunde samla dessa berättelser och hitta ett sätt att använda dem som ger hållbara möjligheter till lärande, både inom den egna skolan och mellan olika skolor? Tänk om vi kunde se bortom varje enskild berättelse och skapa en samling berättelser som tillsammans berättar en större historia om inkludering i Europa?
I det här blogginlägget vill jag berätta om ett projekt som jag leder inom ramen för Erasmus +, partnerskapssamarbeten, Inclusion Stories from the Classroom – Reflection as a Tool for Professional Development. Projektnummer 2025-1-SE01-KA220-SCH-000350490
Bakgrund
Idén till Inclusion Stories from the Classroom växte fram ur samtal om vad som egentligen krävs för att åstadkomma verklig förändring. Vivien Gyuris, vän och kollega från andra internationella sammanhang, och jag träffades varje vecka för att prata inkludering och hållbarhet.
Vi hade många tänk om-samtal. Tänk om vi kunde samla berättelser om inkludering? Tänk om vi kunde börja i berättelser om hur lärare och skolor har arbetat för att åstadkomma förändring, och utforska dem ur olika perspektiv? Tänk om vi kunde pröva en befintlig metod som används i andra sammanhang och översätta den till skolans värld?
Vi skrev en projektansökan och vi såg fram emot att utveckla idén tillsammans, utforska lämpliga metoder, förfina våra tankar och genomföra projektet som en aktionsforskning. Då hände det som inte får hända. Vivien blev akut sjuk och rycktes på mycket kort tid från sin familj, vänner, kollegor och från mig och vårt projekt.
Mitt i det tragiska kaos som uppstod blev vårt projekt delfinansierat av EU och vi kunde omsätta idéerna till verklighet. Vi är 7 partnerorganisationer från 6 europeiska länder: Sverige, Finland, Portugal, Italien, Ungern och Grekland. Projektet började sorgligt men vi som arbetar med det har blivit en sammansvetsad grupp med ett starkt engagemang för inkludering, vi kände alla Vivien och tror på hennes och vår vision. Det är djupt sorgligt att vi inte får dela det arbete som nu pågår i projektet med Vivien, men vi vet hur mycket hon skulle ha uppskattat reflektionerna, berättelserna som tar form och den fördjupade förståelse som växer fram.
Upptäckter
Vi har märkt att det finns många inkluderingsberättelser i alla skolor. Det är så lätt att hitta negativa berättelser och tråkiga erfarenheter men vårt fokus på framgångsexempel visar att det är ett hållbart sätt att påbörja inkluderingsarbetet. Alla känner igen även de positiva exemplen men det är inte de vi lyfter när vi talar om vad som behövs i skolutvecklingen. De blir anekdoter och till och med avvikelser i den strida ström av misslyckanden som vi oftast fokuserar på. Vi har nu skapat en samling av 16 inkluderingsberättelser från olika delar av Europa som vi har reflekterat kring, både på skolorna och i projektgruppen. Vi har låtit experter läsa dem för att ge sin återkoppling utifrån forskarperspektiv och vi har använt den reflektionen för att fördjupa vår reflektion om berättelsernas likheter och skillnader. Vi har upptäckt mönster, gemensamma områden för förändring som tycks särskilt viktiga. Vi har upptäckt gemensamma utmaningar och gemensamma lösningar trots våra olika förutsättningar, både politiskt och ekonomiskt.
Vi har framförallt upptäckt att reflektionen är ett kraftfullt verktyg för förändring. Det är egentligen ingen nyhet men att delta i dessa strukturerade reflektioner som också bygger på att identifiera de mest angelägna förändringarna har bidragit till fördjupad förståelse för inkludering och breddad kapacitet att förändra hållbart.
Vi har upptäckt att vårt projekt väcker intresse bland forskare som vi har skapat kontakter med. Några av dem kommer att stödja oss med ramverk för att ytterligare strukturera våra processer och i gengäld får de studera effekterna av vårt arbete.
En viktig upptäckt är att inkluderingsfokus på skolorna går fort med denna metod. Vi har genomfört ett av tre år och redan nu uppger skolorna tydliga resultat genom fokus på undervisning, organisation som främjar kollegial tvärprofessionell reflektion och inte minst en tydligare definition av inkludering och vad som behövs för att stärka en inkluderande skola.
Inbjudan – besök vår webbsida och skapa egna berättelser
Under en arbetsvecka i Aten för några veckor sedan lanserade vi vår hemsida. På hemsidan kan du läsa mer om vår metod, vår vetenskapliga grund och hur vi gör praktiskt. Här kan du läsa berättelserna och de reflektioner vi har gjort kring dem. Använd dem gärna som underlag för egna reflektioner. Du kan också ta del av vår vägkarta, processen för varje berättelserunda:
Du når hemsidan via vår logga eller länken nedanför:
https://www.inclusionstories.eu
Vi kommer att skapa rekommendationer till beslutsfattare under våren 2028 och vi kan redan se att dessa rekommendationer tar form i våra interna diskussioner. Håll utkik för den konferens vi kommer att organisera under april-maj 2028 för att avsluta projektet och dela med oss av kunskaper, metoder, forskning och nätverk.
Inclusion Stories i Skolans århundrade – en podd om skolutveckling
Missa inte det senaste avsnittet av podden där Aggie Öhman och jag samtalar om just Inclusion stories och vikten av både diskussioner och reflektioner om undervisning. Hur många gånger har vi inte deltagit i eller lett skolutvecklingsinsatser där man talar OM något viktigt som aldrig någonsin får bäring på undervisningen utan bara hanteras vid sidan om som separata spår?
Disclaimer:
Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the European Education and Culture Executive Agency (EACEA). Neither the European Union nor EACEA can be held responsible for them.
